KVALITETSREDOVISNING 2015

Innehållsförteckning PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG ....................................................................................... 1

Värdegrund .......................................................................................................................................... 1

Personal ............................................................................................................................................... 1

SAMMANFATTNING ................................................................................................................................ 1

FÖRKLARINGAR ....................................................................................................................................... 2

PRODUKTION ........................................................................................................................................... 4

KVALITETSARBETE ................................................................................................................................... 5

Patientsäkerhetsarbete mottagningen ............................................................................................... 5

Patientsäkerhetsarbete operationsavdelningen ................................................................................. 6

Infektionsförebyggande arbete operationsavdelningen. .................................................................... 6

Patientsäkerhetsarbete vårdavdelningen ........................................................................................... 6

Utbildning ............................................................................................................................................ 6

Revision ............................................................................................................................................... 6

Uppföljning genom egenkontroll ........................................................................................................ 7

Avvikelsehantering .............................................................................................................................. 8

Vår verksamhet redovisas under tre huvudrubriker ........................................................................... 8

A. STRUKTURMÅTT .............................................................................................................................. 9

Remissflöde ..................................................................................................................................... 9

Återsända remisser ......................................................................................................................... 9

Ortopedikoncept ........................................................................................................................... 11

Patientbeskrivning ......................................................................................................................... 11

B. PROCESSMÅTT ............................................................................................................................... 13

Telefontillgänglighet ...................................................................................................................... 13

Väntetider ...................................................................................................................................... 13

Strukna operationer ...................................................................................................................... 14

Vårdtid ........................................................................................................................................... 14

Anestesikomplikationer ................................................................................................................. 15

Blödning, transfusion och cellsaveranvändning ............................................................................ 15

Operationstekniska komplikationer .............................................................................................. 15

Medicinska komplikationer ........................................................................................................... 16

Utskriven till annan vårdinstitution ............................................................................................... 16

Postoperativ smärta ...................................................................................................................... 17

Postoperativt illamående/kräkningar ........................................................................................... 17

Urinvägarna ................................................................................................................................... 18

Hud- och sårproblem under vårdtiden .......................................................................................... 18

Sårinfektioner ................................................................................................................................ 19

Anmälningar .................................................................................................................................. 19

Ny operation – Reoperation .......................................................................................................... 19

Ny operation – Ny indexoperation ................................................................................................ 20

C. RESULTATMÅTT ............................................................................................................................. 20

Ländrygg ........................................................................................................................................ 21

Halsrygg ......................................................................................................................................... 24

Patientskattat utfall av operationer utförda 2007-2014 ............................................................... 27

Uppföljning enkät 30 dagar efter operation ................................................................................. 29

Klagomålsuppföljning .................................................................................................................... 31

Sammanfattning ............................................................................................................................ 32

FORSKNING OCH UTBILDNING .............................................................................................................. 33

Avslutad forskning under året ........................................................................................................... 33

Pågående forskning ........................................................................................................................... 33

Under året startad forskning ............................................................................................................. 33

Planerad forskning............................................................................................................................. 33

Utbildning och annan akademisk verksamhet .................................................................................. 33

Publikationer av klinikens läkare under 2015 ................................................................................... 34

PLANERING INFÖR 2016 ........................................................................................................................ 35

- 1 -

PRESENTATION AV SPINE CENTER GÖTEBORG

GHP Spine Center Göteborg AB bedriver sedan 2007 ryggkirurgisk verksamhet i Högsbo. Kliniken har en mottagningsenhet för läkarbesök samt konceptbesök, en vårdavdelning med 15 vårdplatser bemannad för 7-dygnsvård, en operationsavdelning med två fullutrustade operationssalar och en tredje i reserv, samt en uppvakningsavdelning med 6 vårdplatser. I anslutning till vårdavdelningen finns även en avdelning för fysioterapi. För närvarande utnyttjas 11 vårdplatser för ryggkirurgi och 4 vårdplatser används av GHP Ortho Center Göteborg AB för proteskirurgi. Fortsatt benämner vi GHP Spine Center Göteborg AB med Spine Center Göteborg och GHP Ortho Center Göteborg AB med Ortho Center Göteborg.

I slutet av oktober 2015 öppnade Spine Center Göteborg en läkarmottagning i Lund. Mottagningen är belägen på Sankt Lars-området i centrala Lund och går under namnet GHP Spine Center Skåne. Läkarmottagningen tar emot och erbjuder mottagningstider måndagar och tisdagar. Vi tar emot offentliga patienter via region Skåne, patienter med sjukvårdsförsäkring samt privatbetalande patienter. De operationer som planeras utförs på Spine Center Göteborg. Personal på Spine Center Skåne är Acke Ohlin, Docent, Specialist i ortopedisk kirurgi och ryggkirurgi samt Maria Lundahl som jobbar som medicinsk sekreterare, administratör och receptionist.

Värdegrund

Vår verksamhetsidé är att erbjuda högkvalitativ, evidensbaserad bedömning, utredning och behandling av alla sjukdomstillstånd i hals-, bröst- och ländrygg, undantaget trauma, ungdomsdeformitet och tumörer. Verksamheten skall bedrivas med högsta kompetens, minsta möjliga komplikationer, bästa möjliga vård och patientnöjdhet samt en hög effektivitet.

Vårt mål är att våra behandlingsresultat skall vara bättre och våra komplikationer skall vara färre än genomsnittet i Svenska Ryggregistret. Vi skall ha en arbetsmiljö och en personalsituation med liten personalomsättning och låg sjukfrånvaro, som befrämjar arbetsglädje, kompetensutveckling och god omvårdnad.

Personal

Kliniken har 55 anställda. De tre ryggkirurgerna som grundade kliniken, Åke Blixt, Olle Hägg och Bengt Lind, är samtliga disputerade och har mer än 20 års erfarenhet av ryggkirurgi. Bengt Lind är President i styrelsen för CSRS (Cervical Spine Research Society). Olle Hägg är, sedan Svenska Ryggregistret startade, en av de ansvariga för drift och utveckling av detta.

I verksamheten finns ytterligare fyra heltidsanställda ryggkirurger, Hans Laestander, Fabian Jacobsson Yara Asterfjord och Christian Hagelberg, samt Catharina Parai som är deltidsanställd. Vi har två heltidsanställda anestesiläkare; Magnus Sjöberg och Carl Widmark, båda med mångårig erfarenhet inom anestesi och intensivvård

På vår fysioterapiavdelning arbetar sex heltidsanställda fysioterapeuter som sköter både slutenvårds- och öppenvårdsrehabilitering. Närmare presentation av kliniken finns på vår hemsida www.spinecenter.se.

SAMMANFATTNING

Vi har nu bedrivit ryggkirurgisk verksamhet i drygt nio år. Det ger oss ett bra underlag för att bedöma både kliniska resultat av utförda operationer (1- och 5-årsresultat i Svenska Ryggregistret) och utvärdering av vårdprocessen.

Under året har Spine Center Göteborg tagit emot remisser för bedömningsbesök och operationer via vårt avtal med Västra Götalandsregionen (VGR), samt via fritt vårdval genom Stockholm Spine

- 2 -

Centers avtal med Stockholms Läns Landsting. Vi har noterat en ökad efterfrågan från försäkringsbolagen både vad gäller mottagningsbesök och operationer i jämförelse med föregående år. Under året har vi totalt genomfört 3828 mottagningsbesök och 849 operationer. Våra väntetider är i genomsnitt 37 dagar till mottagningen för nybesök och 52 dagar till operation.

