bedömning - en aktuell och central uppgift

Fredrik Alm

IBL, Linköpings universitet

Bedömning – en aktuell och central uppgift

att belysa några centrala aspekter av lärares arbete med bedömning och betygssättning.

att den ska bidra med forskning, begrepp, modeller och resonemang för att tänka kring och arbeta med bedömningar.

Intentionerna med föreläsningen är:

3

I gymnasiet hade vi en lärare som motiverade betygen med att du är en typisk 3:a så du kan aldrig få ett annat betyg. Ingen vidare sporre att jobba vidare eller hur?

Jag höjde mitt betyg i svenska med hjälp av en uppsats och fick en saklig bedömning med information om varför jag fick det betyget (4a). Det stärkte mig och självtilliten ökade.

Erfarenheter av att bli bedömd

Clearly, assessment tools and processes can have both positive and negative effects. How can teachers get the positive effects and avoid the negative ones? (Taylor & Nolen, 2008, s 5)

4

Bedömningar har betydelse och konsekvenser

§  Sätt att lära sig §  Motivation för studier §  Självbild §  Elevers prestationer

§  Lärares (didaktiska) beslut

(jfr Brookhart, 2008)

5

Två definitioner av bedömningar i skolan

§  Med bedömning avses här de observationer och den informationsinsamling som sker runt en elevs arbetsprestationer som i sin tur tolkas för att sedan leda till någon form av beslut och konsekvens (Skolverket, 2012, s 6).

§  In the classroom context, assessment (bedömning,) is the

gathering, interpretation, and use of information to support teacher decision making (McMillan, 2011, s 5).

6

Hur använder lärare bedömningar?

§  Kartlägga kunskaper (diagnostisk - ”före”) §  Återkoppla för lärande (formativ - ”under”)

§  Värdera kunskaper (summativ - ”efter”) §  Utvärdera undervisningen (evaluerande)

7

Två vanliga syften med bedömningar (Varför?)

Formativ (för) Summativ (av) Varför? Främja/stödja lärande och

anpassa undervisningen Sammanfattande kunskapskontroll

När? Under lärprocessen Efter lärprocessen

Elevfrågor Hur går det? (Vad och hur ska jag lära mig?)

Hur har det gått?

Lärarfrågor Vad behöver eleven lära sig och hur kan jag bidra?

Vad ska eleven ha för omdöme/betyg?

Föräldrafrågor Hur kan vi i hemmet bidra till barnets lärande?

Lär sig mitt barn det han/hon ska?

8

Risk för otydligheter i klassrummet - hjälpande eller testande

”Många gånger är det ju så att lärarna säger, jamen Du är jättebra, Du är jätteengagerad, och Du är jätteambitiös. Men sedan så liksom får man inte veta vilket. Då tänker man direkt, det är MVG. Sedan kan det visa sig att det är bara VG i alla fall och då undrar man ju liksom” (Pedersen, 2004, s 76).

Vid otydlighet om bedömningars syfte kan eleven få en känsla av att alltid vara granskad och bli rädd för att göra fel, ställa frågor eller pröva något nytt (Tholin, 2007)

9

§  Att ge ett omdöme är ett nödvändigt första steg men det är formativt bara om informationen till den lärande används av henne eller honom för att förbättra sina prestationer. Omdömet är inte formativt om syftet med informationen till den lärande är att hjälpa men han eller hon kan inte använda den för att förbättra sina prestationer. Det är som att säga >>var roligare>> till en komiker (Wiliam, 2007, s 106).

10

Formativa och summativa bedömningar

§  Goda formativa bedömningar har positiva effekter för elevers lärande

och resultat (summativa bedömningar) i bl.a. matematik (Black & Wiliam, 1998; Bryan & Clegg, 2006; Hedin, 2006, Wiliam m.fl., 2004).

§  Summativa omdömen kan ”skymma” formativa kommentarer samt

inverka negativt och demotiverande.

§  Framgångsrika elever använder summativa bedömningar formativt (Brookhart, 2001).

11

Tre villkor för att elever på eget initiativ ska använda summativa bedömningar formativt i matematik

1.  Elevens självtillit (self-efficacy) behöver vara hög. 2.  Eleven behöver ha goda metakognitiva kunskaper om sin egen

matematiska kompetens. 3.  De behöver vara medvetna om och benägna att använda

effektiva strategier för att granska och analysera sina prestationer.

(Tanner & Jones, 2003)

12

”Halva rättningar”

§  På ett ställe har du fel enhet och på två ställen har du gjort räknefel, försök att hitta dem själv och rätta dem.

§  Du löste uppgiften med hjälp av procentberäkningar kan du lösa den med hjälp av bråkräkning också?

§  Jämför din uppgift med Anna och förklara för varandra hur ni har gjort.

13

Själv- och kamratbedömningar

Questions Yes No

Did I read the problem?

Did i circle the numbers i needed? 6 4 5

Did I underline the clue words?

How many all together? (+) How many left ? (-)

Did I throw out the information I didn’t need?

Did I work out my problem? 1+3= 4

Did I write down my answer? 6 8 7

14

En elev i årkurs 3 “Once in math I ticked my own work. It’s not good to mark your own work because you don’t know if it’s right or wrong (Harlen (2007, b) s 127).

Equal-status learners (Topping, 2010)

15

4 centrala frågor vid bedömning/ betygssättning

1.  Vad vill jag ha information om? (Avgöra vad som ska bedömas)

2.  Hur får jag lämpligast in den informationen? (Inhämtar information)

3.  Vad jämför jag med? (Gör en jämförelse/värdering)

4.  Hur ska den samlade bedömningen uttryckas? (Formulera ett omdöme)

16

Lärares bedömningsobjekt

§ Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. ""

Vad som bedöms består ofta av en kunskapsform och ett innehåll.

