· web viewbörjat ett nonsensord som till- nonsense word given ... if physicist go on...

8. PARTIKELFYSIK PARTICLE PHYSICS

* EN KRITISK ANALYS AV A CRITICAL ANALYSIS OF

* IDE'ER I MODERN PARTI- IDEAS IN MODERN PARTIC- KELFYSIK LE PHYSICS

* PARTIKELDATA FRÅN PARTICLE DATA FROM MÄTNINGAR MEASUREMENTS

* EN NY PARTIKELTEORI A NEW PARTICLE THEORY GRUNDAT PÅ KVANTRESO- FOUNDED ON QUANTUM RESO- NANSER I MATERIA NANSES IN MATTER

Idag satsas enorma resurser på Today, enormous resources areforskning inom atom och parti- spent in atomic and particlekelfysik, allt i syfte att kom- research, all in order to comema fram till en mera grundläg- to a more basic understandinggande förståelse av de lagar of these laws which are validsom gäller på mikrokosmisk nivå on the micro_cosmic level ofav materien. matter.

En mängd mätdata finns idag A great amount of measuringtillgänglig för olika partikeldata is now available for dif-former funna genom experiment ferent particle forms found inoch mängden sådan information experiments and this quantityökar ständigt i takt med att de increases continuously as thetekniska mätmetoderna och mä- technical measuring methods andtutrustningarna utvecklas och measuring equipments are deve-förbättras. loping and improving.

Det totala antalet registrerade The total number of registeredpartikelformer överskrider nu particle forms now exceeds moreflera hundra partiklar av mer than a hundred of particles ofeller mindre elementär natur more or less elementary nature.och man finner ständigt nya. New particles are continuouslyExperimentalisterna tror inte found and many experimentalistsdet finns någon övre gräns för think there really doesn'thur många partiklar det finns. exists any upper limit for it.

Maskiner konstrueras som är Machines are constructed withkilometer i omkrets för de kilometres in circumference forframrusande partiklarna. De the onrushing particles. Thetekniska problemen att konst- technical problems of construc-ruera dessa utrustningar måste ting such equipments must bevara enorma, men de ingeniörer enormous, but it seems as theseoch tekniker som är sysselsatta problems are solved very suc-med denna del av forskningen är sessfully by engineers, techni-mycket skickliga och framgångs- cians and scientists workingrika i detta arbete. with this parts of the problem.

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.01

--------------------------------------------------------------------- Den kritiska delen av denna Hence, the critical part offorskning ligger därför knap- this research not seems to bepast på den praktiska nivån att on the practical level by ar-utföra experiment utan fastmer ranging these experiments buti de teorier varmed man försö- instead in these theories byker att förklara de experimen- which one try to explain thetella resultaten. experimental findings.

Tydligen måste problemen på det Obviously, the problem on theteoretiska planet vara betydan- theoretical plane must be con-de emedan enorma ansträngningar siderable since enormoushar gjorts av de mest brilljan- effforts have been done by theta teoretiker under årtionden most brilliant scientists inutan att kunna prestera någon many decades, but without stillteori som övertygar och ger having not given any convincingsvar på frågan, varför det theory explaining why therefinns partiklar och varför des- exists particles and why thesesa uppför sig som de gör. particles behave as they do.

Alla officiella teorier som för All official theories currentlynärvarande existerar är grunda- existing are grounded on thede på föreställningen om "kvar- idea of "quarks". The wordkar". Ordet "kvark" är från "quark" is from the beginning abörjat ett nonsensord som till- nonsense word given to thosedelats de partiklar som förmo- hypothetical particles supposeddas utgöra de inre beståndsde- to be the intrinsic consti-larna av vissa partiklar re- tuents of particles seen andgistrerade i experiment. Det registered by experiments. The-finns flera konkurrerande teo- re exist several theories withrier med mindre skillnader, men some small differences, but asi princip är grundinnehållet i a matter of principle the basicdessa teorier ungefär demsamma, ideas are the same in all ofnämligen att kvarkar utgör fun- them, namely that quarks aredamentala byggblock i naturen. the building blocks of matter.Innebörden är, att många väl- The idea is that many wellkända partiklar är uppbyggda av known particles are built up bydessa grundelement "kvarkar" these constituents namedoch genom kombinatoriska lagar "quarks" and by combinatoryav dessa element kan alla kända laws all known particle formspartikelformer förklaras eller in this way may be explained orbeskrivas. described in these terms.

När kvarkide'en första gången When the quark idea for thepresenterades var det inte så first time was presented, notmånga som tog ide'n på allvar all took this idea seriously,men allteftersom fler och fler but in time to that more andnya partikelformer registrera- more new particles where regis-des så växte behovet av ett tered and documented, a need of


--------------------------------------------------------------------- gemensamt system. Kvarkmodellen a system was accentuated. Thevar relativt tilltalande och quark model was relatively sa-kom av den anledningen att bli tisfactory and was by this rea-accepterad som en bas för en son accepted as a base for asystematisering. systematizing.

Kvarkteorierna var från början From the beginning the quarkmycket enkla i sina grundläg- theories were very simple ingande antaganden. Tre kvarkar its basic assumptions. Threeansågs vara tillräckligt för quark particles were thought toatt förklara strukturen i de explain the structure of knownpartikelformer som då var kän- particles at this time, but itda, men helt överraskande fann happened quite surprising thatman nya tunga partiklar i områ- new more heavy particle formsden där de ej var förväntade. were found, not at all awaited.

Situationen inom den teoretiska The situation in the theoreti-partikelforskningen blev i det- cal particle physics becometa läga kritiskt, men teoreti- critical at this event, but thekerna "löste" problemet på ett theorists "solved" this problemelegant och slugt sätt, man in an elegant and clever way,uppfann helt enkelt en ny upp- simply inventing a set of newsättning kvarkar och andra hy- quarks and other hypotheticalpotetiska partiklar. Idag är particles. Today, the number ofantalet behövliga kvarkar sex quarks a are six, all in aim ofstycken, allt i syfte att ernå achieving a consistent theory.en konsistent teori. Trots des- Despite of these troubles, thesa problem var situationen inte situation was not so alarming,alltför alarmerande, kvarkmo- the idea of quarks still was adellen var fortfarande ganska relatively simple and intactenkelt och intakt. building.

Det stora problemet var emel- But the main problem was thatlertid att man ej kunde upptäc- no quarks in free states wereka några fria kvarkar, de hade found, the quarks had a somew-den synbart underliga egenska- hat curious property alwayspen att alltid uppträda bundna appearing in bounded statestillsammans med andra kvarkar. together with other quarks. ForFör många forskare var denna many scientists this quark pro-egenskap svår att förstå- ja perty were very hard to unders-även svår att acceptera- och en tand- and even to accept- and ajakt på fria kvarkar startades hint for free quarks was star-upp. Dock utan några positiva ted. But without any positiveresultat. results.

Det finns fortfarande idag inga Still , there are today notecken på att kvarkar existe- proofs on that quarks exist,rar, det enda positiva experi- the only positive experimentment som gjorts är ett sprid- done is shattering experimentsningsexperiment mot protoner directed towards protons and


---------------------------------------------------------------------

och neutroner i början av neutrons. Bombarding protons1970-talet. Man bombarderade (positive charged atomic nucleiprotoner (positivt laddade particles) with lighter partic-atompartiklar) med lättare par- les one has studied and interp-tiklar och studerade och tolka- reted the scattering pattern ofde spridningen av dessa partik- these particles. It is said,lar. Det påstods, att man kunde that these experiments could betolka dessa experiment så att interpreted so that there was adet fanns in inre "gryn-struk- grain-structure in the protons.tur i protonen. Men tyvärr är But sorry to say, it is alwaysdet alltid mycket svårt att hard to estimate the value ofbedöma värdet av resultat på results achieved on indirectindirekt väg tolkats på detta way as in this case. However,sätt. Detta experiment är dock this experiment is the only onei stort det enda som man kan which are referred to what re-referera till vad gäller bevis gards proofs on the existencepå kvarkarnas existens. of quarks.

En mycket underlig egenskap hos A very strange property of thekvarkarna- och som dessutom är quarks- and an absolutely ne-en en absolut nödvändig egens- cessary properties- is thatkap, är att de är fraktionellt they are fractional electricelektriskt laddade, dvs har charged, which means equal toladdningar lika med 1/3 och 2/3 1/3 and 2/3 of the electron'sav elektronens enhetsladdning. unit charge. The search forSökandet efter sådana fraktio- such fractional charges hasnella laddningar har pågått been going on intensively forintensivt sedan lång tid till- long a time and over optimisti-baka och överoptimistiska fors- cal researchers from time tokare har också från tid till time also have reported thatannan rapporterat indikationer they have found signs in thisi denna riktning. Men försök direction. But trying to repeatatt upprepa dessa försök har these experiments always havealltid misslyckats, några frak- been failed. So, still there istionella laddningar har man no signs on that fractionalaldrig funnit. charges exist.

Den minsta existerande laddnin- The smallest existing chargegen - enhetsladdningen lika med the unit charge of 1.602E-191.602E-19 As- motsvarande ba- As- equal to the base unit ofsenheten "1", kvarstår fortfa- "1", still remain unchanged.rande oförändrad.

