21dalsland konst aktuellt - gupea.ub.gu.se .konstnärer tolkar shibori. »shibori« är japanska

Download 21DALSLAND KONST AKTUELLT - gupea.ub.gu.se .konstnärer tolkar shibori. »Shibori« är japanska

Post on 09-Apr-2019

214 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

KONSTAKTUELLTDALSLAND21

A K T U E L L A U T S T L L N I N G A R O C H P R O J E K T P D A L S L A N D S K O N S T M U S E U M 29 / 3 18 / 5 2 0 14

Eva

Da

vid

sson

En dialog mellan naturen och mnniskan, mellan Japan och Sverige, mellan betraktaren och konstnren. S beskrev Sveriges ambassadr Lars Varg utstllningen d den invigdes i Tokyo. Nu har den ntt Upperud. Nio svenska och fyra japanska konstnrer tolkar shibori.

Shibori r japanska och betyder vrida, pressa. Shibori r ocks samlings namnet p en vrldsomspnnande teknik som, bara i Japan, innefattar ett hundratal olika stt att mnstra och forma ett textilt material. Det r en reservageteknik.

Man knyter, vrider, veckar, pressar eller syr stygn p tyget, som sedan ofta frgas. Ordet knytbatik fngar in delar av tekniken. Ett mnster bildas. Men idag handlar shibori ocks om att skapa tredimensionell form och yta. Nr en konstnr har tekniken i sin hand sker de mest fantastiska frvandlingar av materialet. Det sjunger av poesi, det kan man se i den hr utstllningen.

Alla deltagare befinner sig i utkanten av alla traditionella shiboritekniker, sger Thomas Laurien, curator fr utstllningen som kommer nstan direkt frn Japan, dr den visats under namnet Plenitude (myckenhet).

Sa

chik

o Te

ram

ura

SHIBORI TEXTIL KONST SOM FRENAR

Man kan titta p shibori ur s mnga vinklar. Det innefattar performativitet, det r globalt och kan kopplats till bde kulturarv och samtid. Verken r vackra men samtidigt ibland ocks lite motbjudande, den dubbelheten attraherar mig, sger Thomas Laurien.

I Japan ingr shibori i en tusenrig hantverkstradition. I Sverige fick tekniken sitt konstnrliga genombrott i brjan av 2000talet, med Eva Lagnert som, efter en Japanvistelse, startade fristende kurser i shibori p Konstfack fr yrkesverksamma. Ur detta sammanhang bildades Svenska Shiborisllskapet 2011.

Thomas Laurien r doktorand vid HDK, Hgskolan fr Design och Konsthantverk, i Gteborg och arbetar p en avhandling dr shibori ingr som en del. Han har flera gnger varit i Japan fr att studera teknikens konstnrliga praktik. Han har ocks deltagit i de kurser som Eva Lagnert gett.

Till Dalsland har han gjort ett lite annorlunda urval och upplgg n i Tokyo, inspirerad av det som frr

kallades Cabinet of Curiosity eller Wunder kammer. En renssansfregngare till vra museer.

Det var ett stt att visa sdant som var mrkligt och frbryllande. Man satte mnga freml ttt tillsammans och skapade p s stt ett slags mikrokosmos av hur man frestllde sig den stora vrlden. Myckenheten och ttheten gjorde att fremlen skapade relationer till varandra, det blev en berttelse.

Thomas Laurien har allts mycket medvetet placerat de utvalda shiboriverken i rummet. Betraktaren ska lockas in och bli omsluten.

Hr finns tredimensionella svvande organismer, platta mnstervder, plaggformationer, blomkalkar, kokonger och dunkla djurformer ...

Min tanke r inte att redovisa olika shiboritekniker utan att skapa en berttelse. Flertalet av konstnrerna har det gemensamt, att de r inspirerade av naturen. Men jag vill inte frklara, jag tycker man ska uppleva.

Till utstllningen hr ocks ett ny komponerat ljudverk av Kim Heds som ljuder ur sex hgtalare i rummet.

Utstllningen pgr t.o.m. 18 maj. Medverkande konstnrer: Eva Lagnert, Sara Casten Carlberg, Yuh Okano, Anita Swahn, sa Prson, Takumi Ushio, Chie Sakai, Eva Marmbrandt, Eva Davidsson, Kerstin Petersson, Sachiko Teramura och Elsa Chartin. Ljud: Kim Heds Curator: Thomas Laurien

Sara Casten Carlberg

Eva

La

gn

ert

UR SAM STIGSSONS NATURALIESAMLING

I det lilla galleriet delar Sam Stigsson med sig av sitt stora intresse fr djur. Av spill material och hittade grejer gr han naturtrogna fglar, fj-rilar, flugor och insekter.

Sam Stigsson r inte bara konstnr, han r inbiten fgelskdare ocks. Intresset vcktes redan i 5rsldern d en fgelskdande moster visade honom ett bo dr en jttestor gk intagit smfglarnas plats.

Upplevelsen gjorde ett outplnligt intryck.

P den hr tiden fanns det ju knappt ngra fgelbcker att titta i, d mste man sjlv ge sig ut, sger Sam Stigsson och berttar mlande humoristiskt om hur rliga fgelskdarresor tagit honom ut i vrlden.

Idag hr han till dom som kryssat (sett) mer n 300 fglar, nrmare bestmt 345. Ja det finns en srskild klubb fr dom, och de inbitna kastar sig ivg snabbt som gat och kr mnga mil, fr att f se ytterligare en sllsynt fgelart.

Att vara den som upptcker en ovanlig fgel, utlser Bird Alarm, ger ytterligare fjdrar i hatten, s att

sga. Sam

Stigsson har en sdan

merit, han upptckte en Strre gulbena (en nordamerikansk fgel med knallgula ben) vid Sknes stkust i brjan p januari frra ret. Historien r dramatisk.