En operationssal har hyrts ut två dagar i veckan till Ortho Center Göteborg där 245 höft- och knäprotesoperationer utförts. I jämförelse med föregående år så har antal proteser minskat med 1,6 %. Vårdtiderna är fortsatt korta för alla diagnoser jämfört med övriga kliniker i landet.

Den operationstekniska standarden bedömer vi vara god då vi har små peroperativa blodförluster och endast ett fåtal patienter är i behov av blodtransfusion.

Vårdrelaterade infektioner är ovanliga. Vi har endast haft 16 djupa infektioner (0,26 %) sedan verksamheten startade 2007. Frekvensen ytliga sårinfektioner har de senaste tre åren minskat och är nu 4,2 %.

I vår enkätuppföljning 30 dagar efter operation kan vi visa en patientnöjdhet på: 73 % utmärkt och 22 % mycket bra.

Upplevelsen av smärta och illamående är inget stort problem för våra patienter. Detta sannolikt beroende på en kombination av mobilisering redan på operationsdagen samt individualisering av anestesi under operationen.

De kliniska resultaten vid 1- och 5-årsuppföljning i Svenska Ryggregistret är fortsatt goda för alla diagnosgrupper och ligger genomsnittligen i nivå med, eller bättre än riket i övrigt.

Forskningsmässigt är aktiviteten god. Kliniken deltar i flera nationella och internationella forskningsprojekt, vilket sörjer för en fortsatt god vetenskaplig standard.

FÖRKLARINGAR

Vi beskriver här förkortningar och termer som används i den följande texten.

ASA = (American Society of Anaestesiologist) En klassificering som innebär en funktionsbedömning av patienten baserad på dennes aktuella hälsotillstånd utan hänsyn till typ av ingrepp som patienten skall genomgå. • Klass 1 = frisk patient. • Klass 2 = patient med måttligt uttalat sjukdomstillstånd som ej orsakar funktionell begränsning.

Exempel: Diabetes utan komplikationer, välkontrollerad hypertoni (högt blodtryck), lindrig organisk hjärtsjukdom.

• Klass 3 = patient med allvarligt sjukdomstillstånd som orsakar funktionell begränsning. Exempel: Diabetes med komplikation, angina pectoris (kärlkramp), genomgången hjärtinfarkt, övervikt (BMI >30).

• Klass 4 = patient med svår systemsjukdom som är potentiellt livshotande. Exempel: Organisk hjärtsjukdom med uttalad hjärtinsufficiens, angina pectoris i vila, hjärtinfarkt inom 6 mån.

Cellsaver = En maskin som återför det blod som förloras under operation.

Dekompression = Vidgning av spinalkanalen (ryggmärgskanalen) vid spinal stenos.

Cervikal = Hör till halsryggen.

Fusion = Steloperation med utnyttjande av bentransplantation.

Hematom = Blödning/Blodansamling.

Infektion = Vi skiljer på ytlig och djup infektion:

• Ytlig sårinfektion innebär fördröjd sårläkning med omläggningsbehov oavsett positiv/negativ bakterieodling och insatt antibiotikabehandling. Denna definition innebär möjligen en viss överdiagnostik, men å andra sidan missar vi inte någon sårinfektion.

- 3 -

• Djup infektion innebär en infektion under muskelfascian (muskelhinnan) där diagnosen ställs med MR eller vid re-operation. Det kan vara t.ex. discit (infektion i disken) efter diskbråcksoperation eller infektion runt implantat vid steloperation.

Isthmisk spondylolisthes = Kotglidning p.g.a. defekt i de bakre kotelementen.

KAD = Kateter i urinblåsan.

MR/MRT (Magnetresonanstomografi) = Detta är inte en röntgenundersökning utan en bildframställning baserad på kroppens atomkärnor som utsätts för ett kraftigt magnetfält.

Myelopathi = Störning i ryggmärgens funktion.

Ny operation: Svenska Ryggregistrets definition tillämpas. Ny operation kan vara antingen re-operation eller ny indexoperation:

Re-operation • Operation i samma segment – ingen ny diagnos, exempelvis extraktion av instrument p.g.a.

smärta/önskemål, re-fusion p.g.a. pseudartros, re-dekompression p.g.a. re-stenos, operation för recidivdiskbråck.

• Operation samma segment p.g.a. komplikation. Exempelvis revision p.g.a. infektion, extraktion av instrument/implantat p.g.a. infektion, utrymning av hematom/blodstillning, korrigering av felplacerat/lossnat/brutet instrument, exploration p.g.a. nervsmärta, operation p.g.a. liquorläckage, operation p.g.a. smärta/infektion i tagställe.

• Operation annat segment p.g.a. komplikation. Exempelvis re-dekompression annan nivå p.g.a. rest-stenos, re-operation rätt nivå p.g.a. primäroperation på fel nivå.

• Resultat efter reoperation följs upp inom den primära indexoperationen.

Ny indexoperation • Detta är en operation med ny diagnos, t.ex. spinal stenos på ny nivå eller andra sidan, fusion

efter tidigare dekompression för spinal stenos, fusion efter tidigare diskbråcksoperation eller fusion på ny nivå efter tidigare fusion.

PUOH = Potentiellt undvikbar oönskad händelse (exempelvis blödning, infektion, liquorläckage).

Recidiv = Återuppträdande av samma åkomma igen.

Rizopathi = Störning i en nervrots funktion.

SRS = Segmentell (långvarig) rörelsesmärta.

Spinal Stenos = Förträngning i ryggkanalen (ger upphov till tryck på nervrötter i ländryggen och ryggmärgen i halsryggen).

Urinretention = Oförmåga att tömma urinblåsan.

Resultatgrupper: När vi i det följande beskriver diagnosrelaterade process- och resultatmått har vi kombinerat diagnos och operation till 8 resultatgrupper:

1. Diskbråck Disektomi: Alla typer av ländryggsdiskbråck kombinerat med alla typer av avlägsnande av diskbråck.

2. Stenos/Dekompression Ländrygg: Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av dekompression, ej samtidig fusion.

3. Stenos/Fusion Ländrygg: Alla typer av spinal stenos i ländryggen kombinerat med alla typer av fusioner.

4. Spondylolisthes: Isthmisk spondylolisthes kombinerat med alla typer av fusion. 5. SRS Fusion Ländrygg: Diskbråck, segmentell rörelsesmärta (SRS), spondylos, postoperativ

instabilitet kombinerat med alla typer av fusion. 6. SRS Protes: Diskbråck, segmentell rörelsesmärta (SRS), spondylos, postoperativ instabilitet

kombinerat med protes. Vi utför inte protesoperationer sedan 2015. 7. Cervikal myelopathi kombinerat med alla typer av operation. 8. Cervikal rizopathi kombinerat med alla typer av operation.

- 4 -

9. Övriga: Här finns de operationer som inte tillhör någon av ovanstående grupper.

Resultatmått • EQ-5D: Hälsorelaterad livskvalitet, skala 0-1, 0 är sämst och 1 är bäst. • Global Assessment: Patientskattning av bensmärta/armsmärta/ryggsmärta jämfört med före

operationen, skala i %, 6 svarsalternativ: hade ingen smärta före operation/helt smärtfri/ mycket bättre/något bättre/oförändrad/sämre.

• NDI: Ryggfunktionsinstrument för halsrygg som registrerar dagliga funktioner, skala 0-100, 0 är bäst och 100 är sämst.

• Nöjdhet: Hur nöjd är du med resultatet av din genomgångna ryggoperation? 3 svarsalternativ, skala i %.