17

Nya kursplaner

1.  Ämnets syfte och ämnesspecifika förmågor

2.  Centralt innehåll för respektive ämne

3.  Kunskapskrav för betygen E, C och A (uttrycker nivåer på förmågor). Godtagbara kunskaper för åk 3.

18

Förmågor Lgr 11 - Matematik

§  Välja och använda lämpliga metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter"

§  Använda och analysera matematiska begrepp samt samband mellan begreppen"

"§  Föra och följa matematiska resonemang"

§  Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser."

"§  Formulera och lösa matematiska problem samt

värdera valda strategier och metoder."

•  Metoder"

•  Begrepp"

•  Resonemang"

•  Kommunikation "

•  Problemlösning"""

19

Förmågor och centralt innehåll

Taluppfattning och tals

användning

Algebra Geometri Statistik och sannolikhet

Samband och

förändring

Problem-lösning

Metoder

Begrepp

Resonemang

Kommuni-kation Problem-lösning

Val av bedömningsform

•  Redovisning

•  Laborationer

•  Undersökningar

•  Utställning

•  Portfolio

•  Föremål/modell

•  Essäfrågor

•  Kortsvarsfrågor

•  Flervalsfrågor

•  Muntliga frågor

•  Observationer

En studie i Kanada visar att Ma-lärare använder en större variation av metoder vid formativa än summativ bedömningar (Suurtmamm m.fl. 2010)

Ämnets traditioner Lokal skolkontext Lärarens kunskapssyn Förutsättningar

21

Val av bedömningsmetod §  Är metoden lämplig för vad som ska bedömas? §  Är jag förtrogen med metoden?

§  Är metoden tidskrävande?

Välj metoder som ger underlag med god kvalitet utan att de är onödigt resurskrävande (McMillan, 2011).

22

Bedömningsprincip §  Individrelaterad (i jämförelse med sig själv) §  Normrelaterad (i jämförelse med andra) §  Kriterierelaterade (i jämförelse med mål/kriterier) §  Intuitiv (i jämföresle med sin egen uppfattning)

Utvecklingssamtal och återkoppling Gruppering av elever vid övningar,

grupparbete eller laboration Betyg, skriftliga omdömen (IUP) och

återkoppling Didaktiska beslut och återkoppling

23

Återkopplingsformer - symbol eller kommentar

§  A, B, C, D (1820) §  A, a, AB, Ba, B, BC, C (1905) §  1-5 (1962) §  (IG), G, VG, MVG (1994) §  A-F (2011/2012)

Poäng/Betyg

Jämförelse med kriterier

Värderande eller beskrivande kommentarer

24

Dagens betygssystem (nya skalan)

§  Vad? De förmågor/kunskaper (t.ex. begrepp, kommunikation, problemlösning) som uttrycks i slutet av kursplanens syfte. Samma aspekt/form ska bedömas på samtliga betygssteg.

§  Hur? Information ska inhämtas allsidigt (på flera sätt och vid flera tillfällen) och på lämpliga sätt.

§  Jämförelse? Kunskapskrav i kursplanerna. §  Uttryckas? A-F (Hela skalan ska användas).

25

Överensstämmelse (Alignment)

Mål/intentioner-ämnesområden

Undervisningens genomförande

Val och utformning av bedömningar

•  Vid planering behöver läraren utgå ifrån kursplanens syfte och de förmågor som anges där, det centrala innehållet samt kunskapskraven i ämnena (Skolverket, 2011, s 13).

26

Förmågor och centralt innehåll

Taluppfattning och tals

användning

Algebra Geometri Statistik och

sannolikhet

Samband och

förändring

Problem-lösning

Metoder

Begrepp

Resonemang

Kommuni-kation Problem-lösning

Mål Undervisning Bedömning

Mål Undervisning

Bedömning

§  Anna kan räkna ut rektangels area.

§  Anna kan hitta lösningar på enkla geometri- problem, och hon kan förklara sina lösningar på ett tydligt sätt för andra elever.

§  Anna har inte visat att hon kan ge förslag på hur man kan lösa geometriproblem på mer än ett sätt.

27

•  Laborationer

•  Provfrågor

•  Muntliga frågor

•  Observationer

•  Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till samman-hanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom geometri med tillfredsställande resultat.

UNDERLAG KUNSKAPSOMDÖME AKTUELLA KUNSKAPSKRAV

Kunskapsomdömen §  Ett kunskapsomdöme enligt Gustavsson m.fl. (2012)

är ett påstående om en enskild elevs kunskaper och förmågor av typen

Anna kan, vet, känner till..

Anna har förmåga att..

Anna har inte visat att hon…

28

Kan revideras fortlöpande och hjälpa läraren att: •  Ge muntliga eller skriftliga omdömen

•  Motivera ett betyg så långt •  Peka ut de kunskapskrav som eleven inte uppnått

Läraren tolkar/översätter elevernas prestationer till kunskapsomdömen

29

Muntlig redovisning

Ida har visat att hon kan hålla en muntlig

redovisning på ett engagerat och

intresseväckande sätt

Provuppgifter

Bo har visat att han översiktligt vet vad

som hände i Frankrike

1789-1792

Bo har inte visat att han kan lösa enkla procent-

uppgifter

Elevtext Ida har inte visat att hon kan sätta punkt och stor

bokstav

www.liu.se

Tack för uppmärksamheten!