AA – Anonyma Alkoholister är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa sitt gemensamma problem och hjälpa andra att tillfriskna från alkoholismen. Det enda villkoret för medlemskap i AA är en önskan att sluta dricka. AA kräver inga inträdes- eller medlemsavgifter. Vi är självförsörjande genom egna frivilliga bidrag. AA har ingen anknytning till någon religion, politisk organisation eller institution, ej heller till annan rörelse av något slag. Vi deltar inte i offentliga debatter och framträder varken som förespråkare för eller motståndare till något annat. Vårt främsta syfte är att hålla oss nyktra och hjälpa andra alkoholister att uppnå nykterhet.

Copyright © by The A.A.Grapevine, Inc.;Återges med innehavarens tillstånd

Originalets titel: Members of the Clergy Ask About Alcoholics AnonymousCopyright © 1961, 1979, Revised 1992 Alcoholics Anonymous World Services, Inc.

All rights reserved.Reproduced with permission of Alcoholics Anonymous World Services, Inc.

Copyright © 1961, 1979, Revised 1992 Alcoholics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehålls.

Återges med tillstånd av Alcoholics Anonymous World Services, Inc. Copyright till engelska versionen av detta verk ägs av A.A.W.S., New York, NY.

Copyright © svensk översättningAA i Sverige 2003

Alla rättigheter förbehålles.

Oaktat hur allvarlig besattheten av alkohol än är, har vi lyckligtvis funnit att andra viktiga beslut fortfa-rande kan tagas. Till exempel kan vi välja att erkänna att vi själva är kraftlösa inför alkoholen; att beroende av en högre makt är nödvändig, även om detta helt enkelt innebär beroende på en AA-grupp. Då kan vi välja att försöka leva ett liv i ärlighet och ödmjukhet, med oegennyttig service för våra medmänniskor och för ”Gud så som vi uppfattar honom.” Bill W, en av AA:s grundare, 1966

Anonyma Alkoholisters Tolv StegHär följer de föreslagna tolv steg genom vilka upp-skattningsvis 2 miljoner män och kvinnor i hela värl-den har uppnått nykterhet i Anonyma Alkoholisters gemenskap.

Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen – att 1. vi inte längre kunde hantera våra liv.Vi kom till tro att en kraft större än vår egen kun-2. de återge oss vårt förstånd.Vi beslöt att lägga vår vilja och våra liv i Guds 3. händer, sådan vi uppfattade honom.Vi gjorde en grundlig och oförskräckt moralisk 4. självrannsakan.Vi erkände inför Gud, oss själva och en medmän-5. niska den exakta innebörden av alla våra fel.Vi var helt och hållet beredda att låta Gud avlägs-6. na alla dessa karaktärsfel.Vi bad ödmjukt honom att avlägsna våra brister.7.

Vi gjorde upp en lista över alla de personer som vi 8. hade skadat och blev villiga att gottgöra dem alla.Vi gottgjorde personligen dessa människor så långt 9. det var oss möjligt utom då detta kunde skada dem eller andra.

Vi fortsatte vår självrannsakan och erkände ge-10. nast när vi hade fel.

Vi sökte genom bön och meditation att för-11. djupa vår medvetna kontakt med Gud – sådan vi uppfattade honom – varvid vi endast bad om insikt om hans vilja med oss och styrka att utföra den.

När vi, som resultat av dessa steg, själva hade 12. haft ett andligt uppvaknande, försökte vi föra detta budskap vidare till andra alkoholister och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.

IntroduktionAnonyma Alkoholister är icke en religiös samman-slutning. AA står emellertid i djup tacksamhetsskuld till ett stort antal medlemmar i många olika trossam-funds prästerskap, som har visat vår gemenskap stor vänskap alltsedan dess grundande år 1935. Kärnan i denna vänskap har utgjorts av förståelse och tolerans – förståelse för gemenskapen AA:s möj-ligheter och begränsningar, tolerans för bristerna i en gemenskap av män och kvinnor vars andliga förhopp-ningar ibland är större än deras mänskliga förmåga. Det vore orealistiskt att utgå från att alla AA-med-lemmar leds av andlig övertygelse. Många är förstås inte formellt medlemmar i någon viss kyrka eller visst samfund. Men otaliga AA-medlemmar – inklusive de som saknar ortodox tro – berättar att de upplevt den starka förändrande kraft som kommer av att dela med sig, av omsorg om andra, av tillit och kärlek. Som det har sagts tidigare, hoppas AA att i fram-tiden kunna fortsätta att vara till hjälp för alla med-lemmar av olika prästerskapet i sin delade omsorg om alkoholisters tillfrisknande.