Om dessa fraktionella laddnin- If those fractional electricalgar, och därmed kvarkarna, charges would exist, and byskulle existera, måste dessa this way also the quarks, thosefraktionella laddningar ha fractional charges 1/3 and 2/3exakt värdena 1/3 resp. respectively of the unit charge2/3 av enhetsladdningen, i an- must be exact, otherwise a dif-nat fall skulle avvikelser lätt ference easily would be detec-


--------------------------------------------------------------------- kunna uppmätas i makroskopiska ted in the macro-cosmicalsammanhang, detta emedan den world, that because the elect-elektriska laddningen som fysi- ric charge is additive in cha-kalisk egenskap är additiv till racter. For example, an atomicsin karaktär. Exempelvis, en nucleus contains a lot of char-atomkärna innehåller en mängd ged parts, and if a very smallelektriskt laddade delar och om divergence would exists, thaten mycket litet avvikelse skul- would be manifested in a largele finnas skulle detta ge ett difference on the macro cosmi-stort utslag på makroskopisk cal level. A great number ofnivå. Ett mycket stort antal experiments have been done inexperiment har gjorts med syfte aim to come to a final solu-att finna dessa fraktionella tion, but up to this timeladdningar men inga rapporter there have been no successfulfinns som kan verifiera teorin. reports.

Emellertid finns det flera myc- However, there are still manyket allvarliga problem med serious problems with the quarkkvarkmodellerna. Hela tiden model. All the time the modelproducerar dessa modeller nya produce new concepts, usuallybegrepp, ofta fler än de löser, more than they solve, all inallteftersom oväntade problem time to that new and un_waiteddyker upp. Tillfälligt och problems arise. Perhaps, tempo-skenbart kanske detta kan lösa rarily and apparently that sol-ett problem, dock till priset ve a problem, but in the longav en mer och mer komplex och run to the prize of a more andobegriplig teoribyggnad. Den more complex and inconceivableenkelhet som från början fanns theory building. The simplicityhar därmed gått förlorad och of the origin ideas has beenmöjligheten av att kunna be- lost and the chance of having askriva naturen i enkla termer simple description of natureser därmed mer och mer avlägsen seems more and more remote.ut.

Som exempel på en sådan situa- As an example on such a situa-tion var då man blev tvingad tion was when one was forces toatt överge "Paulis exklusionsp- give up Pauli's exclusion prin-rincip" en av de fundamentala ciple"- one of the fundamentalprinciperna inom atomfysiken principle in the atomic phy-men inte nödvändigtvis sann sics, but necessarily not validinom partikelfysiken. I korthet in the particle physics. Short-går denna princip ut på att två ly this principle says that twopartiklar ej kan befinna sig particles cannot stay withininom samma elektromagnetiska the same electromagnetic phasefasrum samtidigt om de har sam- room at the same time if theyma kvantmekaniska tillstånd. both have the same quantum mec-Men i kvarkmodellen uppstår hanical properties. But in thelätt denna situation där tre model of quarks it easily hap-kvarkar i kombination har exakt pen that three quarks get thesamma egenskaper och detta är same basic properties when put


--------------------------------------------------------------------- då emot denna princip. För att together, hence being in con-komma runt detta problem var flict with this principle. Indet nödvändigt att helt enkelt aim to walk around this prob-hitta på nya egenskaper hos lem, a new property of quarkskvarkarna så att man kunde säga frankly was invented, resultingatt kvarkarna var olika och in that all these quarks fromdärmed kunde inordnas i de all- the view of quantum mechanicalmänna kvantmekaniska modeller- rules suddenly were equivalent.na.

Denna nya egenskap hos kvarkar- This new quality of the quarksna har getts namnet "färg". Tre was given the name "colour".sådana färger finns, men trå- Three such colours exist, butkigt nog har man ingen som sorry to say, no one have thehelst uppfattning om vad för least idea about what this newslags fysikaliska egenskaper property of nature represents .hos materien detta represente- Working in this way seems desp-rar. Att arbeta på detta sätt reate. Temporarily and appa-förefaller desperat. Man löser rently one solve a problem andtemporärt och skenbart ett avoid an acute moralistic cri-problem och undviker en omedel- sis, but at the same time crea-bar moralisk kris men skapar te new problems which lateristället nya problem vilka se- have to be solved.nare måste lösas.

Det totala antalet olösta prob- The total number of unsolvedlem kommer på detta sätt stän- problems will in this way stea-digt att öka istället för att dily increases instead of con-konvergera mot en mera enkel verge towards a more simple andoch begriplig teori. easy understandable theory.

Starka krafter förmodas verka Strong forces are supposed tomellan dessa hypotetiska kvar- act between quarks which holdkar och som håller dem samman. them together. For this aim areFör detta ändamål behövs växel- needed mediating force partic-verkande partiklar mellan kvar- les between these quarks whichkarna som genererar dessa kraf- generate these forces.ter.

I den elektromagnetiska teorin In electromagnetic theory pho-förmodas de växelverkande par- tons are supposed to be thesetiklarna vara fotoner, samma interacting force particles,sorts partiklar som uppbär det the same type of particles bea-synliga ljuset, radiovågor osv. ring the visible light, radioEmellertid är de krafter som waves etcetera. However, theseverkar mellan kvarkarna avse- forces acting between quarksvärt mycket större än de kraf- are considerably larger thanter som verkar inom elektromag- those forces acting betweennetismen mellan laddade partik- electrical charged particles,lar, så fotoner räcker inte so photons are not enough intill i detta fall. this case.


--------------------------------------------------------------------- Det behövs därför helt andra Therefore one needs another"kraftpartiklar" för detta än- particles for this purpose,damål med avsevärt större ener- particles with a considerablygiinnehåll än fotonerna. Dessa higher energy content than thatpartiklar, även om rent hypote- of photons. These particlestiska, har getts namnet gluoner -even pure hypothetical- havefrån tankeanalogin av ett "lim" been given the name of "gluons"som binder föremål tillsammans. from a thought analogy with aMånga sådana typer av gluoner "glue" binding objects toget-behövs men allvarliga teoretis- her.Many such gluons are need-ka problem finns även vad dessa ed, but serious theoreticalpartiklar beträffar, de har problems exists regarding theseegenskaper som inte motsvarar particles, they have a verynågonting av vad som är känt strange property which has nofrån andra delar av naturen, de correspondence to well knownhar exemepelvis ett stort inne- properties of matter- they havehåll av energi men saknar mät- a large content of energy butbar massa. lack measurable mass.

Denna egenskap står i bjärt That property contradict allkontrast till alla kända erfa- experiences and known proper-renheter hos materien och står ties of matter and is againstemot den välkända massa ener- the well known mass energygiprincipen från relativitets- equivalence principles from theteorin. Men med hjälp av en del theory of relativity. But withmatematiska starkt spekulativa aid of some mathematical,tricks kan även en sådan galen strongly speculative tricks,ide' sväljas utan problem. Ge- even such a mad idea is accep-nom att hänvisa till Heinsen- ted without problems. Usingbergs osäkerhetsprincip- giltig Heisenberg's uncertainty prin-för atomiska system- kan denna ciple- valid on atomic systems,motsägelse tillbakavisas. I this contradiction can be re-annat fall måste även gluonerna jected. Otherwise, also thetilldelas mätbar massa och där- mass of the gluons must bemed vägas in tillsammans med weighted in together with theden totala massan hos kvarkar- quarks and then the totalna, en massa vilken sålunda weight of the particle systemklart skulle överskrida det man must be much larger than thatfaktiskt mäter och väger. I corresponding the sum of thesyfte att skyla över denna quark weight. In aim to concealsvaghet säger man att gluonerna this weakness one say thatär "virtuella", dvs partiklarna gluons are "virtual" whichfinns men kan inte registreras! means that these particles exist but cannot be registered!

Idag har man definierat sex To this day one have definedolika sorters kvarkar, varocken six different sorts of quarks,med tre olika färger, vilket having 3 different colours,


--------------------------------------------------------------------- sålunda ger 18 olika kombina- giving 18 different possibletioner (förslag finnes idag om combinations (there are sugges-flera kvarkar). Utöver detta tions 8 quarks today). Abovefinnes ett ospecificerat antal that an unspecified number ofgluoner (omkring 12 stycken gluon particles are neededolika sorter) plus ett antal (approximately 12 types) plus aandra partiklar som befinner number of other particles si-sig utanför kvarkbegreppet, tuated outside the quark con-leptonerna för vars existens cepts, the lepton particles fordet ej finns några ide'er om. which existence no one has theSom ett minimum behövs det least idea of. As a minimum40-50 olika sorter av hypote- 40-50 different kind of "ele-tiska elementarpartiklar för mentary particles" are neededatt ge kvarkteorierna en kon- for the theory building ofsistent beskrivning. Det börja- quarks! It begun with 3 diffe-de med 3 kvarkar, nu är behovet rent quarks which should exp-mer än 50 olika partikelformer. lain all other particle forms,Dessutom finns vid sidan om now the total numbers are 40-50detta en mängd andra partiklar particle forms ! And besidesföreslagna som inte alls passar that a lot of other particlesin i kvarkmodellen. are suggested which not fit into the quark model.

In New Sceintist 5th of May 1988, we can read the following by JohnKenny, physicist at Bradley University, Illinois, USA:

In the past quarter of a century, physicist have invented a plethoraof "particles". To explain the innards of hadrons, the "missingmass" problem of cosmology, and the freedoms that exist in some ofthe more conventional and successful theories, they have postulateda bevy of "particles" to validate their assumptions and thetheoretical prejudices. Thus, the standard model of the electroweakinteraction demands the existence of Higgs sector dominated by Higgsfields and a series of at least one, and perhaps up to 20, Higgsbosons. Supersymmetric theories demand the existence of the likes ofphotinos, gravitios, axions and a series of heavy neutrinos. Someunified versions of field theories demand higgsinos, and when higherdimensions are considered a whole set of particle families maketheir appearance.