• ODI: Ryggfunktionsinstrument för ländrygg som registrerar dagliga funktioner, skala 0-100, 0 är bäst och 100 är sämst.

• VAS: Visuell analogskala, mäter smärta, horisontell 10 cm lång linje, skala 0-100, 0 är bäst, 100 sämst.

• EMS: Europeiska myelopatiskalan. Mått på funktion vid ryggmärgspåverkan i halsryggen, skala 5 (sämst) – 18 (bäst).

PRODUKTION Av våra 2564 nybesök kommer 1496 från VGR (Västra Götalandsregionen), 345 från annat landsting samt 723 från privatbetalande patienter eller patienter med privat sjukvårdsförsäkring, se Tabell 1.

Av de utförda operationerna är 740 ländryggsoperationer och 109 halsryggsoperationer, se fördelning i Tabell 2. Inför 2015 beslutade vi att göra uppehåll med diskprotesoperationer. Anledningen är att vi haft ett fall med mjukdelssvullnad bakom diskprotesen, vilket orsakade spinal stenos med nervsmärta. Enstaka liknande komplikationer har rapporterats i den vetenskapliga litteraturen. Orsaken verkar vara slitageprodukter från det rostfria stålet i den typ av protes vi använt. Andra material har utvecklats som alternativ, men långtidsuppföljning med dessa saknas ännu. Till dess kunskapsläget förbättras, har vi beslutat göra uppehåll med diskproteser.

Tabell 1

PRODUKTION 2015 ANTAL

NYBESÖK 2564

ÅTERBESÖK 1264

TELEFONKONSULTATIONER 3804

OPERATIONER 849

BLOCKADER 412

Tabell 2

OPERATIONER 2015 ANTAL

DISKBRÅCKSEXTIRPATION 70

DEKOMPRESSION MED/UTAN FUSION AV SPINAL STENOS 469

FUSION PÅ GRUND AV SRS 115

FUSION PÅ GRUND AV SPONDYLOLISISTHES 25

CERVIKAL RIZOPATHI 77

CERVIKAL MYELOPATHI 32

ÖVRIG DIAGNOS 61

- 5 -

KVALITETSARBETE Key Performance Indikators (KPI) redovisas varje månad och innehåller uppgifter om mottagnings- och operationsverksamhet med effektivitetsmått och utnyttjandegrad av våra resurser. Varje kvartal redovisar kvalitetsansvarig sjuksköterska dessutom en rapport med en sammanfattning av väntetider till mottagning och operation samt våra komplikationer, avvikelser och klagomål.

Som ett led i fortsatt kvalitetsutvecklingsarbete på kliniken har verksamheten under 2015 påbörjat ett arbete med miljöcertifiering enligt ISO 14001 och externrevision är planerad till april 2016.

Projektet drivs av två projektledare och en miljösamordnare från den egna verksamheten tillsammans med en konsult från Kvalprak AB.

Fortsatt arbete med kvalitetsdokumentsystemet KIV (Kvalitet i vården).

För att optimera vårt operationsprogram och säkerställa vårdkedjan för patienterna träffas verksamhetens operationskoordinator, enhetsansvariga, narkosläkare samt programansvarig ryggkirurg varje tisdag för avstämning av operationsfall med två veckors framförhållning. På mötet går gruppen igenom varje patient och tittar på operationsanmälan, journal, narkosbedömning och provsvar. Detta för att säkerställa så att patienten är klar både medicinskt och operationstekniskt.

Patientsäkerhetsarbete mottagningen

Då det varit en hög belastning till vår telefonväxel och många av samtalen avser frågor om kommande operation, har operationskoordinatorn fått ett eget telefonnummer och en mailadress. Patienten kan numera direkt komma i kontakt med koordinatorn utan att behöva ringa via växeln.

I början av 2015 drabbades vi av många strykningar på operationsdagen. Strykningarna berodde till största delen att patienterna blivit förbättrade eller att de hade sår/plitor i operationsområdet. Under våren 2015 beslutades att alla patienter som är inplanerade för en operation skall ringas upp 2-3 dagar före operation för avstämning. Verksamhetens kvalitetsansvariga sjuksköterska ringer upp patienterna och stämmer av om patienten upplever allmänna infektionstecken, om det finns sår och/eller plitor i operationsområdet och om det blivit någon förändring av symtom. Patienterna får även en påminnelse vikten av om tre dubbelduschar med Descutan/Hibiscrub. Patienterna har även möjlighet att ta upp eventuella frågor vid detta samtal. Vid behov konsulterar kvalitetsansvarig sjuksköterska patientansvarig läkare och/eller anestesiläkare. Syftet med samtalen är att minimera risken för strykningar på operationsdagen och för att i tid hinna boka in en ny operation.

- 6 -

Patientsäkerhetsarbete operationsavdelningen

Operationsavdelningens autoklaver och medicinskteknisk apparatur har genomgått service och underhåll.

Infektionsförebyggande arbete operationsavdelningen.

Operationsavdelningen jobbar fortsatt aktivt med att få ner antal partiklar i luften på operationssalen vid pågående operation genom att:

• All personal på operationsavdelningen använder kläder av mikrofiber. • Samtlig personal på operationssal bär munskydd. • Operationssalen är stängd under pågående operation. In- och utleverans sker i möjligaste mån

via genomräckningsskåp eller dörrlucka. • Inga personalavlösningar görs under pågående operation. • Laminära instrumentbord används endast på operationssal 3.

För att minska uppkomsten av bakterietillväxt och postoperativ sårinfektion jobbar operationsavdelningen aktivt med att:

• Samtliga operationspatienter skall ha genomgått tre dubbelduschar med Descutan. • Antimikrobiell incisionsduk används över operationsområdet under pågående operation. • Operationsområdet tvättas av med Descutan samt Klorhexidinsprit innan knivstart.

Patientsäkerhetsarbete vårdavdelningen

Samtlig medicinskteknisk apparatur har genomgått service och underhåll.

Utbildning

Samtlig personal på Spine Center Göteborg har genomgått årlig repetitionsutbildning inom Hjärt-och lungräddning.

Samtlig personal har genomgått brandskyddsutbildning med genomgång av brandskyddsorganisation, brandpolicy samt praktisk brandövning i verksamhetens lokaler inklusive släckning av brand med handbrandsläckare och brandfilt. De praktiska övningarna övervakades av personal från Securitas.

Samtlig personal på operationsavdelningen har haft strålskyddsundervisning och verksamheten har fått förnyat tillstånd att bedriva verksamhet med joniserande strålning.

Ledningsgruppen har genomgått en uppföljning på sin ledarskapsutbildning från 2014.

Revision

Internrevision av KIV (kvalitet i vården) kvalitetsdokumentssystem.

Externrevision av KIV (kvalitet i vården) kvalitetsdokumentssystem gjordes i november 2015 utan anmärkning och certifieringen förnyades.

Ledningsgruppen har utsett en internrevisor som har till uppgift att en gång per år granska utvalda delar av verksamheten. I juni 2015 valde internrevisorn att granska den vårdhygienska standarden på verksamhetens alla enheter (mottagning, operation, vård och fysioterapi). Då smittspridning inom sjukvården är mycket kostsamt och innebär onödigt lidande för patienten är det av yttersta vikt att det finns klara och tydliga riktlinjer för all personal som deltar i patientarbetet. Detta är den huvudsakliga anledningen till valet av granskningsområdet.