Avsikten med denna skriftMånga präster har lärt känna AA som en icke-religiös partner i sina försök att hjälpa alkoholister att sluta dricka och leva friska och produktiva liv. De är med-vetna om att religiösa ledare i de stora religionerna har uttalat sitt stöd för AA:s program; och de är med-

vetna om att det i de egna leden finns de som i AA har funnit svaret på sina egna personliga problem med spriten. Avsikten med denna skrift, som tar upp sådana frå-gor om AA som ofta ställs av medlemmar av präster-skapet, är trefaldig: För det första, att AA uttrycker sin erkänsla till de många i trossamfund verkande personer som har va-rit, och fortsätter att vara, av så stor hjälp för alkoho-lister i hela världen. För det andra, att vi hoppas att materialet på följande si-dor kan utgöra en användbar introduktion till AA för dem som ännu inte haft anledning lära känna gemenskapen. Och slutligen, genom att ta upp de frågeställningar som oftast tas upp av präster, får vi en sammanfatt-ning av personliga erfarenheter, styrka och förhopp-ningar hos AA-medlemmar överallt.

Vad är AA ? Hur fungerar det ?Anonyma Alkoholister är en världsomfattande ge-menskap av män och kvinnor som hjälper varandra att hålla sig nyktra. Det enda kravet för medlemskap är en önskan att sluta dricka. Medlemmarna delar sin erfarenhet, styrka och sina förhoppningar om tillfrisknande från alkoholism med varandra vid möten och i privata samtal. Det finns inga inträdes- eller medlemsavgifter. Som fastslås i AA:s ingress, ”Vi är självförsörjande genom våra egna frivilliga bidrag.”

Kärnan i AA:s program är De Tolv Stegen för Till-frisknande, en samling principer baserade på själv-upplevda erfarenheter bland AA:s tidigaste med-lemmar. Tillämpade som föreslagna levnadsregler, innehåller de tolv stegen flera element som återfinns i lärorna hos många olika trosbekännelser. Dessa steg har hjälpt AA-medlemmar över hela världen att leva nyktra och meningsfulla liv.

Hur skapades AA ?Anonyma Alkoholister hade sin upprinnelse i Akron, Ohio, USA, år 1935, när två själverkända alkoholis-ter – Bill W och Doktor Bob – fann att de, genom att stödja varandra, kunde åstadkomma vad ingen av dem hade kunnat göra ensam: hålla sig nyktra. Snart upptäckte de att deras nykterhet ytterligare stärktes när de erbjöd att dela den med andra, och inom några månader uppstod en liten grupp nyktra alkoholister som träffades regelbundet i Akron. Antalet medlem-mar växte stadigt, så småningom var de hundra stycken. År 1939, i och med utgivningen av boken Anony-ma Alkoholister, som också blev sammanslutningens namn, och tack vare hjälp från många icke-alkoho-listiska vänner, var AA etablerat i Nordamerika och några andra länder. För att kunna besvara det växande antalet förfrågningar, och för att kunna bistå de nya grupper som bildades nästan varje dag, inrättades det första AA-kontoret för service till hela världen – idag benämnt General Service Office – i New York City.

Medlemsantalet idag uppskattas till drygt 2 miljo-ner medlemmar i cirka 108 000 grupper i samman-lagt 180 länder. (1 januari 2011.)

Hur går ett AA-möte till ?AA-möten arrangeras på självstyrande basis av grup-per i städer och samhällen över hela världen. Det fö-rekommer många varianter, men i grunden kan de för-delas i två slag: Slutna möten, för enbart alkoholister, och öppna möten i vilka vem som helst kan deltaga. Slutna möten ger deltagarna möjlighet att mera i de-talj dela sina erfarenheter och att tillämpa principerna i AA-programmet för att leva nyktra en dag i taget. Även om många öppna möten är diskussioner, så tenderar de flesta att vara mer strukturerade. För det mesta innefattar de framträdande av en eller flera talare som delar med sig av sina erfarenheter som aktiva alkoholister och berättar om sitt nuvarande liv som tillfrisknande i AA. Vissa öppna möten – till vilka till exempel professi-onella i vården, media och andra inbjuds – arrangeras med det specifika syftet att informera allmänheten om AA. Icke-alkoholister som för första gången deltar i ett AA-möte förvånas ofta av den humor med vilken medlemmar berättar om sina erfarenheter som alko-holister. Ingen delning är lik den andra – en kan ha en uttalat agnostisk ton medan andra kan genomsyras av djup religiös tro. Det är viktigt att AA-medlemmar