There is a danger in all of this classifying of the unexperienced.The danger is that, because almost none of these postulatedparticles has serious experimental candidates at present, modernparticle physics could degenerate into filing and cataloguing thesehighly inflated mental constructs. All too readly they can becomemental cul-de-sacs. They can build bastions in theory which couldreadily repulse actual experimental finds which do not meet theirspecifiaction.


--------------------------------------------------------------------- It can be argud, and with considerable justification, that the realinflation of our times is in mental constructs such as these. Thereare so many choises and so many versions that the picture emergingfrom what should be the most primitive branch of physics (after all,these are supposed to be elementary particles) is confusing. Justmaking a catalogue of these postulated particles is a chore, to saythe least, and far from easy.

I have made a list of the postulated particles which, as yet, havenot been matched with clear experimental finds (see adjoining list).The list I arranged alphabetically, and is by no means exhaustive,as several of the particles mentioned are generic classificationsand could in turn represent a whole family of additional particles.I have not given references, as even a list of the basic referencesto many of the particles would be as long as a typical particlephysics journal. What makes things even more complicated is thatmany of these particles mean different things in different versionsof theories.

My list presents more than 100 named particles or particle genera,and many of these could represent several hundred particle states.If just a small percentage of these alleged particles did exist,then the Universe would seem a strange place indeed, in that solittle of its mass and energy has been accessible to date.

If physicist go on postulating particles at the present rate, theywill come up with more particles than exist in nature. It seems tome that nonexistent particles are already surpassing existentparticles in number and this could have serious consequences of thefuture of particle physics. Science cannot become a methodology forfiling or classifying the nonexistent, the unexperienced or theexperimentally undetectable. If it does, then it soon willdegenerate into a series of mnemonic exercises for a coterie offellowtravellers and the orthodox believers in-ons and -ions andtheir like.

PARTICLE EXPLOSION: PARTICLES POSTULATED BUT NOT YET CONFIRMED

A: alphon,anomalons,arion,axiinstanton,axino,axionB: beiton,Bogolon,bottomium,bradyonC: calaron,centauros,cosmos strings,cosmion,cosmonD: dilaton,domain walls,dyonsE: emon,exotic mesonsF: familons,flavoron,flucton,FroissarionG: gaugino,geon,glueball,gluino,gluon,goldstino,Goldstone boson, gravitino,graviton,GUM(Grand Unification Mass)H: haplon,heavy neutrinos,higglets,Higgs boson,higgsino,hylonI: instantons,intermediate vector mesons or bosonsJ: no listed particlesK: no listed particles --------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.09

--------------------------------------------------------------------- L: luxonsM: magnino,majoron,mandela,maximon.mirror particles,meron,monopoles (magnetic)N: neutralino,neutrinos(right handed, simpson,s-heavy),new neutral gauge mesons(W'),newtonites,nuclearitesO: octonions,odderonsP: para-photons,parton,Perry poles,photino,Planck mass,plasmon, pomeron,preon,primatom,primordial black holes,psions,pseudo goldstone bosons,pyrgonQ: qark,quark nuggets,quarkoniumR: rainon,reggeons,reons,right handed neutrinos,rishonsS: sakaton,Schwarzschild mass,screwon,sfermions,shadow matter, Simpson neutrinos,skyrmions,s-neutrino,soliton,spurion,squark, stponium,straton,superon,supersymmetric string massT: tachyon,techni-particles,toponium,trigluonium,trionU: unitonV: valon,vortonW: WIMPX: X-onsY: no listed particlesZ: zerino,zeron

John Kenny har varit i brevkon- John Kenny has been in touchtakt med mig och det framgår, with me via letters and tellsatt han har en liknande upp- me that he has a similar appre-fattning och teori för de ele- hension and theory as thatmentära partiklarna som jag här which I here later will pre-kommer att presentera. sent.

Det överväldigande intrycket The main impression got whenman får då man tar del av dessa dealing with these theories is,teorier är att de innehåller that they contain a troublesomeett besvärnade mängd hypotetis- number of hypothetical assump-ka antaganden och motsägande tions and contradictory prob-problem. lems.

Huvudanledningen till den när- The main reason to the currentvarande situationen inom parti- situation in particle physicskelfysiken är att det inte is, that there not exists anyfinns någon allmänt förenande good and uniting theory forteori inom fysiken i allmänhet, physics in common, too manyalltför många fenomen inom den fundamental phenomena in thefysikaliska världen är ej för- physical world are not unders-stådda. Tills dess att en sådan tood. Until this understandingförståelse har uppnåtts kan ej has been achieved, no fundamen-heller någon djupare förståelse tal understanding of the par-av elementarpartiklarna erhål- ticle problem can be achieved.las.


---------------------------------------------------------------------

EN KORT BESKRIVNING AV HUR A BRIEF DESCRIPTION OF HOWKRAFTER ALSTRAS I ENLIGHET FORCES ARE CREATED IN ACCORDMED MODERN FYSIKTEORI TO MODERN PHYSIC THEORY

Newton var en av pionjärerna Newton was one of the pioneersvad beträffar användningen av what regards the use of a quan-en kvantifierad beskrivning av tified description of the con-begreppet kraft såsom kraft cept of force in the way forcesuppträder i naturen. Hans tre appear in nature. His threegrundläggande lagar är 1) mate- basic laws are 1) matter keeprien behåller sitt rörelse- its moving state until an oppo-tillstånd till dess att en site force acts on it 2) a for-kraft påverkar den 2) en kraft ce is created when the movingskapas då en massa förändrar state of an object is changedsitt rörelsetillstånd 3) en and 3) if a force is created ankraft motsvaras alltid av en equal and opposite force ismotsvarande stor motkraft. achieved.

Alla dessa till synes mycket All these seemingly very simpleenkla och självklara fysikalis- and self evident physical lawska lagar har varit helt domine- have been the dominating rulesrande regler för utvecklingen for the evolution and progressinom fysiken sedan dess. Det of physics since then. No expe-finns inga experiment gjorda riments done show that any ofsom visar, att dessa naturlagar these laws of nature are wrongär felaktiga eller ofullständi- or incomplete, they belong toga, de tillhör naturens mest the natures most fundamentalfundamentala och tillförlitliga laws valid for all levels oflagar på alla nivåer av mate- matter.rien.

Dessa lagar säger, att för att These laws say, that if a forceen kraft skall uppstå krävs att shall arise it demands that 1)1) ett föremål har ett mätbar an object has a measurable con-massa 2) att objektet förändrar tent of mass and 2) that thissitt rörelsetillstånd. Omvänt mass changes its moving state.kan vi dra slutsatsen, att om Inversely follows that lack ofmassa saknas kan vi ej få någon mass not can create a force andkraft och att vidare alla ytt- that all creation of forces inringar av kraft i naturen är av its fundamental level is of adynamisk natur, dvs är ett re- dynamic nature, hence claimsultat av förändring. changes.


--------------------------------------------------------------------- På makrokosmisk nivå (tingen On macro cosmical level (theomkring oss) talar man ibland things around us) sometimesom statiska krafter, men i en- statical forces are defined,lighet med denna Newtons grund- but according to Newton's basicläggande uppfattning finns ej concepts such forces not exist,några sådana krafter i naturen, all forces are of dynamicalalla krafter är av dynamisk nature. To give an example- thenatur. För att ge ett exempel- seemingly statical and constantså är det tryck som vi har i pressure in a car deck or theett bildäck eller den konstanta seemingly constant stretchingsträckkraften i en stålfjäder force in a spring of steel,betraktat som statiska krafter, both these forces are caused bymen i strikt bemärkelse utgör dynamical activities in partic-dessa krafter dynamiska aktivi- les on micro cosmical level inteter på mikrokosmisk nivå av matter, which by their accumu-materien och där den ackumule- lated and cooperative effectsrade verkan av alla mikrosko- of myriads of small force im-piska krafter i samverkan ska- pact generate the measurablepar den mätbara kraften på mak- forces on macroscopical levelrokosmisk nivå. of matter.

Den slutsats vi måste dra av The important conclusion wedetta i denna inledande diskus- must draw from this introducingsion är att: det finns endast discussion is that: there isen princip i naturen för hur only one principle in nature bykrafter alstras, denna princip which forces are created, thisär då materia ändrar sitt rö- principle is when matter changerelsetillstånd som funktion av its moving state as function oftiden. Kraftbegreppet är intimt time. The concept of force isförknippat med begreppet massa- very fundamentally equippedsåledes, avsaknad av massa kan with the concept of mass- henceinte ge upphov till någon absence of mass can not producekraft. Denna insikt är nu för any force. That statement isoss - 300 år efter Newton for us- now 300 years aftersjälvklar men ändock nödvändig Newton- self_evident but ne-att ständigt påpeka och accent- vertheless it must be accentua-uear detta emedan "den moderna ted again and again, that be-fysiken" har struntat i dessa cause "the modern physics" hassjälvklara och väl beprövade inhibited this very fundamentallagar och skapat sina egna reg- and incorruptible principle,ler. and created their own rules.

En betydande forskningsgren One important activity of mo-inom den teoretiska fysiken är dern physical research today isidag att söka förklara de olika to attempt to explaining allkrafter som finns i naturen different forces which appearsamt inordna dem i en gemensam in nature, also incorporateteori. them all in a common theory.