Då verksamheten förhåller sig till samma hygienföreskrifter som Vårdhygien på Sahlgrenska Universitetsjukhuset fick samtliga enhetschefer fylla i ett frågeformulär hämtat därifrån. Frågorna var

- 7 -

formulerade så att svaren blir JA eller NEJ. Utöver det fanns också alternativet, NEJ, men förbättringsarbete pågår. Det sistnämnda svarsalternativet var således ett helt godkänt svar.

Sammanfattningsvis fick vi totalt sett ett bra resultat. I många fall där svaret blivit NEJ pågår redan ett förbättringsarbete. Övriga frågor som besvarats med ett NEJ var frågor internrevisorn bedömde som mindre viktiga/inte aktuella för vår verksamhet. Noterbart var att samtliga frågor under rubriken Basala hygienrutiner är besvarade med ett JA av samtliga enheter. Upplevelsen är att det finns en stor medvetenhet om vikten av att hygienrutiner sköts på rätt sätt. Som komplettering till internrevisionen gjordes även en självskattning av basala hygienrutiner. Varje medarbetare fick till uppgift att fylla i en enkät med JA och NEJ- svar samt en ruta för fritext med motivering till eventuella NEJ-svar. Enkäten fylldes i av aktuell personal efter att de varit i kontakt med dagens första patient på sitt arbetspass. Undersökningen utfördes på mottagning, vård, operation och fysioterapi under två veckors tid. Totalt registrerades 177 enkätsvar och vid sammanställningen ser vi att personalen har en mycket bra följsamhet till basala hygienrutiner. Vid granskning av motivering till NEJ-svar uppges att i mötet med patient krävdes ingen följsamhet till basala hygienrutiner.

Vård- och operationsavdelning har genomfört en apoteksrevision utan större anmärkning.

Operationsavdelningen har genomfört en årlig gasrevision med luftanalys i samarbete med Apoteket.

Årlig patientsäkerhetsrapport för verksamheten är upprättad.

Uppföljning genom egenkontroll

Spine Center Göteborg arbetar systematiskt med kontroll av kvalitet på behandling och omvårdnad. Alla patienter som genomgår en planerad operation på Spine Center följs upp och registreras i Nationella kvalitetsregistret för Ryggkirurgi (Svenska Ryggregistret). Sammanställning av utfallet för ryggkirurgi för hela landet redovisas i Svenska Ryggregistret och finns tillgänglig på www.4s.nu under rubriken ”Årsrapporter”. Jämförelse mellan enskilda kliniker för de vanligaste ländryggsdiagnoserna nås under rubriken ”Resultat efter ryggoperation”.

Utöver Svenska Ryggregistret följs opererade patienter upp via en enkät som skickas ut 30 dagar efter genomförd operation. Frågorna i enkäten berör bland annat patientens upplevelse av vårdtillfället. Vad som framkommit genom enkäterna presenteras senare i rapporten (sidan 32).

Under februari 2015 startade vi med ytterligare en uppföljningsenkät för att mäta patientnöjdheten på mottagningen. Alla patienter som varit på nybesök hos ryggkirurg får en webbaserad enkät skickad till sig med en länk via mail/sms där de kan svara på frågor om hur de upplevde sitt besök. Enhetschefen på mottagningen samt kvalitetsansvarig läkare ansvarar för att granska svaren och vid behov ringa upp patienten för att diskutera om det varit något negativt samt föra eventuella synpunkter vidare till den/dem det berör.

Patientupplevd kvalitet (PUK) dokumenteras vartannat år med den nationella patientenkäten som utförs av IC Quality för både öppen- och slutenvård.

En mycket viktig del i det kirurgiska kvalitetsarbetet är den problemkonferens som läkargruppen har varje vecka. Komplicerade fall, behandlingsproblem och komplikationer diskuteras gemensamt.

Från och med i år har läkarna en M&M-konferens (morbiditets- och mortalitetskonferens) varje kvartal där patientfall med komplikation, reoperation och dåligt utfall granskas på individnivå. Med dåligt utfall menas de patienter som vid 1-årsuppföljning angivet att deras smärta är ”oförändrad” eller ”sämre” jämfört med före operationen. Underlaget är den Kvartalsrapport som sammanställts av kvalitetsansvarig sköterska, samt uppgifter från Svenska Ryggregistret.

- 8 -

Avvikelsehantering

Totalt har vi under 2015 haft 92 registrerade avvikelser varav 83 avser Spine Center Göteborg, 6 avser Ortho Center Göteborgs protesverksamhet samt 4 extern enhet. Jämfört med tidigare år har vi registrerat fler avvikelser vilket troligtvis beror på att det är lättare att registrera dem i vårt nya avvikelsehanteringssystem (KIV). Avvikelsen registreras först utifrån vilken enhet (vård, operation, fysioterapi, administration, mottagning, läkare, Ortho Center Göteborg och extern enhet) den berör och sedan efter vilken avvikelsegrupp den tillhör, se tabell 3.

Sammanfattningsvis är de avvikelser som tillhör avvikelsegrupp Administrativt/Samordning/IT/

Information knutna till bristande rutiner såsom felregistreringar i vårt uppföljningssystem av patientens vårdtid samt felaktig eller avsaknad av information i patientjournal. Avvikelserna under grupp Läkemedelseffekter/-hantering gäller till största del avsaknad av läkemedelsordinationer samt id-märkning på läkemedelslista. De avvikelser som är registrerade under Anestesi/kirurgi är av olika karaktär utan något samband. En av verksamhetens registrerade avvikelser är Lex Maria anmäld utan påföljd. Ingen avvikelse har krävt någon djupare händelseanalys.

Vår verksamhet redovisas under tre huvudrubriker

A. Strukturmått (förutsättningar för verksamheten) B. Processmått (beskriver verksamheten) C. Resultatmått (verksamhetens värde)

Tabell 3

AVVIKELSER 2011 2012 2013 2014 2015

MEDICINSK HANDLÄGGNING* 6 3

DRIFT, MEDICINSK TEKNIK,INSTRUMENT 5 6 3 1 3

OMVÅRDNAD 13 19 5 11 11

ADMINISTRATIVT/SAMORDNING/IT/INFORMATION 2 31 11 15 33

LÄKEMEDELS-EFFEKTER/HANTERING 11 4 4 9 19

ARBETSMILJÖ 1 2 4

ANESTESI/KIRURGI 4 6 14

INFORMATION* 2 13

ORTOPEDIKONCEPT 0

ÖVRIGT 2 4 6 8

SUMMA: 41 81 27 50 92

*Medicinsk handläggning ligger numera under Anestesi/Kirurgi

*Information ligger numera under Administrativt/Samordning/IT

- 9 -

A. STRUKTURMÅTT

Remissflöde

Under året har vi tagit emot 1635 remisser varav 45 är återsända. Större delen av remissinflödet kom från Västra Götalandsregionen (Tabell 4).

Återsända remisser

Endast enstaka patienter återremitterats direkt vid remissgranskning. Anledningen kan vara att patienten är så sjuk att det skulle medföra en hög risk för postoperativ intensivvård som vi inte kan erbjuda. I samband med återremiss av dessa patienter har vi ett stående erbjudande om att utföra operationen på patientens hemortssjukhus. Under året opererades 7 patienter i Karlstad. Orsak till återsända remisser efter nybesök ses i Tabell 5. Fördelningen mellan nybesök, återbesök och telefonsamtal har ökat jämfört med föregående år och framgår av Fig. 2.