talar endast för sig själva och inte för AA som helhet. Vad de alla har gemensamt är emellertid är en önskan att stärka sin egen nykterhet genom att dela med sig av den med andra. Flertalet medlemmar har funnit att regelbundet deltagande i möten är av stor vikt för att upprätthålla nykterheten. Nykomlingar uppmanas att deltaga i möten så ofta som möjligt. Många medlemmar berättar att deras krets av AA-vänner vidgats avsevärt genom deltagande i kaffe- och pratstunder före och efter mötena.

Var hålls AA-möten ?AA-grupper hyr möteslokaler i bland annat kyrko-fastigheter, andra av trossamfund ägda fastigheter och offentligt ägda lokaler. Även om många AA-möten avhålls i lokaler som ägs och underhålls av religiösa samfund, innebär detta på intet sätt att det finns ett samgående eller tillhörighet med vissa specifika rörel-ser. Det är snarare så att detta förhållande till stor del beror på att AA, alltsedan sin början, med stor öp-penhjärtighet accepterats av olika samfunds präster och ledarskap. Alltsedan rörelsens tillkomst har dessa olika samfund upplåtit möteslokaler till rimliga kost-nader.

Är präster välkomna på AA-möten ?Medlemmar i prästerskapet är alltid mycket välkom-na att besöka öppna talar- eller diskussionsmöten och

också offentliga möten. Information om tider och platser för sådana möten kan erhållas genom att ringa AA:s servicekontor, telefonjour där sådan finns, eller gå in på webben, www.aa.se

Varför är anonymiteten i AA viktig ?När AA understryker alla medlemmars lika värde – och enigheten i AA är den gemensamma sammanhål-lande länken för tillfrisknande från alkoholism – ut-gör anonymiteten gemenskapens andliga grund. På det personliga planet ger anonymiteten skydd för alla medlemmar från att identifieras som alkoho-lister utanför möteslokalerna, en säkerhet som ofta är speciellt viktig för nykomlingar. I sina personliga relationer med icke-alkoholister – och de som de tror kan ha ett alkoholproblem – står det AA-medlemmar fritt att säga att de är tillfrisknande (eller nyktra) al-koholister. I många fall kan sådan öppenhet innebära att budskapet förs vidare. När det gäller nivån press, radio, TV, film och inter-net understryker anonymiteten jämlikheten för alla medlemmar i gemenskapen. Detta sker genom att sätta ”påminnelsebromsen” på dem som annars skulle kunna utnyttja sin AA-tillhörighet för att bli kända, för att skaffa sig makt eller personliga förmåner. Som det sägs i tradition 12: ”Anonymiteten är den andliga grundvalen i alla våra traditioner, som alltid påminner oss att sätta principer före personer.”

Är religiös tro en del i AA:s program ?AA frågar inte efter tro – eller avsaknad av tro – hos den som söker hjälp i gemenskapen. AA:s program för tillfrisknande är dock till del ba-serat på vissa andliga värden. Det står envar medlem fritt att tolka dessa värden som han eller hon vill, el-ler inte fundera alls på dem. De flesta medlemmarna har, innan de sökte sig till AA, redan erkänt att de inte kan hantera sitt drick-ande – alkoholen har tagit kontrollen i deras liv. AA-erfarenheterna indikerar att alkoholisten, för att bli nykter och förbli nykter, behöver acceptera ex-istensen av en andlig makt, eller kraft som är större än hans egen, och bli villig att lita till denna. En del väljer AA-gruppen som sin högre makt, en del vänder sig till Gud – som de uppfattar honom; och andra litar till helt andra koncept. Väldigt många alkoholister har, när de först kom-mer till AA, bestämda reservationer ifråga om att ac-ceptera varje form av en högre makt, en kraft större än sin egen. Erfarenheten visar dock att, om de bibe-håller ett öppet sinnelag i denna fråga och fortsätter gå på AA-möten, så kommer de så småningom att finna ett svar på detta uttryckligt personliga dilemma.