Den "moderna fysiken" beskriver The "modern physics" describeseller klassifierar kända kraf- or classify known forces in


--------------------------------------------------------------------- ter i naturen genom följande nature in line with the follo-mönster 1) elektromagnetiska wing pattern 1) electromagnetickrafter 2) starka krafter 3) forces 2) strong forces 3) weaksvaga krafer 4) gravitations- forces 4) gravitation forcessraften 5) hypersvaga kraften. and 5) hyper-weak forces. TheDet allmänna syftet med att meaning by describing forces inbeskriva krafter på detta sätt this way is to find a commonär strävan av att finna en ge- base for how these differentmensam bas för alla kraftverk- kind of forces work in nature,ningar i naturen, inordnade i arranged in a common unitingen gemensam förenande teori. theory. However, in spite ofDock, till trots av enorma great efforts in this direc-ansträngningar i denna riktning tionno consistent theory yethar ingen konsistent teori ännu has been constructed. In anykunnat åstadkommas. Hursomhelst way,we shall here compare exis-så skall vi göra en jämförelse ting ideas of these theoriesmellan dessa moderna ide'er med with Newton's origin definitionNewtons ursprungliga definition of the force concept.av begreppet kraft.

Den elektromagnetiska The electromagnetic forcekraften

De elektromagnetiska krafterna Electromagnetic forces are di-indelas i magnetiska och elekt- vided into magnetic and electroriska krafter. Vad vi känner statical forces. What is knowntill från Maxwells teori (och from Maxwell's electro magneticäven från vår egen teori) så är theory (and even from our owndess krafter en manifestation theory) these forces are mani-av en gemensam orsak, även om festations of a common source,de ytligt sett ter sig mycket yet these forces seems veryannorlunda. Mycket generellt different. Very generally wekan vi beskriva den elektriska can describe the electric forcekraften kopplad till elektriskt as coupled to to electricalladdade partiklar i vila, eme- charged particles in rest, butdan de magnetiska krafterna where the magnetic forces areuppstår då laddade partiklar coupled to effects created whenrör sig. such particles move.

Den starka kraften The strong force

Den starka kraften är den kraft The strong force hold the nuc-som håller bl.a atomkärnan sam- lear particles in the atomicman. Denna kraft är uppskattad nucleus together. This forcesatt vara i storleksordningen estimates being in the size 150150 gånger större än den elekt- times larger than that of theromagnetiska kraften, jämfört electromagnetic forces comparedpå samma mängd materia. with the same amount of matter.


---------------------------------------------------------------------

Gravitationskraften The force of gravity

Gravitationskraften är förmod- The gravity force is this forcelingen den kraft som för oss perhaps most familiar for eve-flesta är mest välbekant, en ryone, a force which we cankraft som vi ständigt kan iak- register continuously and whichtaga och som verkar på alla acts on all forms of matterföremål omkring oss, små som around us, small as well asstora. Hur som helst så räknas large. Anyhow, the force ofgravitationskraften till dom gravity is regarded the weakestsvagaste av alla krafter i na- forces of them all, yet domina-turen men är ändock dominerande ting on the macrocosmic levelpå makrokosmisk nivån men som of matter but having very litt-har mycket liten betydelse på le significance on micro cos-mikrokosmisk nivå där andra mic level where other forceskrafterna istället dominerar. dominate.

Gravitationskraften har också The force of gravity also havesina hypotetiska växelverkande its hypothetical force particlepartiklar, ej heller registre- , not either confirmed by expe-rade in experiment. Med hänsyn riments. In respect to thetaget till den enorma svaghet enormous weakness of the gravi-med vilket gravitaionen verkar ty force, the virtual mass andmåste den virtuella massan och energy of these particles mustenergin hos dessa partiklar be enormous ( in accord to thevara enorm ( i enlighet med theory, mass and energy of anteorin antas att massan hos en intermediating particle iskraftpartikel står i omvänd thought to be in inverse pro-proportion till kraftens stor- portion to the strength of thelek). Vi har i anslutning till force). In association to ourbehandling av gravitationen i treatment of the gravitation inett kapitel ovan i korthet vi- another chapter we have shownsat hur man beräknar gravito- how to calculate this mass.nens massa.

Den svaga kraften The weak force

Den svaga kraften är en rent The weak force is a pure hypot-hypotetisk kraft baserad på hetical force based on the as-antagandet att alla partiklar i sumption that principally allprincip är instabila, dvs alla elementary particles are in-partiklar kommer förr eller stable, which means, all partic-senare att sönderfalla och les soon or later will decayförstöra sig själva. Protonen and destroy themselves. Theverkar vara en helt stabil par- proton particle is seemingly antikel, emellertid förutsägger absolute stable particle, howe-modern teori att även denna ver the theory predict a smallpartikel någon gång kommer att probability for its decay. Ho- --------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.14

--------------------------------------------------------------------- falla sönder. Emellertid har wever, no experiments yet haveinga experiment kunnat påvisa confirmed such a decay, thenågra sådana sönderfall, pro- proton seems to be an entirelytonen verkar vara helt stabil. stable particle.

Hypersvag kraft Hyper weak force

Svaga eller hypersvaga krafter Weak forces and hyper-weak for-skall vi sannolikt inte tolka ces probably must be seen andsom några krafter i egentlig interpreted not as forces inmening utan endast ett sätt att its common meaning but instead- i enlighet med moderna fysik- a way to- in accord with modernteorier- beskriva hur vissa ideas of particle physics desc-partiklar eller partikelsystem ribe how particle systems de-sönderfaller. Den svaga kraften cay. For instance, the weakär exempelvis associerad till force is connected to the decaysönderfallet av en neutron (en of a neutron (a neutral nucleusneutron är en atomär kärnparti- particle), decaying to a pro-kel), där den sönderfaller i en ton, an electron and radiation.proton , en elektron samt The hyper-weak force is connec-strålning. Den hypersvaga kraf- ted to the idea that seeminglyten är associerad med före- stable particles, like for ins-ställningen att synbart helt tance the proton, will decaystabila partiklar, exempelvis after a very long time. Howe-protonen och elektronen, ändock ver, such decays never havekommer att sönderfalla efter been registered, that in spitemycket lång tid. Omfattande of intensive experimental ef-experiment har utförts men utan forts done over several ofresultat. years.

Masströghetskrafter Mass inertial forces

Masströghetenskraften enligt The mass inertial forces accor-Newtons ekvation, brukar inte ding to Newton's equation, usu-inordnas i beskrivningen av na- ally not is included in the de-turens kraftverkningar, vilket scription of forces in nature,syns tämligen underligt. Det är which seems very stange. Theju den kraft som vi märker mest inertial force is that forceav i vardagen. which is most common in dayly life.

HUR ETABLERAD TEORI BESKRI- HOW ESTABLISHED THEORY DE-VER KRAFTER I NATUREN SCRIBE FORCES OF NATURE

Etablerad fysikalisk teori Established physical theorybeskriver alla dessa krafter describe all these forces by an

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.15--------------------------------------------------------------------- med hjälp av en växelverkande intermediating process consti-process med utbyte av virtuella tuting an exchange of virtualkraftförmedlande partiklar. För force mediating particles. Forden starka kraften använder man the strong nuclear force thesig av Pi-mesonen ( en partikel Pi-meson particle is involvedsom i fritt tillstånd har en (a particle having a mass ofmassa av ca 270 elektronmassor approximately 270 times themen som inuti atomkärnan har electron mass but inside thenoll massa!) och som fungerar nucleus has zero mass!), beingsom ett "lim" mellan de nukle- the particle acting like aära beståndsdelarna. Det var "glue" between nuclear partic-Japanen Hideki Yukawa som först les. It was Hideki Yukawa whopostulera denna partikel med postulated this particle in aimsyfte att kunna förklara den to explain this force. He usedstarka kraften. Han använde sig some well established "physicalav en uppsättning välkända "fy- laws" known from the area ofsikaliska lagar", bland dem De atomic physics, among them DeBroglies partikel_våg dualitet, Broglie's particle wave dualityHeisenbergs osäkerhetsprincip principle, Heisenberg's uncer-och energi-massa ekvivalensen tainty principle and the massenligt Einstein. energy equivalence principle.

För att beskriva de krafter som For describing and explainingverkar mellan kvarkarna (dessa these forces which act betweenhypotetiska beståndsdelar i quarks (the hypothetical cons-exempelvis protonen) förmodar tituents in the proton) oneman att partiklar som går under suppose particles by the namenamnet "gluoner" verkar. Även of gluons are acting. Even the-dessa partiklar är rent hypote- se particles are pure hypothe-tiska och aldrig registrerade i tical and never registered infritt tillstånd. En stor mängd free state. A a great amount ofsådana gluoner behövs. Ansvarig gluon particles are needed forför den svaga kraften är Z och the theory. Responsible for theW partiklarna vilka för några weak force is the Z and the Wår sedan upptäcktes genom expe- particles recently detected andriment i CERN och även nobelp- discovered in CERN and evenrisbelönade. Dessa partiklar är Nobel Prize Awarded. These par-förmodade vara inblandade i ticles are supposed to be in-sönderfallet av neutronen till volved in the decay of theen proton , en elektron samt neutrons to a proton, an elect-strålning. ron and radiation.

Om tanken är att förklara nå- If the purpose of a theory in-gonting i naturen är ett mini- tend to explain something inmikrav, att en föreslagen ide' nature it is a resonable claimåtminstone inom ramen för kända that the suggested idea atnaturlgar har en rimlig chans least in principle has a chanceatt fungera. Men detta kan man to work. But that can not beinte säga om många av de ide'er said about many of these ideas

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.16--------------------------------------------------------------------- som idag är styrande inom fysi- which dominate physics today.ken. Vid en närmare granskning At a closer examination itverkar de använda ide'erna sak- seems as the used ideas lackna all verklighetsförankring. all support in the real world.