Fördelningen mellan olika beställare visar att vi har en betydande ökning från eget landsting (Fig. 3). ”Eget landsting” innebär patienter som bor i Västra Götaland och som kommit till oss antingen via vårt avtal med VGR eller som sökt till oss på fritt vårdval via vårt underleverantörsavtal med Stockholm Spine Center. ”Annat landsting” avser patienter som bor utanför VGR, och kommer främst till oss genom fritt vårdval och avtal med andra landsting. ”Privat” innebär patienter som sökt till oss privat eller via en privat sjukvårdsförsäkring.

Antal operationer per beställartyp har ökat vad gäller patienter på vårt VGR-avtal men även inom annat landsting medan andelen minskat något för privatbetalande och försäkringsbolag (Fig.4). Andelen operationer per nybesök, totalt och per beställartyp, har ökat och framgår av Fig. 5 och 6.

Tabell 5

ÅTERSÄNDA REMISSER EFTER BESÖK ANTAL

EJ FÄRDIGUTREDD FRÅN INREMITTERANDE 0

PATIENT FÖRBÄTTRAD 2

ÅTER ENLIGT VÅR LÄKARE 1

EJ GODKÄND AV NARKOSLÄKARE 0

PATIENT VILL EJ KOMMA HIT 11

PATIENT UTEBLEV FR BESÖK 8

REDAN ÅTGÄRDAD 4

PATIENTER VI HAR OPERERAT PÅ ANNAT SJUKHUS 7

SUMMA 33

Tabell 4

REMISSER KOMMER FRÅN %

VGR 81%

HALLAND 13%

VÄRMLAND 5%

ÖVRIGA LANDSTING 1%

- 10 -

- 11 -

Ortopedikoncept

Under 2014 införde vi en ny typ av behandlingsprocess. Den innebär att patienter som kommer via sitt försäkringsbolag erbjuds en timmas undersökning, bedömning och information från en fysioterapeut med specialkompetens i ryggsjukdomar. Vid behov konsulteras ryggkirurg vid besöket. Eventuell sjukskrivning, läkemedelsförskrivning och röntgen/MR ingår i besöket och utförs utav ansvarig ryggkirurg. Vi har under året tagit emot 309 patienter via ortopedikonceptet. Ryggkirurg har konsulterats i 128 fall och av dessa har 29 patienter har gått vidare till operation.

Patientbeskrivning

Fördelning och medianålder på opererade patienter beskrivs i (Fig. 7). Både median- och medelålder är relativt konstanta. Majoriteten av dessa patienter tillhör ASA-grupp 1 och 2. Andelen förstagångskirurgi är ca 80 % (Fig. 8)

- 12 -

Den preoperativa livskvaliteten skiljer sig inte nämnvärt från riket i övrigt, vare sig för halsryggs- eller ländryggsdiagnoser (Fig. 9).

Vi har i år gjort 849 operationer, varav andelen halsryggsoperationer är större jämfört med föregående år. Av diagnosfördelningen framgår en fortsatt utveckling mot färre små ingrepp (ländryggsdiskbråck) och fler större ingrepp hos äldre individer (ländryggsstenos). Vi kan också se fler större ingrepp och fler steloperationer för SRS (segmentell rörelsesmärta), även vid jämförelse med riket (Fig. 10).

Fördelning mellan myelopathi och rizopathi i halsryggsgruppen är förändrad. Vi har gjort större andel rizopathier jämfört med myelopathier, d.v.s. allvarliga neurologiska störningar och risk för bestående funktionsnedsättning om väntetiden till operation är lång (Fig. 11).

- 13 -

B. PROCESSMÅTT

Telefontillgänglighet

Vår telefonväxel stödjer inte registrering av inkommande telefonsamtal och därför kan tillgängligheten per telefon inte beräknas. Väntetider

Medelväntetiden från remiss till nybesök har minskat från 41 dagar 2014 till 37 dagar 2015 och medelväntetiden från nybesök till operation har minskat från 69 dagar 2014 till 52 dagar 2015, se Fig. 12 och 13). Vi kan se att väntetiden för resultatgrupp myelopathi är högre än för övriga grupper. Det är 8 patienter som väntat i över 100 dagar då de inte varit medicinskt färdigutredda, samt en patient som var osäker till kirurgi innan han beslutade sig för operation.

- 14 -

Strukna operationer

Med strukna operationer avses patienter som inte genomfört sin inplanerade operation av medicinska eller administrativa skäl (utrymmes- eller läkarbrist). Strykningarna har minskat och det beror till största del på det preoperativa samtalet patienterna får inför planerad operation, se vidare under rubrik Patientsäkerhetsarbete mottagning sidan 8 (tabell 6, 7).

Vårdtid

Vårdtider generellt och per resultatgrupp redovisas i (Fig. 14). Vårdtid definieras som antalet vårddygn inklusive operationsdag och utskrivningsdag. Exempelvis räknas en övernattning efter operation av ländryggsdiskbråck som två vårddygn. Endast marginella förändringar i vårdtiden har skett under året i resultatgrupperna.

Tabell 7

MEDICINSKA SKÄL TILL STRYKNINGAR ANTAL

PLITA PÅ RYGGEN 1

BLODTRYCKSFALL VID SÖVNING 1

INLAGD PÅ SJUKHUS FÖR ANNAN ORSAK 1

HEMATOM I ANSIKTE 1

AKUTA BUKSMÄRTOR 1

URINPROV INTE OK 1

LÄKEMEDELSALLERGI 1

AKUTA TANDBESVÄR 1

SJUK 2

SÅR INTE LÄKT EFTER ANNAN OPERATION 1

LÅGT BLODVÄRDE 1

PATIENT INTE MENTALT REDO FÖR OPERATION 2

SUMMA 14

Tabell 6

STRUKNA OPERATIONER 2011 2012 2013 2014 2015

MEDICINSKA SKÄL 16 17 17 18 14

VARAV PLITOR/EXSEM 6 5 9 2 1

ADMINISTRATIVA SKÄL 2 2 0 2 0

PLATSBRIST 1 5 2 0

PATIENT AVBÖJER 1 5 0 0

PATIENT FÖRBÄTTRAD 3

SUMMA 25 25 36 24 18

- 15 -

Anestesikomplikationer

Vi har få anestesikomplikationer som inträffat under året. De som registrerats ses i Tabell 8.

Blödning, transfusion och cellsaveranvändning

Peroperativ blödning är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år, se Fig. 15. Endast sju patienter har fått blodtransfusion. Cellsaveranvändningen är fortsatt låg, vilket är ett resultat av bra blodstillningsrutiner under operation. Jämfört med 2014 är användningen densamma (19 patienter), varav sju återfått blod (medelvärde 247 ml).

Operationstekniska komplikationer

Vi bedömer frekvensen operationstekniska komplikationer som fortsatt låg. Totalt har 11 nervrotsskador och 14 stora blödningar (>1500 ml) inträffat sedan kliniken startade 2007 (0,2 % av alla operationer). Frekvensen duraskador har minskat jämfört med föregående år, från 8,3 % till 4,8 % (Fig. 16). Övriga komplikationer som registrerats under året är en patient som blivit opererad på fel nivå och en patient fick en nervrotsblockad på fel sida.

Tabell 8

ANESTESIKOMPLIKATIONER ANTAL

SÅRSKADA PÅ KIND EFTER TEJP 1

LOKAL REAKTION NÄSA/BIHÅLOR PGA O2 TUSS 1

ONT I SVALGET 1

ARYTMI 1

NEDSATT SATURATION 1

PNEUMOTHORAX 1

FÖRMAKSFLIMMER 1

MISSTÄNKT LUNGEMBOLI 1

SO 2 FALL 3

BLTR SÄNKNING EFTER 5 MIN 75

BLTR ÖKNING EFTER 5 MIN 3

SUMMA 89

- 16 -

Medicinska komplikationer

Vi har i år haft ett fall med postoperativ lungemboli och ett fall med postoperativ ventrombos samt två fall med förvirring orsakat av läkemedel och fem fallolyckor (Fig. 17).