Tio, tolv man hann dit, men det var skert uppt femhundra personer som inte fick se den. Bil efter bil ringlade fram, men de kom frsent, den hade redan flugit sin vg. Sen jagade folk en hel vecka eftert fr att f se den ngon annanstans, men lyckades inte, berttar Sam Stigsson, p telefon frn Stockholm.

Han har atelj p Sder i huvudstaden och p somrarna i Skne. Nr vi talas vid, ngra veckor innan vernissagen, r han just i frd med att frdigstlla en grupp ugglor till ut stllningen; kattuggla, sparvuggla och prluggla.

Ugglor r roliga. De r vackert sprckliga och med alerta gon

som tittar p en. En del kan se vldigt ilskna ut ocks. Eller frvnade, med hjda gonbryn.

Man hr dom, men ser dom ju inte s ofta.

Ugglorna gr han i papier mach. Utgr frn en trnbb och en trkrna, lgger drp lite frigolit och sedan lager p lager av tidningspappersremsor som bygger upp fgelkroppen. Sen mlar han dom.

Jag anvnder DN och Svenskan, sger Sam Stigsson, skrattar och berttar att han alltid har flera fglar p gng samtidigt, i en lite hantverksmssig serietillverkning.

Det r ndvndigt fr de tar lng tid att torka.

Fjrilarna gr han av tunna trskivor, vingarna mlar han sedan naturtroget. Inspirationen kommer bland annat frn de dda metarfjrilar han hittar i fnstren p sommarhuset efter vinter vilan.

Numera behver man inte samla in

insekterna, dda dom och spnna upp p papper som man gjorde frr. Digitalkamerorna r s bra. Det rcker att foto grafera fr att f det underlag man behver. Sen

finns ju internet, dr hittar man allt. Och trffar ocks massor med nrdar. Vet du att det finns 1000tals flugarter?

Sin konstnrliga skolning fick Sam Stigsson p Konstfack dr han gick 196872, med inriktning reklam och bokhantverk. S mycket reklam har det inte blivit. Desto mer hantverk av olika slag, men ven mleri. Pappa var skrddare och en sdan utbildning har han ocks, liksom att han kan gra skor!

Utstllningen Ur min naturaliesamling visas i Galleriet t.o.m. 18 maj.

Ibland kan jag knna mig nstan frlskad i en mlning. Och d tnker jag undrar om knslan r kvar p mndag, nr jag kommer hit igen, sger Tina Haldorsson och skrattar.

Hon har sin atelj i det gamla sockerbruket vid Klippan i Gteborg, en rd tegeIbyggnad dr mnga konstnrer har sin arbetslokaler.

Jag har vldigt inrutade rutiner. Dricka kaffe och fundera, det fr jag gra senare.

Jackan ker snabbt av och hon stller sig direkt vid staffliet. Hon har alltid flera stora oljemlningar p gng sam tidigt, vid sidan om mindre akvareller.

Det kan var fyra, fem, mlningar som r i olika stadier. Om jag har ngra som brjar bli frdiga, s mste jag brja p nya direkt, fr att kunna g vidare. Det r en process.

Dina mlningarna har inga titlar? Nej, jag jobbar mer knslomssigt

med mleriet. Jag vill inte ha kravet p

Betraktaren fr inga nycklar, inga ledtrdar, till Tina Haldorssons mleri. Inte mer n den; att hon r besatt av frg. Blir hg p frg! Mr bra av frg.

BESATT AV FRG

mig att intellektuellt frklara vad jag har gjort. Jag vill att varje person ska mta det med sina egna tankar och knslor. Jag knner starkt nr en mlning r frdig, ibland tar det lng tid, ibland gr det fortare. Det r s mina mlningar vxer fram. Jag har aldrig ngon frdig bild av vad det ska vara eller vad det ska bli.

Visst kan man identifiera enskilda element i Tina Haldorssons mleri (eller tror sig kunna). Helheten r mer diffus. Men frgtonen r alltid hg, stark och vertygande, ofta gul, rd, orange och rosa mot lila.

Jag lskar de frgerna. ven om jag kanske inte alltid mr s bra, om det r kmpigt, s blir det inga svarta mlningar. Det blir det hr, sger Tina och slr ut med handen mot de tv meterhga mlningarna som str lutade mot vggen.

Kanske mlar jag det jag behver, sger hon tankfullt.

Vgen till konstnrsyrket har inte varit spikrak. Hon gick bekldnadsteknisk linje i gymnasiet Sen brjade hon jobba p kontor, lste ekonomi och arbetade med bokfring.

Nr jag var 24 r bestmde jag mig fr att g en mlarkurs p land. Den veckan frndrade mitt liv, sger Tina Haldorsson och beskriver ett nrmast religist mte med frgen och mleriet.

Frgen bara fldade ur mig (Och konstnren som hade kursen,

Kimmo Hakonen, r hennes man idag!) Nu brjade hon p kvllskurser och

drefter KV:s konstskola och lite senare

Angeredsateljn. Ngon konsthgskola har egentligen aldrig varit aktuell. Hon tycker att hon vet vad hon vill med sitt mleri.

Tina Haldorsson har haft ett femtontal separatutstllningar och hennes mleri kps flitigt in av landsting och kommuner. Vi sidan om mleriet prvar

hon sig fram med andra material som emalj och keramik.

I ateljn str ett bord fullt med keramik pjser i starka frger; vxtliknande organismer ... som komna ur mlningarna.

Det hr r min frsta test med keramik, det r en spnnande vrld, sger Tina Haldorsson, lyfter upp en av