De allmänna egenskaper som de The common properties of thekraftbärande partiklarna besit- force bearing particles accor-ter i enlighet med dessa ide'er ding to these ideas are, thatär, att alla sådana partiklar all force mediating particlesmåste vara virtuellt masslösa, must be virtually mass-less,dvs ha energi men sakna massa. but having energy. Such a pro-En sådan egenskap hos en mate- perty already from the begin-riell partikel är redan från ning is impossible in the lightbörjan en omöjlighet inom New- of Newton's origin definitiontons ursprungliga definition av of energy, mass and force, en-begreppet massa och energi, tities which are intimatelystorheter som direkt hör samman connected to each other andoch som inte kan seprareras på cannot be separated in thisdetta sätt. way.

Ide'n med växelverkande kraft- The idea by mediating forcepartiklar kräver att den kända particles demands that the wellrelation E=m.c(2) måste förkla- known relation between mass andras som ogiltig. Fysikerna går energy E=m.c(2) must be statedrunt detta dilemma genom att as invalid. The physicists walkpostulera egenskapen att gluo- around the problem by postula-nerna är virtuellt masslösa, ting gluons as virtualdvs kraftpartiklarna har energi mass-less, hence particles ha-men ingen mätbar massa. Denna ving energy but lack measurabletanke är vidare konsoliderad mass. This idea is consolidatedgenom Heisenbergs osäkerhets- by Heisenberg's uncertaintyprincip,en lag från atomfysiken principle, a law from the ato-som utsäger att en del komple- mic physics, saying that somementära egenskaper i naturen, complementary entities like fortill exempel energi och tid instance energy and time not atinte samtidigt var för sig kan the same time can be determineduppmätas eller bestämmas med by an unlimited degree of accu-obegränsad noggrannhet. racy.

Denna princip kan naturligtvis, Of course, even if this idea isäven om den där skulle vara correct on the atom's electronriktig, ej utan vidare överfö- level it cannot be applied onras till andra partikelsystem condition in the atomic core orutanför atomens elektronnivå, on an arbitrary system of par-exempelvis till förhållanden i ticles where we can guess thatatomkärnan eller till godtyck- completely different conditionsliga partikelsystem där helt are present. However, the ideaandra förhållanden råder. Ide'n is that an instable particleär emellertid, att en instabil having a limited short li-partikel som har begränsad kort fe_time is carrying a high

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.17--------------------------------------------------------------------- livslängd bär på motsvarande amount of energy and vise versa.hög energi och vise versa. Om And if the energy is large, theenergin är stor blir livsläng- life_time will be so short thatden så kort att det blir omöj- it will be impossible to measu-ligt att mäta dess massa. Av re the particle's mass. Of thatdenna anledning sägs partikeln reason one say that the partic-vara virtuellt masslös. le is virtual massless.

Man säger sålunda, att parti- Hence, one say that the partic-keln är virtuellt masslös. Ya- le mass is virtual. Yakawa usedkawa använde sig av denna ide' this idea together with sometillsammans med en del andra other ideas from the electronide'er hämtade från atomens orbital level of the atom- Deelektronskalnivå, De Broglies Broglie's particle wave dualitypartikel_våg dualitetsprincip principle and Bohr's quantumsamt Bohrs kvantmekaniska vill- mechanical relation m.v.D=kor m.v.D= h/(2.Pi), en rela- h/(2.Pi), a relation limited totion som enbart är giltig på the electron orbital level ofatomens elektronskalsnivå och an atom, not useable in an ato-inte innuti atomkärnan. mic nucleus).

Den slutsats vi måste dra från The conclusion we must drawdetta är, att de regler och from it is that rules and ana-analogier som är hämtade från logies fetched from the atomicatomfysiken okritiskt har an- physics uncritically have beenvänts i kärnfysiken, såväl även used in the nuclear physics assenare inom partikelfysiken där well as in the particle physicsvi måste förmoda att helt andra where completely different con-förhållanden råder. Vi är där- ditons are present. We are for-för tvingade att konstatera, ced to classify these methodsatt dessa metoder är ovetens- as non-scientific, built onkapliga och bygger på helt fe- completely wrong starting con-laktiga utgångsförutsättningar. ditions.

Ibland träder teoretikerna ut Sometimes, the theoreticiansur sitt elfenbenstorn och gör are walking out from their ivo-en ansträngning att förklara ry towers and strengthen them-saker och ting så att även selves to explain things sovanligt folk kan fatta vad de that ordinary peoples can un-sysslar med. Men tyvärr blir derstand. But sorry to saydessa försök ofta rent töntiga their attempts are clumsy andoch lätta att genomskåda. easy to unmask.

En modell som användes för att One model which is used to de-demonstrera hur krafter verkar monstrate how forces act inenligt modern fysikteori är att accord with the modern particleföreställa sig två båtar vilan- ideas is by imagining two boatsde på en plan vattenyta. I båda situated in rest on a planebåtarna finns en man och de water surface. In each boat onebåda männen kastar bollar mel- man is situated and both men,

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.18--------------------------------------------------------------------- lan varandra. För varje kast are throwing and catching aoch för varje infångad boll ball between each other. Foruppstår- i enlighet med Newtons each throwing and for eachtredje lag- en motriktad kraft catching- in accord with New-på de båda männen tillsamman ton's laws- an opposite forcemed de båtar de sitter i, vil- impact is got on the two menket förorsakar, att de båda together with their boats, cau-båtarna successivt driver bort sing the boats to successivelyfrån varandra. För en yttre recede from each other. For anobservatör ser det ut som om de outer observer it looks like asbåda båtarna är utsatta för en if the two boats are activatedrepellerande kraft, men detta by a repelling force, but thatär naturligtvis enbart skenbart is of course pure fiction, itemedan det endast är fråga om is only the resulting effect ofresultatet från intermittenta all pushes we see.stötar som vi ser.

Dilemmat med detta och liknande The problem with this and simi-försök att förklara mekanismen larly attempts to explain thebakom uppkomsten av krafter mechanism for the upcoming ofmellan partiklar i enlighet med forces between particles accor-moderna ide'er är att 1) de ding to modern ideas are thatbollar som användes måste ha 1) the ball which is used mustverklig massa i enlighet med have real mass according toNewtons definition av detta Newton's definition of thatbegrepp 2) den fiktiva kraft concept and 2) the fictive for-som här kunde observeras var en ce here generated is an equiva-repellerande kraft och inte den lent repelling force not att-attraherande kraft vilken var racting which one was intendedavsikten att demonstrera med to demonstrate by the model.modellen. Således kan vi kons- Hence, the only existing modeltatera, att den enda existeran- for explaining how forces bet-de modell med vilket man kan ween particles in a system aredemonstrera hur krafter uppkom- generated in accord withmer i enlighet med modern fy- the modern intermediating par-sikteori, ej alls fungerar. ticle exchange ideas in factIstället för attraherande kraf- not works at all - that becauseter fås repellerande krafter. only repelling forces can beMan har försökt gå runt detta motivated (on later times onedilemma genom att i modellen have tried to go around thisersätta bollarna med bumeran- dilemma by also suggesting ager. Det är kanske onödigt att boomerang effect). Perhaps itpåpeka, att dessa försök att is un_necessary to point outkorrigera modellen närmar sig that such attempt to revise thedet löjliga. model only seems ridiculous.

Den svaga växelverkan svarar The weak intermediating forcemot en partikel som har ca 40 corresponds to an intermedia-gånger energin (virtuella mas- ting particle with an energysan) av en proton, gravitatio- (virtual mass) content in the

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.19--------------------------------------------------------------------- nen genereras av en partikel range of 40 times of a proton,som har en energi (virtuell the gravitation is causes by amassa) i storleksordningen particle having energy in the10000000000000000000 protonmas- range of 1000000000000000000sor, den s.k. Plancks massa. proton masses, the soAbsurditeten i dessa fakta ta- named Planck's mass. The absur-lar sitt eget språk och borde dity in these facts talks theirinte vidare behöva kommenteras. own language and we need not to comment it further.

Gravitationen ser ut att verka The gravity force seems to actäven på de minsta delarna av even on the most elementarymaterien såsom protoner, elekt- particles in matter, protons,roner och kanske även fotoner, electrons and perhaps even onbärare av ljuset. Den nödvändi- the light bearing particles,ga fråga som vi här måste stäl- the photons. The necessaryle blir därför, hur kan partik- question therefore must be- howlar med denna enorma energi can particles with this very(virtuell massa) växelverka med small energy and mass contentdessa små beståndelar i mate- be able to interact with theserien Varför, exempelvis, gene- monsters of force particles!reras inte hela tiden spontana Why do not spontaneous nuclearkärnreaktioner av dessa gravi- reactions all the time occurtoner som ständigt träffar jor- into matter by the impact ofden och allt på vad denna är these gravitino particles hit-Således måste vår slutsats helt ting the earth and all thingsenkelt bli att dessa ide'er on it Hence, our conclusionsinte har mycket att skaffa med must be that these ideas haveverkligheten och att vi skall nothing with reality to do,betrakta dem som de är, fria just being what they are purespekulationer utan någon som fiction without contact withhelst verklighetsförankring. the real world at all.

En annan underlighet i modern Another oddity of the modernpartikelteori är uppfattningen particle theories is the appre-hur man tror krafter mellan hension of how forces act bet-kvarkar (de hypotetiska bes- ween quarks (hypothetical cons-tåndsdelarna i protoner och tituents of protons and someneutroner) beter sig. Trots other particles). In spite ofintensiva experimentella anst- intensively experimental ef-rängningar under de senaste forts during the latest yearsåren har man aldrig lyckats med one has never succeeded to makeatt göra kvarkarna fria, kvar- these quarks free, the quarkskarna befinner sig alltid i ett always remain in the boundedbundet tillstånd. Detta irrite- state. This irritating factrande faktum måste naturligtvis naturally must be given someges någon form av teoretisk form of a theoretical motiva-motivation, man säger att de tion, it is said that the pos-postulerade krafterna mellan tulated forces between quarkskvarkarna har en tendens att have a tendency to increase

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.20--------------------------------------------------------------------- öka i takt med att man försöker when trying to get them apart.dra isär dem. Denna kraft ökar The force is increased to theintill gränsen av oändlighet, limit of infinity, then exclu-därmed uteslutande alla möjlig- ding all possibilities to makeheter att frigöra dem, därmed them free, but also giving theockså ger teoretikerna ett ali- theoreticians alibi for theirbi för att fria kvarkar aldrig theses about quarks.observerats.