Förekommer böner på AA-möten ?Det finns två hänvisningar till bön i de tolv stegen, i den form de skrevs av grundarna av AA. Det sjunde steget lyder: ”Vi bad ödmjukt Honom

att avlägsna våra brister.” Och det elfte steget lyder: ”Vi sökte genom bön och meditation att fördjupa vår medvetna kontakt med Gud – sådan vi uppfattade honom – varvid vi endast bad om insikt om hans vilja med oss och styrka att utföra den.” En del AA-möten avslutas med Fader Vår, medan, bland annat i Sverige, många grupper använder Sin-nesrobönen:

Gud ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra mod att förändra de ting jag kan och förstånd att inse skillnaden

Under gemenskapens första år fanns ingen AA-litte-ratur och de unga grupperna litade mycket på bibeln och läste ur denna för inspiration och ledning. Mö-tena avslutades i allmänhet med Fader Vår för att, som en av grundarna, Bill W, senare berättade, ”inte göra talarna generade när de skulle försöka att själva formulera en avslutningsbön.”

Sponsrar AA andliga retreater ?Nej, AA sponsrar och arrangerar inte sådana kurser.

Hur är AA organiserat ? Vem leder verksamheten ?AA har ingen central auktoritet. Det finns enbart en minimal organisatorisk struktur och en handfull tra-ditioner i stället för stadgar. Enligt traditionerna kan två eller fler alkoholister

som regelbundet träffas för att hålla sig nyktra kalla sig en AA-grupp, under förutsättning att de, som grupp, är självförsörjande och inte har några yttre an-knytningar. Det väsentliga arbetet i AA utförs av alkoholister som själva tillfrisknar i gemenskapen. Lokala grup-per brukar själva utse kommittéer för att upprätthålla mötesverksamheten och servicen. Yttersta ansvaret för AA:s internationella service har av grupperna överlåtits till General Service Con-ference (servicekonferensen), som utgörs av områdes-delegater från USA och Canada och som träffas en gång om året. För att upprätthålla den dagliga verk-samheten finns Board of Trustees (förtroenderåd) – bestående av 14 AA-medlemmar och 7 vänner till AA (ickealkoholister) som alla tjänar på rotationsbasis.

Hur finansieras AA:s serviceverksamhet ?AA är helt självförsörjande. Under inga omständighe-ter accepteras bidrag utifrån. Det finns inga inträdes- eller årsavgifter i AA. Den individuella gruppens omkostnader (hyra, förfrisk-ningar, litteratur, m.m.) bestrids genom de frivilliga bidragen från gruppens medlemmar, vanligtvis insam-lade vid mötena (”hattpengar”). De flesta av grupperna bidrar till gemensamma krets- och regionaktiviteter – t ex genom att föra budskapet vidare till sjukhus, kliniker, behandlings-hem och fångvårdsanstalter – och till arbetet vid ser-

vicekontoret i Stockholm och General Service Office i New York. GSO erbjuder stöd till AA-grupper i hela världen.

Vad är AA:s Tolv Traditioner ?De tolv traditionerna är för AA som helhet vad de tolv stegen är för varje medlems tillfrisknande. Traditionerna utgör föreslagna principer för att till-försäkra de tusentals grupperna i AA överlevnad och tillväxt. Grundade på gruppernas egna erfarenheter under AA-gemenskapens första kritiska år, rör de skötseln av gruppens interna angelägenheter, samar-bete mellan grupper och deras relationer till samhäl-let i stort. De flesta av traditionerna speglar gemen-skapens andliga inriktning. Traditionerna är inte formellt bindande för AA-grupperna. Men det övervägande antalet grupper i hela världen väljer att sköta sina angelägenheter en-ligt de principer som traditionerna innehåller.

Varför skulle prästerskapet befatta sig med AA ?Präster och motsvarande i olika samfund är ofta de som först får kontakt med en hjälpsökande sjuk al-koholist – och ofta de första inför vilka han eller hon erkänner sin sjukdom. I själva verket är det många al-koholister som vänder sig till prästerskapet för andlig vägledning, både innan de går med i AA och senare. En del alkoholister vill inte sluta dricka, eller så tror de att de kan klara av det på egen hand. I sådana fall

kan kanske den andlige rådgivaren informera alkoho-listen att det finns hjälp närhelst den sjuke är beredd att ta emot den.

Finns det präster i AA ?Ja, alkoholism har inga gränser. Ett antal medlemmar av prästerskap, representerande olika trosinriktningar, har funnit nykterhet i AA-gemenskapen.