Utskriven till annan vårdinstitution

Fyra patienter har remitterats till akutsjukhus på grund av misstänkt lungemboli, förmaksflimmer, misstänkt hjärtproblem samt misstänkt sepsis (blodförgiftning). Två patienter har remitterats till sitt hemortssjukhus eller annan institution för postoperativ rehabilitering men inte på grund av någon komplikation (Tabell 9,10).

Tabell 9

UTSKRIVEN TILL ANNAN INSTUTITION 2011 2012 2013 2014 2015

AKUTSJUKHUS 5 3 10 4 3

REHABILITERING 8 7 2 2 1

Tabell 10

ORSAK TILL UTSKRIVNING AKUTSJUKHUS ANTAL

PNEUMOTHORAX 1

FÖRMAKSFLIMMER 1

MISSTÄNKT LUNGEMBOLI 1

SUMMA 3

- 17 -

Postoperativ smärta

Den postoperativa smärtan skattas av sköterskorna på UVA (uppvakningsavdelning) och vårdavdelningen i tre kategorier: Ingen/mindre, måttlig/lättbehandlad och svår/behov av aktiv smärtlindring. Som rutin används morfin och paracetamol parenteralt (intravenöst) och/eller peroralt till fusionspatienter och paracetamol/kodein och NSAID-preparat till patienter som genomgår dekompression och diskbråcksoperation. Vi använder ingen avancerad form av postoperativ smärtlindring, t.ex. epidural analgesi (EDA) eller patientkontrollerad intravenös analgesi (PCA). Däremot mobiliseras alla patienter, oavsett ingrepp, inom 2-4 timmar postoperativt på UVA. Vår erfarenhet av att mobilisera patienterna tidigt är god och vi bedömer att det är en väsentlig orsak till både minskad postoperativ smärta och kort vårdtid. Andelen svåra postoperativa smärttillstånd är fortsatt låg både på UVA och vårdavdelningen (Fig. 18).

Postoperativt illamående/kräkningar

Även detta skattas av sköterskorna på UVA och vårdavdelningen i tre kategorier: Inget illamående, illamående/kräkning vid enstaka tillfälle och besvärande illamående/kräkningar. Trenden till minskat illamående postoperativt har fortsatt under året. Endast enstaka patienter har upplevt besvärande illamående/kräkningar (Fig. 19).

- 18 -

Urinvägarna

KAD används rutinmässigt peroperativt på alla patienter med planerad operationstid över en timma. Behovet av tappning p.g.a. urinretention (oförmåga att tömma urinblåsan) postoperativt har minskat något. Även frekvensen av urinvägsinfektioner är generellt sett är mycket låg (Fig. 20). Två patienter skrevs ut med kvarvarande KAD på grund av tömningssvårigheter för uppföljning via vårdcentral.

Hud- och sårproblem under vårdtiden

Hud- och sårproblem är ett fortsatt litet problem enligt vår bedömning. Hudreaktion på förbandsmaterial har minskat. Det är sannolikt en effekt av att vi bytt förbandsmaterial. Frekvensen misstänkt sårinfektion och därmed antibiotikabehandling har minskat något under åren (Fig. 21).

- 19 -

Sårinfektioner

Vi följer noggrant förekomsten av sårinfektion med hjälp av uppföljningsenkäten vi skickar 30 dagar postoperativt till opererade patienter. Vi frågar patienten om operationssåret läkt utan problem och om de har fått antibiotikabehandling på grund av sårläkningsproblem.

Under året har 27 ytliga infektioner registrerats vilket motsvarar 4,2 %. Ett observandum är att antalet djupa infektioner ökat till 5 st. d.v.s. 0,6 % (Fig.22).

Anmälningar

Under 2015 har 10 fall av patientskadeanmälan gjorts till LÖF (Lanstingens ömsesidiga försäkringsbolag). Tre anmälningar har registrerats som vårdskada där patienterna fått ersättning. En av verksamhetens registrerade avvikelser är Lex Maria anmäld utan påföljd. En patientskadeanmälan har registrerats på företagsförsäkringen. Samtliga patienter har följts upp av patientansvarig läkare (Tabell 11). I verksamhetens företagsförsäkring ingår privatbetalande- och sjukvårdsförsäkrade patienter samt patienter som väljer att komma på fritt vårdval då dessa patienter inte inkluderas i LÖF.

Ny operation – Reoperation

Under året utfördes 89 reoperationer, under aktuellt vårdtillfälle eller nytt vårdtillfälle, varav 77 hade en primäroperation på vår klinik. Fördelning av de reoperationer som är en följd av våra egna primäroperationer framgår av Fig 23. Vi har haft färre reoperationer på grund av blödning och infektion, men fler p.g.a. kvarvarande stenos (rest-stenos) och implantatproblem. Av årets sju postoperativa blödningar har ingen patient fått trombosprofylax. Tre av de åtta recidivdiskbråcken reopererades inom tre månader, vilket innebär att man kan misstänka att det primära ingreppet var inkomplett.

En patient har reopererats på grund av djup infektion.

Den totala reoperationsfrekvensen för PUOH (potentiellt undvikbara oönskade händelser, det vill säga blödning, infektion, reststenos, implantatsproblem och liquorläckage) har ökat till 6,3 % (jämfört

Tabell 11

ANMÄLNINGAR 2011 2012 2013 2014 2015

LÖF ANMÄLNING 5 13 11 5 10

ERSÄTTNING (LÖF) 1 6 3 2 3

IVO (tidigare socialstyrelsen) 1 2 0 2 1

EGET FÖRSÄKRINGSBOLAG 0 0 3 0 1

SUMMA 7 21 17 9 15

- 20 -

med 4,6 % 2014). Det är framförallt reststenoser som ökat, medan reoperation p.g.a. blödning och infektion minskat.

Ny operation – Ny indexoperation

Sammanlagt har 115 patienter genomgått en ny operation för ny diagnos under 2015; ländrygg 105 och halsrygg 8. 73 av dessa patienter har genomgått sin primäroperation (vårdtillfälle 1) på vår klinik och 42 patienter på annan klinik. I tabell 12 framgår att av de patienter som primäropererats hos oss, är det liksom tidigare år, framför allt de som opererats för spinal stenos, som genomgått ny indexoperation (vårdtillfälle 2).

C. RESULTATMÅTT

1-årsresultaten som presenteras nedan baseras på 2014 års operationer: Vi utförde 789 operationer varav 691 är nya indexoperationer och därmed möjliga att följa upp. Primärregistreringen är 100 %. Uppföljningsfrekvensen för 1 år har minskat från 83 % till 76 % och 2 årsuppföljningen har minskat från 74 % till 71 %. Minskningen kan bero på att uppföljningen sedan januari 2013 inte längre sköts av vår egen sekreterare utan av Svenska Ryggregistrets centrala kansli; det upplevs kanske mer anonymt och mindre angeläget att svara. En annan orsak skulle kunna vara att det skickas fler enkäter i samhället i stort och att detta innebär en viss trötthet vad gäller enkäter. Rekommendationen från Svensk Ryggkirurgisk Förening är 90 % 1år och 80 % 2 år. Svarsfrekvens för uppföljningsenkät 30 dagar efter operation är 84 % (Fig. 24).