Allt detta är naturligtvis rent Of course, all of that is purenonsens. Allt som vi idag vet nonsense. Everything we todayom krafters beteende talar emot know about the behaviour ofdetta emedan alla kraftverk- forces talks against it, thatninggar mellan föremål avtar because force effect betweenmed avståndet,oftast i enlighet objects usually decline in timemed den omvända kvadratlagen. to the inverse square law.

Vi kan ytterligare här påpeka Further, we can here accentuatedet faktum att om kvarkarna the fact, that if the quarksexisterar, skulle det teoretisk exist, it would exist a theore-finnas en liten möjlighet att tical possibility to make themfrigöra dem trots dessa obeg- free in spite of the infiniteränsade krafter. Detta skulle forces between them. That wouldkunna ske med hjälp av den s.k. be possible by the tunnel"tunneleffekten", en effekt som effect, an effect which is sup-förmodas verka mellan kvarkar posed to work between quarks inpå samma sätt som för elektro- a similar way as for electronsner i atomära system. Emeller- in atomic systems. However, intid, trots denna potentiella spite these potential possibi-möjlighet och trots intensiva lities and in spite of intensi-experimentella ansträngningar ve experimental efforts perfor-så har ej heller detta lett med during resent years, thattill några resultat. has not given any result.

Ett märkligt faktum, som bör One remarkable fact, which herepåpekas är, att kvarkar kan ought to be pointed out, isskapas ur materia som från bör- that quarks can be created byjan ej innehåller kvarkar. Det- matter which from the beginningta sker genom kollosion mellan not contains quarks. That willelektroner och positroner happen in collisions betweenexempelvis i LEP,CERN) där s.k. electrons and positrons (forZ- och W-partiklar skapas. Vid instance in LEP, CERN where Z-deras sönderfall bildas vid and W-particles are created).övergångsprocesser partikar som In decay of these particles,innehåller kvarkar-antikvark- quark, anti-quark pairs arepar. created.

En underlig slutsats av detta One strange conclusion of itär, 1) att det är möjligt att will be 1) it is possible toskapa kvarkar ur materia åt- create quarks, at least inter-

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.21--------------------------------------------------------------------- minstone tillfälligt, från ma- mittently, by matter not con-teria som från början ej inne- taining quarks 2) hence quarkshåller kvarkar 2) att kvarkar are not elementary particlessålunda ej är elementära emedan because they can be created orde kan skapas eller förstöras destroyed 3) it needs less3) att det behövs mindre energi energy of creating quarks thanför att skapa en kvark än vad it needs for separating themsom behövs för att dra ut en out of a bounded system (whichkvark ur ett bundet system. is impossible).

Vi sammanfattar: We make a conclusion:

1) Ingen relevant modell finns 1) No relevant model existssom kan ge en motsägelsefri which can give an inviolablebeskrivning av hur krafter mel- description of how the idea bylan partiklar uppstår. De exis- intermediating particles works.terande modellerna kan endast The existing models can onlymotivera repellerande krafter, motivate repelling forces, notej attraherande såsom syftet är attracting forces as it wasatt redogöra för. Utöver detta intended to do. Above that, thekräver modellen förekomst av existing model claims presenceverklig massa i den växelver- of real mass content of thekande partikeln, men kraftpar- interacting particles, gluontiklarna måste vara masslösa particles must be mass_less toför att tillfredställa teorin. satisfy the theory.

2) Lagar, regler och analogier 2) Laws, rules and analogieshämtade från atomfysiken an- fetched from the atomic theoryvänds okritiskt både inom kärn- are used uncritically both infysiken såväl som inom parti- the nuclear physics and in par-kelfysiken. Det finns inga ticle physics. There is no gua-garantier för att fysikaliska rantee that physical laws fromlagar från ett partikelsystem one particle system work in thefungerar i ett annat system. same way in another system.

3) Newtons ursprungliga lagar 3) Newton's origin laws regar-beträffande relationerna massa- ding the relation mass/energy/-/energi/kraft är övertrumfade force is inhibited togethertillsammans med den välkända with the common accepted massekvivalensprincipen E=m.c(2) energy equivalence principle offrån Einsteins teori. Partiklar E=m.c(2). Particles must bepostuleras med energi men utan postulated as having energy butmassa, en egenskap hos materien no mass, a property of mattersom saknar allt experimentellt which lack all known experien-stöd. ces support.

4) Ursprung och källa för all 4) Origin and source of allkraftverkan mellan partiklar force exchanging particles nee-som behövs för teorin saknas. ded for the theory are lacking.De flesta partiklarna är rent Most of these particles arehypotetiska och saknar allt pure hypothetical, lacking allexperimentellt stöd. experimental support.

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.22--------------------------------------------------------------------- 5) Krafter mellan kvarkarna 5) Forces between quarks inc-ökar obegränsat vid ökning av rease towards the limit of in-det relativa avståndet mellan finity with increasing relativedem. Detta beteende hos krafter distance. This behaviour ofsom funktion av avstånd är emot forces at distance is againstalla kända beteenden hos andra every known behaviour of for-kända krafter som oftast avtar ces, decreasing its magnitudei omvänd proportion till kvad- in respect to the inverse squa-raten på avståndet. re law of distance.

Att sluta med, en liten lista To end with , a short list inägnad för meditation för dem ten points aimed for meditationsom till äventyrs anser att jag for them who think that I amhar fel : mad and wrong :

* Har någon fri kvark observe- * Has any free quark been ob-ras trots att verkliga anst- served in spite of extremelyrängningar har gjort i experi- efforts done by experiments toment att finna sålunda ? find such quarks ?

* Har man kunnat registrera * Has any free force particleeller observera några kraftpar- been observed, gluons ?tiklar, gluoner ?

* Har man funnit några elekt- * Has any fractional electricalriskt fraktionella laddningar charge as postulated by thesåsom teorin postulerar ? theory been observed ?

* Kan man erbjuda någon modell * Can any comprehensible mecha-för hur kraftpartiklar (gluo- nism be offered by how gluonsner) genererar attraherande create attracting forces bet-krafter mellan kvarkar ? ween quarks ?

* Kan man ange något rimligt * Can any resonable motive bemotiv varför kraftpartiklar offered why force particlessaknar mätbar massa ? lack measurable mass ?

* Kan någon fysikalisk motiva- * Can any physical mechanism ortion ges till färgladdningen motivation be given to the co-hos kvarkarna ? lour forces of quarks ?

* Finns det någon teori för * Does it exist any theory forvarför leptonerna existerar vid why leptons exists outside thesidan om kvarkarna ? quark particles ?

* Finns det någon rimlig anled- * Does it exist any convincingning till att enbart ett beg- reason why there only exist aränsat antal kvarkar eller fixed number of quarks andgluoner skulle finnas ? gluons ?

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.23--------------------------------------------------------------------- * Finns det någon bra teoretisk * Does it exist any good theo-motivation till de mycket väl- retical motivation to the verydefinierade massor de elementä- well defined masses of elemen-ra partiklarna uppvisar i expe- tary particles as observed inriment ? experiments ?

* Finns det någon bra och över- * Does it exists any good andtygande teori som förklarar convincing theory for the wholehela den grundläggande fysiken fundamental physics giving mo-och som motiverar varför ele- tivation to the existence ofmentära partiklar existerar elementary particles as a phy-över huvud taget ? sical phenomenon ?

Studerar man denna lista med Studying the list we may wonderlite eftertanke kan man börja what the physicists work withundra vad egentligen fysikerna If theories can explain nothingsysslar med. Om man har teorier they have no use and have to besom i princip inte förklarar inhibited or replaced withnågonting blir fysiken enbart something more useful as soonen terapi utan mening och inne- as possible.håll,och bör ersättas med någotbättre, snarast.

--------------

DEN NYA TEORIN THE NEW THEORY

EN KORTFATTAR GRUNDLÄGGANDE BE- A BRIEF DESCRIPTION OF BASICSKRIVNING AV GRUNDLÄGGANDE PRIN- PRINCIPLES AND CONCEPTSCIPER OCH BEGREPP

Vi kan sålunda konstatera, att Hence, we are forced to estab-de nuvarande ide'erna inom par- lish that the current ideas intikelfysiken är felaktiga och particle physics are erroneousmåste ersättas med någonting and must be replaced by somet-nytt vilket på ett mera förs- hing new, which in a more comp-tåndsmässigt och mindre motsä- rehensible and less contradic-gelsefullt sätt kan beskriva tory way can give a descriptiondet som registrerats i experi- of what has been registered byment. experiments.

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.24--------------------------------------------------------------------- Vår huvudlinje är, att en sådan Our main idea is, that such amodell kan uppnås inom ramen new model can be achieved wit-för gränserna av klassisk fy- hin the limits of the classicalsikteori, genom att använda physics, using Newton's funda-Newtons grundläggande formler mental formulae and laws on theoch lagar på materiens mikro- microscopical parts of matter.kosmiska delar. Denna tanke är That thought is in line withockså i linje med intentionerna our main intentions of ouri hela denna teori och vi kom- theory and we will proceedmer sålunda att fortsätta med using the same fundamentalatt använda de principer som vi principles which we have foundfunnit användbara och giltiga useful and valid in other areasinom andra delar av fysiken. of physics.