Vad kan medlemmar i prästerskapet berätta för alkoholisterna om AA ?Präster som i sitt arbete haft nära kontakter med AA understryker följande punkter när det gäller rådgiv-ning till alkoholister:

Förklara att AA kan hjälpa endast om vederböran-1. de vill sluta dricka.Uppmana alkoholister att ha ett öppet sinne om 2. AA-programmet till en början inte verkar me-ningsfullt.Understryk att AA:s enda syfte är att hjälpa alko-3. holister att uppnå nykterhet.Påminn alkoholisten om att medlemmarna i AA 4. representerar ett brett tvärsnitt av hela samhället. Nykomlingar träffar medlemmar från alla klasser och sysselsättningar. Oberoende av hur olika deras bakgrund är så delar de i gemenskapen sina erfa-renheter av att tillfriskna från alkoholism genom AA:s program.Försäkra alkoholister att deras anonymitet kom-5.

mer att respekteras.Förklara att, enligt den bästa medicinska experti-6. sen, är alkoholism en progressiv sjukdom som kan uppehållas (men aldrig botas) endast om alkoho-listen slutar dricka. I AA finner alkoholisten tusen-tals män och kvinnor som, genom sina delade er-farenheter i tillfrisknandet, kan hjälpa den lidande till ett nyktert och meningsfullt liv.

Hur kan präster och AA samarbeta effektivt ?För de medlemmar i prästerskapet som aktivt arbetar med rådgivning till alkoholister kan det vara av hjälp att personligen känna en aktiv AA-medlem i områ-det. När en gång kontakt etablerats kommer AA-med-lemmen att ställa upp för nybörjaren (under förutsätt-ning att han eller hon vill ha hjälp), ta med den nye på AA-möte och berätta om sitt eget tillfrisknande. Det finns flera saker som en präst kan göra för att skaffa sig kunskaper om AA-programmet:

Besöka några öppna AA-möten.1. Lära känna AA-litteraturen – som till exempel 2. böckerna Anonyma Alkoholister, Tolv steg och tolv traditioner och AA blir myndigt, småskrifterna Leva nykter och Kom till tro; och några av de bro-schyrer som finns upptagna längst bak i denna skrift.Lär känna AA-programmets andliga dimension, 3. dock utan anknytning till någon viss religion.Be AA om hjälp när situationen så kräver.4.

Ställa lokaler för AA-möten till förfogande (mot 5. skälig hyra).

Hur kan präster kontakta AA ?På många större orter finner man AA i telefonkatalogen. Litteratur om AA-programmet, liksom anvisningar för att få kontakt med en lokal grupp kan erhållas genom att ta kontakt med AA:s servicekontor, Box 4201, 102 65 Stockholm. Telefon: 08-642 26 09, e-mail: service@aa.se Huvudkontorets adress är General Service Office of AA, Box 459, Grand Central Station, New York, NY 10163, USA.

Vad gör AA inte ? Idag när ett stort antal människor med andra pro-blem än alkoholism, ofta av misstag hänvisas till AA, riktar sig Bill W:s, en av grundarna, budskap till 20-årskonventet år 1955 direkt till hjärtpunkten i problemet. ”Vår gemenskap,” sade han bland annat, ”skall klokt hålla fast vid sitt enda syfte: att föra bud-skapet vidare till de alkoholister som fortfarande li-der. Låt oss avstå från det övermodiga antagandet att, eftersom Gud har gjort det möjligt för oss att vara framgångsrika inom ett område, att vi därför skulle kunna vara kanalen för allas räddning.” Mycket har här skrivits om vad AA gör för att full-följa sitt enda syfte. Följande är exempel på vad AA inte gör:

Rekryterar medlemmar. 1 För medlemsförteckningar eller någon form av 2 journaler över medlemmar.Deltar i sponsrad forskning. 3 Utställer medicinska eller psykologiska diagnoser 4 eller prognoser.Erbjuder sjukhusvård, läkemedel, eller medicinsk 5 eller psykiatrisk vård.Erbjuder husrum, mat, kläder, arbete, pengar eller 6 andra sociala tjänster.Erbjuder familje- eller yrkesrådgivning.7 Ingår i någon social serviceorganisation (även om 8 många medlemmar och servicekontor samarbetar med dem.)Arrangerar andaktsstunder.9 Deltar i någon debatt om alkohol eller annan frå-10 ga.Accepterar betalning för tjänster eller bidrag från 11 källor utanför AA.Utställer referensbrev till juridiska instanser, ad-12 vokater, domare, skolor, företag, socialkontor eller någon annan organisation eller institution.