Tabell 12

Diagnos vårdtillfälle 1 Diskbråck Spinal Stenos SRS Myelopathi Rizopathi Övriga Summa

Diskbråck 2 3 3 2 5

Spinal Stenos 3 38 2 6 44

Spondylolisthes 3 2

SRS 2 2 5

Myelopathi 1 1

Rizopathi 1 5 6

SUMMA 5 46 5 1 6 10 63

Diagnos vårdtillfälle 2

- 21 -

Ländrygg

I Fig. 25-33 redovisas preoperativa data och 1-årsresultat för livskvalitet mätt med EQ-5D, smärta med VAS och funktion med ODI. Vi ser en ökad livskvalitet preoperativt hos SRS-patienterna som opererats under innevarande år, liksom en bättre postoperativ livskvalitet, smärta (VAS) och funktion (ODI) hos SRS- och spondylolistespatienter som opererades 2014 jämfört med riket i övrigt. Utfallet för diskbråckspatienterna är fortsatt bättre, däremot är utfallet för patienter med Spinal Stenos inte annorlunda än riket i övrigt.

- 22 -

- 23 -

- 24 -

Halsrygg

Fig. 34-39 visar VAS-värden och NDI-värden preoperativt, 1-års och vid 5-års uppföljning för halsrygg-rizopathi och myelopathi. Fig. 40-42 visar livskvalitet mätt med EQ-5D för myelopathi och rizopathi. Fig. 43 visar EMS för myelopathi. Årets myelopathipatienter förefaller vara sjukare än tidigare år, de har mer smärta och sämre livskvalitet preoperativt än tidigare år.

- 25 -

- 26 -

Fig. 44 visar Global assessment för de olika resultatgrupperna. När det gäller tolkning av Global assessment är Svensk Ryggkirurgisk Förening enig om att svarsalternativen ”Helt smärtfri” och ”Mycket bättre” tillsammans innebär en rejäl förbättring medan alternativen ”Något bättre” är mer tveksam. Det vi kallar förbättring i diagrammen är därför bara de som anser sig smärtfria eller mycket bättre. Vi ser inga entydiga förändringar jämfört med föregående år. I diagrammet är inlagt 95 % konfidensintervall för de medelvärden kliniken redovisar. Konfidensintervallet är ett mått på den statistiska säkerheten i jämförelsen med rikets medelvärde, och innebär att det finns en felmarginal i patientskattningen samt att värdet med 95 % säkerhet ligger någonstans inom det intervall som begränsas av övre/nedre felstaplarna. Jämfört med föregående år är resultaten bättre för både diskbråck och spondylolisthes. Konfidensintervallen för kliniken och riket överlappar inte varandra, vilket betyder att det föreligger en statistiskt signifikant skillnad. För de övriga diagnoserna är skillnaderna inte statistiskt säkerställda.

- 27 -

Fig. 45 visar andelen patienter som är nöjda med resultatet av operationen. Även här har vi lagt in konfidensintervall som visar en förbättring jämfört med 2013. Klinikens diskbråckspatienter är signifikant mer nöjda än rikets i övrigt. Skillnaderna för övriga diagnoser ligger inom felmarginalerna.

Patientskattat utfall av operationer utförda 2007-2014

Denna sammanställning är en utvärdering av alla operationer som följts upp i ryggregistret sedan kliniken startade 2007. Underlaget består av 382 diskbråck, 2020 spinal stenos, 184 spondylolisthes, 505 SRS, 308 rizopathi och 154 myelopathi. I jämförelsen med övriga riket har vi valt att inte ha med vår systerklinik Stockholm Spine Center, som tillhör samma koncern och har resultat likvärdiga med våra. I jämförelsen med riket har vi beräknat 95 % konfidensintervall för att kunna bedöma den statistiska säkerheten i skillnaderna (om konfidensintervallen för SCG resp riket inte överlappar varandra föreligger en statistiskt säkerställd skillnad).

Utfallet, mätt med GA (Global Assessment), för diskbråck, spinal stenos, SRS och rizopathi visar ett säkerställt bättre resultat på vår klinik (Fig. 46).

Utfallet mätt med Nöjdhet (Fig. 47) visar ett statistiskt säkerställt bättre resultat på kliniken för diskbråck och spinal stenos, medan övriga resultatgrupper inte visar några säkra skillnader.

- 28 -

- 29 -

Uppföljning enkät 30 dagar efter operation

I den uppföljningsenkät som skickas till patienter 30 dagar efter utförd operation för att kontrollera sårinfektion, ställer vi också ett antal frågor om hur patienterna upplevde omvårdnaden i samband med operationen. Svaren har sammanställts i nedanstående tabeller och diagram (Fig. 48-56). Överlag synes patienterna vara nöjda med omvårdnaden.

- 30 -

- 31 -

I cirkeldiagrammen nedan redovisas svaret på frågan: Upplevde du att den information och träning du fick av din fysioterapeut på vårdavdelningen var tillräcklig för att klara din rehabilitering de första veckorna efter operationen?

Patienterna får markera sitt svar på en skala från 0-100 där 0 är otillräcklig information och 100 är tillräcklig information. Vi kan se en tendens till förbättring av fysioterapeuternas information under tre år vi gjort denna mätning.

Klagomålsuppföljning

I samband med besvarande av vår uppföljningsenkät 30 dagar efter operation kan patienterna också i fritext ange synpunkter och eventuella klagomål. Dessa registreras och sammanställs kvartalsvis samt årligen och används som underlag till fortsatt kvalitetsutveckling.

Kvalitetsansvarig sjuksköterska har som uppgift att gå igenom samtliga synpunkter och eventuella klagomål. I vissa fall rings patienten upp för återkoppling. Alla ärenden sammanställs och gås igenom med kvalitetsansvarig läkare och enhetsansvariga. Förslag till förbättringsarbeten tas fram och implementeras i verksamheten.

För året har 47 patienter ringts upp. Information är den del som är svårast att förbättra inom verksamheten. Vissa patienter upplever att de får mycket information på kort tid, vilket leder till att

- 32 -

de har svårt att ta till sig den information som ges vid utskrivningssamtal på vårdavdelningen, medan andra patienter tycker att de får för lite information.

Klagomålsärenden under rubrik Bemötande har ökat markant sedan tidigare år. I sammanställningen framgår det inte att det rör någon specifik enhet eller arbetsgrupp, istället ligger synpunkterna jämt fördelat över verksamheten. De synpunkter som kommit fram avser tråkigt bemötande av personal samt upplevelsen av en stressig miljö.

Efter granskning av klagomålsärenden under rubrik Rutin/hantering är synpunkterna av olika karaktär och vi ser inget mönster.

Under rubrik Övrigt kan vi inte heller se några tydliga samband utan ärendena är av olika karaktär.

Sammanfattning

Utfallet av våra operationer under 2014 visar en tydlig förbättring jämfört med riket för diskbråck och spinal stenos. I utvärderingen av klinikens hela verksamhet från starten 2007 ser vi också att de patienter vi opererar blir signifikant bättre än riket i övrigt vad gäller diskbråck, spinal stenos och SRS. Övriga diagnoser visar trend i samma riktning. Sammantaget uppfyller vi delvis målet att ”våra behandlingsresultat ska vara bättre än genomsnittet i Svenska Ryggregistret.” Om vår komplikationsfrekvens är lägre än genomsnittet, går inte att utvärdera, eftersom ingen annan klinik (än vår systerklinik – Stockholm Spine Center) har en lika noggrann komplikationsrapportering. Tre resultat i årets rapport bör bli föremål för närmare kontroll och analys: 1. Ökad andel reoperationer p.g.a. reststenos. 2. Ökat antal djupa infektioner under andra halvåret. 3. Ökat antal klagomål p.g.a. icke-respektfullt bemötande.