Den nya partikelteorin som här The new particle theory whichi korthet kommer att beskrivas here briefly will be describedär inte baserad på några kvar- is based not upon quarks andkar och gluoner utan istället gluons, but instead on comple-på en fullständigt ny och an- tely new and different hypothe-norlunda tanke. För det första ses. To begin with we must es-är den systemisering av partik- tablish that the present pat-lar som idag förekommer felak- tern of systematizing differenttig och måste till att börja particles used today is erro-med bytas ut. neous and must be replaced.

1) Punktformiga partiklar 1) Point formed particles (true(sannt elementära partiklar) elementary particles) have nohar ingen distinkt inre struk- distinct internal structure,tur, är punktformade samt har are point_formed and have al-alltid elektrisk laddning. ways electrical charge. Elect-Elektriskt neutrala partiklar ric neutral particles of thisav denna sort saknas emedan sort lack, that because theelektriskt laddning är en pri- electric charge is a primarymär egenskap hos dessa former. property of these particles.

2) Sammansatta elementära par- 2) Complex elementary particlestiklar är en blandning av are compounds of point partic-punktpartiklar (sannt elementä- les (true elementary partic-ra partiklar). Inom denna grupp les). In this latter groupförekommer såväl elektriskt both electrical charged andladdade som neutrala partikel- electrical un_charged particlesformer. occur.

Till att börja med skall vi To begin with, we shall in somenågot studera hur en klassifi- degree study how we can do acering av dessa partiklar kan systematizing of these partic-göras i relation till gjorda les in accord with done obser-observationer. Vi börjar med vations. We begin with the e-elektronen (negativ) och posit- lectron (negative) and the po-ronen (positiv) utgörande sitron (positive) constitutingelektronens antipartikel.Elekt- the positive counterpart to the ---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.25--------------------------------------------------------------------- ronen tillhör, tillsammans med electron. The electron, toget-protonen, en av de mest stabila her with the proton, belongs topartiklarna och ansvarig bl.a the most stable particle forms,för den elektriska strömmen i responsible for the electricen trådslinga. Om vi bortser current in a conductor wire. Iffrån positroniumsystemet (be- we disregard the positroniumhandlat i vår atomteori) har system (treated in our atomicman inte omedelbart ovanför theory) there are no particleelektronen iaktagit något annat spectrum observed to the elect-partikelspektrum (med spektrum ron (with spectrum is meant amenas här ett partikelsystem particle system having a largersom har en större massa än mass content than the base par-grundpartikeln. ticle.

Om vi sätter elektronens massa If we put the electron mass assom vår referensmassa så kan vi our reference mass, then in thei den fortsatta diskussionen proceeding discussion we moremera enkelt beskriva massorna simply can describe the massesför andra partiklar i relation of other particles in relationtill denna referensmassa. to that reference mass.

Ovanför elektronens massa finns Above the electron mass thereen elektronliknande partikel are an electron like particlesom getts namnet muon (u) med which has been given the nameen massa lika med 206.77 elekt- muon (u) with a mass equal toronmassor. Denna partikel har 206.77 electron masses. Thisliknande egenskaper som elekt- particle has electron like pro-ronen. Muonen har en antiparti- perties. The muon has its anti-kel med samma massa men med particle with the same mass butmotsatt laddningspolaritet. with opposite charge polarity.Muonen tillhör också gruppen The muon belongs to the groupsingulära baspartiklar och fö- of base particles and of thatrekommer därför inte som olad- reason there exist no unchargeddad variant. variant of it.

Muonen har ett partikelspektra The muon has a particle spect-genom de s.k. Pi-mesonerna med rum by the Pi-mesons with thePio= 264. elektronmassor samt mass Pio of 264.1 electron mas-Pi+- lika med 273.1 elektron- ses and Pi+- having 273.1 e-massor respektive. lectron masses respectively.

Till nästa partikelgrupp är det To the next particle group the-ett stort steg. Baspartikeln är re is a big step. The base par-där K+- med massan 966.1 elekt- ticle is there the K+- with theronmassor och förekommer nega- mass of 966 electron mass, ha-tivt eller positiv laddad. Den- ving both positive and negativena partikel har ett spektrum av charge. This particle has aflera partiklar, bla Ko med en spectrum of several other par-massa lika med 972 elektronmas- ticles, where Ko with a mass ofsor, no(eta-zero) med massan 972 electron masses and and

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.26--------------------------------------------------------------------- 1075 elektronmassor och längre no(eta-zero) with 1075 electronupp förekommer en del andra masses are most common.partiklar i detta spektrum

Det nästa spektrat börjar med The next spectrum group beginsprotonen (p) med massan 1836.15 with the proton (p), having theelektronmassor och som är en mass of 1836.15 electron mas-stabil positiv partikel som ses, being a stable positiveutgör en av huvudbeståndsdelar- charged particle, constitutingna i atomkärnan. Den första the main constituent of thepartikelns i detta spektrum är atomic core. The first spektrumneutronen (n) med massan particle is the neutron1836.68 elektronmassor, följd (n), having 1836.68 electronav en annan oladdad partikel, masses, followed by anotherlambda_zero med massan 2183 uncharged particle, lambda_zeroelektronmassor , endast obser- with a mass of 2183 electronverad som neutralt laddad. Vi- masses, only observed indare finns i protonspektrat ett neutral state. Furthermore,mycket stort antal andra par- there are a lot of other par-tiklar registrerade där några ticles registered where theav de vanligaste är Sigma, Xsi most common ones are the Sigma,och Ohmega-partiklarna. Xsi and the Ohmega particles.

Nästa steg är Tau-partikeln med The next step is the Tau-par-massa 3492 elektronmassor, en ticle with 3492 electron mas-punktpartikel med liknande ses, a point particle havingegenskaper som elektronen,posi- similar properties as thetivt eller negativt laddad. electron, positive or negativeOmedelbart ovanför denna massa charged. Immediately above thisfinns Do med 3646 elektronmas- mass there are Do with 3646 andsor samt D+- med 3656 elektron- D+- having 3656 electron mas-massor för att nämna några. ses, to mention some of them.

Vidare, uppåt har man funnit en Further, higher up is registe-partikel nc med massan 2.978Gev red nc with mass 2.978Gev cor-ungefär motsvarande 5830 elekt- responding to approximatelyronmassor. Denna partikel har 5830 electron mass units.Thisockså ett spektrum av olika particle also has a spectrum ofpartiklar som dock är ganska different particles, being rat-komplext. her complex in character.

Därefter följer B-mesonen med After that follows the B-mesonen massa lika med 5.3Gev, mots- with mass 5.3Gev correspondingvarande 10400 elektronmassor. to 10400 electron mass units.Även denna partikel har ett Even this particle has a spect-spektrum av komplex nature. rum of complex nature.

Den sista partikeln vi här kom- The last particle we here willmenterar har en massa av 8.3Gev comment is a particle with mass

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.27--------------------------------------------------------------------- motsvarande 18900 elektronmas- 8.3Gev, corresponding to 18900sor och har getts benämningen electron mass units and haszeta(z). Även ovan denna parti- been given the name zeta(z).kelmassa finns spektralpartik- Even this particle has a lot oflar. particle in its spectrum.

Syftet med denna listning har The meaning with this listingvarit att peka på vissa egens- has been to point out some pro-kaper som är gemensamma för perties which are common foralla typer av dessa fundamenta- all fundamental particles. The-la partiklar. Dessa är: se properties are :

1) Den lägsta nivån i ett par- 1) The lowest level in a par-tikelspektrum består alltid av ticle spectrum always is aen singulär partikel som har singular particle having elec-elektrisk laddning. tric charge.

2) Den första spektralpartikeln 2) The first spectrum particleovanför denna baspartikel är above the base particle isalltid elektriskt oladdad och always electrical un_chargedhar alltid en lite större massa being always more heavy thanän grundpartikeln. than the base particle.

3) Ofta är även den andra 3) Very often even the secondspektralpartikeln elektriskt spectrum particle is electricalneutral men med en betydligt un_charged but having a consi-högre massa. derably higher mass content.

Detta mönster upprepar sig kon- This pattern is repeated con-sekvent och på ett regelbundet sistently and in a regular waysätt i alla spektran. Detta kan throughout all occurring spect-knappast vara en tillfällighet rums . That cannot be any acci-utan istället peka på vissa dental occurrence, but insteadgömda grundläggande principer i pointing on fundamental prin-materia. ciples hidden into matter.

Meningen här är sålunda att Hence, the purpose here is toförsöka komma underfund med try understand these basicdessa grundläggande principer principles on ground of alreadypå basis av redan kända fysika- known laws of physics. To beginliska lagar. Först gör vi en with we do a brief list of massliten lista över massdifferen- differences between some of theser mellan olika partiklar : listed particles.