Hur är det med problem andra än alkohol?Medan AA välkomnar var och en som har en önskan att sluta dricka, finns det många AA-medlemmar som har andra problem än alkohol. Det som håller oss samman är vår målmedvetenhet – att, i en kontinu-erlig utveckling, tillfriskna från sjukdomen alkoho-

lism och att föra budskapet vidare till andra alkoho-lister. Därav följer att, medan vi välkomnar tillfällen att dela med oss av våra principer och metoder med andra grupper för självhjälp, så är det bara de som kan erbjuda varandra den viktigaste beståndsdelen för framgång: sin gemensamma erfarenhet.

Hur kan AA bäst samarbeta med dig ?I AA strävar vi ständigt efter att stärka och vidareut-veckla vårt samarbete med i trossamfund verkande personer, och vi välkomnar dina kommentarer och förslag. Du hjälper oss att arbeta mera effektivt med dig för att uppnå det mål vi har gemensamt: att hjäl-pa den alkoholist som fortfarande lider.

Anonyma Alkoholisters tolv traditionerVår gemensamma välfärd bör komma i första 1. hand, personligt tillfrisknande beror på samman-hållningen inom AA.För vår grupp finns bara en högsta auktoritet – en 2. älskande Gud, såsom han kommer till uttryck i vårt gemensamma gruppsamvete. Våra ledare är blott våra betrodda tjänare – de styr inte.Det enda villkoret för medlemskap i AA är en 3. önskan att sluta dricka.Varje grupp bör vara självstyrande - utom i ange-4. lägenheter som berör andra grupper eller AA som helhet.Varje grupp har endast ett huvudsyfte – att föra 5. budskapet vidare till de alkoholister som fortfa-rande lider.En AA-grupp bör aldrig gå i borgen för, finansiera 6. eller låna sitt namn till närbesläktade sammanslut-ningar eller utomstående företag, annars kommer problem med pengar, egendom och prestige att skilja oss från vårt ursprungliga syfte.Varje AA-grupp bör vara helt självförsörjande och 7. vägra ta emot ekonomiskt stöd utifrån.Anonyma Alkoholister bör alltid förbli icke-pro-8. fessionella – men våra servicecentra kan anställa personal för speciella uppgifter.AA som sådant bör aldrig organiseras, men vi kan 9. tillsätta styrelser eller kommittéer för service – dessa är direkt ansvariga inför dem de tjänar.

Anonyma Alkoholister tar aldrig ställning för 10. eller emot i yttre angelägenheter, alltså bör AA:s namn aldrig dras in i offentliga tvister.

Vår kontakt med allmänheten är baserad på rö-11. relsens egen kraft snarare än på direkt propaganda. Vi bör alltid iakttaga personlig anonymitet i för-hållande till press, radio och film.

Anonymitet är den andliga grundvalen för våra 12. traditioner och påminner oss ständigt om att sätta princip före person.

AA-publikationerLitteratur som översatts till svenska, se nedan, kan

beställas från AA:s Servicekontor.Servicekontoret tillhandahåller även viss amerikansk

litteratur.

Böcker:Anonyma Alkoholister ”Stora Boken”

Leva NykterAA:s Tolv Steg & Tolv Traditioner

Dagliga ReflexionerSom Bill ser det

Kom till troAA blir Myndigt

AA:s Historia i SverigeDr Bob och de andra föregångarna

För det vidare

Broschyrer:AA-gruppen...där allting börjar

44 FrågorDetta är AA

Är AA något för dig?En nykomling frågar

Fadderskap (Sponsorship)Varför anonyma alkoholister är anonyma

AA för kvinnanFinns det en alkoholist i ditt liv?

En medlems syn på AAAA i samhället

AA i vårdenAtt överbrygga klyftan

AA i ett nötskalBara för idag

Och nu?Frågor till ungdomar

En snabbguide till AAAA och den homosexuella alkoholisten

Fakta om AABättre än att sitta i en cell

AA-medlemmen - Medicinering och andra drogerAA som en resurs för den medicinska professionen

AA-Traditionen. Hur den växte framTolv koncept för service

En gemenskap som fungerar

Jag är ansvarig...Närhelst, varhelst någon ber om hjälp,vill jag att AA skall finnas till hands,

och för det är jag ansvarig.

AA ServicekontorBox 4201, 102 65Stockholm.

Tel: 08-642 26 09Webbplats: www.aa.seE-mail: service@aa.se