Tabell 13

KLAGOMÅLSUPPFÖLJNING 2015 % AV OPERERADE PATIENTER

BEHOV AV YTTERLIGARE VÅRDDYGN 1 0,1%

BEMÖTANDE 15 1,8%

INFORMATION 12 1,4%

LÄKEMEDEL 2 0,2%

RUTIN/HANTERING 8 0,9%

TRANSPORT 2 0,2%

ÖVRIGT 7 0,8%

SUMMA 47 5,5%

- 33 -

FORSKNING OCH UTBILDNING

Avslutad forskning under året

Doktorandprojekt – randomiserad multicenterstudie jämförande fysioterapi och operation vid cervikal rizopathi. Bengt Lind handledare.

Benchmarking projekt tillsammans med Schönkliniken i Tyskland där skillnader i ryggkirurgisk praxis och dess resultat i Sverige respektive Tyskland jämförs. Olle Hägg.

Randomiserad studie där 2 olika typer av lumbal diskprotes jämförs. Olle Hägg.

Pågående forskning

Långtidsstudie cervikala diskproteser med RSA-mätning. Bengt Lind.

Doktorandprojekt vid Sahlgrenska Akademin avseende preoperativ fysioterapi i samband med steloperation i ländryggen. Hanna Lotzke sjukgymnast. Huvudhandledare Marie Lundberg, bihandledare Professor Helena Brisby Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Olle Hägg.

Långtidsuppföljning av Hedrocel implantat vid främre halsryggskirurgi. Bengt Lind

Minimalinvasiv kirurgisk teknik (MIS). Hans Laestander

Under året startad forskning

Bakterieprovtagning i samband med operation av ländryggsdiskbråck för att utföra eventuell förekomst av propionibacterium acnes. Olle Hägg.

Doktorandprojekt avseende utvärdering/validering av Global Assessment som primärt utfallsmått efter ländryggskirurgi – en registerstudie. Catharina Parai, huvudhandledare Helena Brisby och bihandledare Bengt Lind och Olle Hägg

Planerad forskning

Studie avseende behandlingsresultat efter halsryggskirurgi värderat med Global assessment score i relation till resultat bedömt med EuroQ respektive NDI. Studien bygger på data ur svenska ryggregistret (Swespine). Fabian Jacobsson och Bengt Lind.

Utbildning och annan akademisk verksamhet

Klinikens läkare har deltagit som föreläsare vid årets Spine Academy (utbildnings för blivande ryggkirurger).

Bengt Lind har fortsatt sin verksamhet som styrelsemedlem i CSRS (Cervical Spine Research Society) och regelbunden föreläsare på internationella halsryggskurser. Olle Hägg har fortsatt arbetet med Svenska Ryggregistret och deltar i ett utvecklingsprojekt med Stockholms Läns Landsting för införande av resultatbaserad ersättning för ryggkirurgi (SVEUS). Hans Laestander är styrelseledamot i Svensk Ryggkirurgisk Förening.

- 34 -

Publikationer av klinikens läkare under 2015

1. Factors Affecting the Outcome of Surgical Versus Nonsurgical Treatment of Cervical Radiculopathy: A Randomized, Controlled Study. Engquist M, Löfgren H, Öberg B, Holtz A, Peolsson A, Söderlund A, Vavruch L, Lind B. Spine (Phila Pa 1976). 2015 Oct 15;40(20):1553-63.

2. Productivity Loss Due to Low Back Pain: Results from Swedish Registers.

Jonsson E, Olafsson G, Fritzell P, Hägg O, Borgström F. Value Health. 2015 Nov;18(7):A649. doi: 10.1016/j.jval.2015.09.2333. Epub 2015 Oct 20. No abstract available. PMID: 26533640 Similar articles Select item 26533603

3. Burden of Spinal Diseases: Results From Register Study In Sweden.

Olafsson G, Jonsson E, Fritzell P, Hägg O, Borgström F. Value Health. 2015 Nov;18(7):A642. doi: 10.1016/j.jval.2015.09.2293. Epub 2015 Oct 20. No abstract available. PMID: 26533603 Similar articles Select item 26363250

4. The long-term outcome of lumbar fusion in the Swedish lumbar spine study.

Hedlund R, Johansson C, Hägg O, Fritzell P, Tullberg T; Swedish Lumbar Spine Study Group. Spine J. 2015 Sep 9. pii: S1529-9430(15)01371-6. doi: 10.1016/j.spinee.2015.08.065. [Epub ahead of print] PMID: 26363250 Similar articles Select item 26281980

5. Age and pro-inflammatory gene polymorphisms influence adjacent segment disc degeneration

more than fusion does in patients treated for chronic low back pain. Omair A, Mannion AF, Holden M, Leivseth G, Fairbank J, Hägg O, Fritzell P, Brox JI. Eur Spine J. 2016 Jan;25(1):2-13. doi: 10.1007/s00586-015-4181-x. Epub 2015 Aug 18. PMID: 26281980 Similar articles Select item 25828191

6. A proposed set of metrics for standardized outcome reporting in the management of low back

pain. Clement RC, Welander A, Stowell C, Cha TD, Chen JL, Davies M, Fairbank JC, Foley KT, Gehrchen M, Hagg O, Jacobs WC, Kahler R, Khan SN, Lieberman IH, Morisson B, Ohnmeiss DD, Peul WC, Shonnard NH, Smuck MW, Solberg TK, Stromqvist BH, Hooff ML, Wasan AD, Willems PC, Yeo W, Fritzell P. Acta Orthop. 2015;86(5):523-33.

7. SVEUS-rapport. Värdebaserad uppföljning av kirurgisk behandling vid diskbråck och spinal

stenos – analys från framtagande av nya uppföljningssystem. Medförfattare Olle Hägg

- 35 -

PLANERING INFÖR 2016 I 2010 års kvalitetsrapport beslutades om tre mål för kommande år:

1. Sårinfektionsfrekvens högst 2 %. 2. Minska re-operationsfrekvensen för PUOH till högst 3 % och duraskador till högst 2 %. 3. Bibehålla korta väntetider: Max 2 mån till mottagning respektive operation.

Vi kan konstatera, att frekvensen av sårinfektion och reoperation fortfarande kvarstår som kvalitetsmål.

Kvalitetsarbetet under det kommande året fortsätter att fokusera på följande uppgifter:

• Sårinfektion och reoperation enligt ovan. • Särskild granskning av orsaker till djup infektion. • Analys av orsaker till ökad reoperationsfrekvens för rest-stenos. • Utvärdering av orsaker till samt åtgärd av dåligt bemötande. • Fortsatta problemkonferenser varje vecka. • Komplikationskonferens varje kvartal med granskning av genomförda reoperationer och dåliga

behandlingsutfall. • Vidareutveckling av kvalitetsarbetet med fokusering på de vårdprocesser som innebär störst risk

för allvarliga konsekvenser, kirurgi och anestesi. Målet är att utarbeta en kontroll och utvecklingsmodell för vad vi kallar SÄKER RYGGKIRURGI.

• Ytterligare förbättring av vårt informationsmaterial till patienterna. Spine Center Göteborg 2016-06-XX