Pio - u(-+) ---- 264.1 - 206.77 = 53 x electron massesPi+- - u(-+) ---- 273.1 - 206.77 = 66.3 " "Ko - K(-+) ---- 973.9 - 966.1 = 7.8" "

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.28--------------------------------------------------------------------- no - K(-+) ---- 1074 - 966.1= 107.9 " " Drho - K(-+) ---- 1506 - 966.1 = 539.9 " "w - K(-+) ---- 1532 - 966.1 = 566.2 " "n - p(+-) ---- 1838.68 - 1836.15 = 2.53 " "/ o - p(+-) ---- 2183 - 1836.15 = 347.1 " "Sigma - p(+-) ---- 2328/2343-1836.15 = 491/507 " "Xsi - p(+-) ---- 2573/2586-1836.15 = 734/750 " "Do - Tau(-+) -- 3649 - 3492 = 157 " "D+- - Tau(-+) -- 3658 - 3492 = 167

O zero positronium 2 ! ! electron ! O +/- positron 1____________________________________________________________________

+ O O - Pi+- 273.1 . . . . ! O zero Pio 264.2 ! O +/- moun(u) 206.77___________________________________________________________________ - O O - ! ! + O--- ---O + rho 1532.3 ! . . ! w(ohmega) 1506 zero O . O zero ! O zero no 1074 ! O zero Ko 973.9 ! O +/- K+- 966.1___________________________________________________________________ - O O - ! ! + O--- ---O + Xsi 2573-2586 ! . . ! Sigma 2328-2343 zero O . O zero ! O zero /!o (lambda zero) 2183 ! O zero n(neutron) 1838.68 !

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.29--------------------------------------------------------------------- O +/- p(proton) 1836.15____________________________________________________________________

+ O O - D+- 3658 . . . . ! O zero Do 3649 ! O +/- T(tau) 3492

Såsom tidigare påpekats är vår As pointed out before, our hy-grundhypotes att alla spektrala pothesis is that all spectrumpartiklar är sammansatta av particles are composed by thosedessa punktpartiklar som vi point formed particles defined,definierat,e,E, u, K, p,T i ett e, E, u, K, p, T in a shiftingskiftande mönster. I ett sådant pattern. In such a hierarchichierarkiskt system är den enk- system the most simple combina-laste kombinationen ett system tion is a system composed bysammansatt av två singularite- two singularities, giving riseter, vilket då ger upphov till to an electrical uncharged sys-ett elektriskt oladdat system tem (as regarded by an outer(betraktat från en yttre obser- observer). If studying the tab-vatör). Om vi studerar givna le and data given above, thisdata ovan kan vi se att denna hypothesis seems to be confir-hypotes bekräftas på ett mycket med in a very convincing way.övertygande sätt. Den första The first spectrum particle inpartikeln i varje enskilt each individual system is anspektrum är en neutralt elekt- electrical neutral particleriskt laddad partikel, utan without exceptions.undantag.

Emellertid, till att börja med However, to begin with, ourser det ut som om vår hypotes hypothesis of point formed basemed våra punktformade partiklar particles being the consti-som utgörande en bas för de tuents of these spectrum par-spektrala partiklarna vållar ticles seems to make trouble.problem. Det finns nämligen There exists no point formedinga punktpartiklar med en mas- particles with mass correspon-sa som motsvarar den massa- ding with the mass differenceskillnad som beräknats i tabel- as calculated above! For ins-len ovan! Till exempel, Pio-me- tance, take the Pio-meson, heresonen tänks vara sammansatt av supposed being composed by aen u-on med massan 206.77 en- muon u=206.77 mass units andhetsmassor tillsammans med en another unknown particle. Theannan okänd partikel. Den när- nearest particle available re-mast tillgängliga partikel vad garding mass content is thebeträffar massan är elektronen, electron,with 1 mass unit, but

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.30--------------------------------------------------------------------- med massenheten=1, dvs det sak- there lacks 53-1=52 mass units!nas 53-1=52 massenheter! Samma The same thing can be observedsak kan vi observera för exem- for the Ko particle in relationpelvis Ko i relation till K, to K where 7.8-1=6.8 mass unitsdär skillnaden är 7.8-1=6.8 lack. For the neutron in rela-massenheter och för neutronen tion to the proton do 1.53 massär det 1.53 massenheter. units lack... and so on.

Lösningen på detta problem är The solution of this problem isrelativt enkelt och kan motive- relatively simple and can beras med hjälp av redan väl kän- motivated by already well knownda och verifierade fysikaliska and verified physical laws. Itlagar. Det är väl känt från is well known from particlepartikelfysiken, att en parti- physics, that a particle's masskel ökar sin massa om den rör increases when moving with asig med hög hastighet i rela- high speed in relation to thetion till ljusets hastighet, velocity of light, a physicalett fysikaliskt fenomen som phenomenon discovered by Kauf-upptäcktes genom experiment med mann 1901, using cathode rayskatodstrålerör (accelererade (accelerated electrons) as pro-elektroner) av Kaufmann 1901. be particles. Abraham Pais ac-Abraham Pais kom till samma hieved the same results inslutsats år 1903 och H.Lorentz 1903. H . Lorentz 1904 sugges-föreslog ett teoretiskt uttryck ted that the total mass of anför denna massaökning år 1904, electron equals the rest massdär massan erhålles genom att divided by the "Lorentz-fac-dividera vilomassan med den tor", giving a formula in wells.k. Lorentzfaktorn, en formel agree with the experimentalsom gav god överensstämmelse results. The real reason ofmed experiment. Den verkliga this mass increase phenomenonorsaken till denna massökning cannot be explained by todayskan ej förklaras med dagens physical theories, but we ac-fysikaliska teorier. cept it here as a fact.

Sålunda är vår slutsats, att Hence, our conclusion is thatmassaskillnaden kan motiveras the mass difference may be mo-av att den orbiterande parti- tivated by that an orbitingkeln i systemet rör sig med particle in the system movesextremt hög hastighet, nära with an extremely high veloci-ljusets hastighet, varvid den ty, obtaining a velocity nearlyerhåller en betydande massök- the limit velocity of light.ning. Vi skall utveckla denna Later we shall develop a theoryide' senare här i teorin. based on that idea.

*******************

---------------------------------------------------------------------

MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.31--------------------------------------------------------------------- MATEMATISK ANALYS MATEMATICAL NALYSIS

Att börja med har vi två huvu- To begin with we have two mainduppgifter: tasks:

1) att utveckla en teori för de 1)to develop a theory for sing-singulära partiklarna såsom här ular point formed particles aspostulerats, hur de skapas och postulated, how they are crea-motivera deras innehåll av ted and motivate their massmassa och andra fysikaliska content and other physical pro-egenskaper kända genom experi- perties known from experiments.ment.

2) att utveckla en teori för de 2) to develop a theory for thekomplexa partiklarna och att complex particle forms, tryingförsöka beräkna deras massor to compute their masses andoch andra egenskaper. other physical properties.

Vi börjar med att finna en en- We must begin with to find akel och naturlig mekanism för simple and natural mechanismhur dessa singulära punktformi- for the existence and creationga partiklar alstras. I motsats of these singular point formedtill nuvarande uppfattning inom particle. Contrary current par-partikelfysiken tror vi inte på ticle theory, we do not believenågra kvarkar och gluoner, on quarks and gluons, fractio-fraktionella laddningar, färg- nal electrical charges, colourladdningar eller andra liknande properties and other similarkonstgjorda begrepp, påhittade artificial concepts created byav teoretiker enbart i syfte theoreticians and physicistsatt dölja sin okunnighet och only in aim to conceal lack ofbrist på förståelse. Istället understanding, but insteadskall vi bygga vår partikelteo- founding our ideas purely onri på kända egenskaper hos na- well known properties of natu-turen, bl.a baserat på Newtons re, based on Newton's fundamen-lagar för trög massa tillsam- tal laws for mass inertial mo-mans med materiens elektromag- vements together with electro-netiska egenskaper. magnetic properties of matter.

Vår modell av en punktformig We begin with a model, conside-partikel är en samling av myc- ring a singular point formedket små partiklar- i analogi particles as a collection ofmed hur en gas eller ett moln very small particlesin analo-av regndroppar är sammansatt, gy with a gas or a cloud ofdetta för att göra vår modell reign drops to make our modelvisuell. more visual.

Våra grundläggande hypoteser Our main hypotheses of pointför de punktformade elementära formed elementary particles maypartiklarna kan listas som be listed in the following way:följer:

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.32---------------------------------------------------------------------

1) i analogi med ett gasmoln 1) in analogy with a cloud ofgenererar rörelsen hos gaspar- gas the movement of the gastiklarna inre expanderande particles generate expandingkrafter som försöker spränga forces which try to annihilatepartikeln. the particle.

2) Yttre krafter verkar på 2) External forces act on thepartikelns yta, krafter som particle's surface, emanatingemanerar från vakuumfältet med from the common vacuum field ofdensiteten 1/Eo, där Eo är den density 1/Eo, where Eo repre-s.k. permittivitetskonstanten sents the permittivity constantför vakuumrummet. of the vacuum space.

3) Verkande yttre och inre 3) Working external and inter-krafter är i ett balanstills- nal forces are in equilibriumtånd, vilket ger partikeln state, giving stability of thestabilitet. particle.

4) Växelverkan mellan inre 4) Interaction between internalkrafter (krafter associerade forces (forces associated withtill massan) tillsammans med mass) together with internalinre och yttre impaktkrafter and external impact forces giveger upphov till svängningar rise to oscillations within theinom partikelmassan, i huvudsak particle mass, mainly in thei partikelns radiella riktning. radius direction. We denote theVi betecknar svängningsamplitu- oscillating amplitude with let-den med s . ter, s .

5) gaspartikeln roterar runt 5) the gas particle rotatessin egen egen axel (spin). around its own axis (spin).Denna spinrörelse är i sin tur This spin movement is coupledkopplad till en annan egenskap to another property of the par-hos partikeln, nämligen det ticle, the electrical chargeelektriskt laddade fältet som field which surround the par-omger partikeln. På grund av ticle. Because of this rotationdenna rotation kommer det the electric field is distribu-elektriska fältet att fördelas ted like the light from asom ljuset från en fyr i det lighthouse in the environmentomgivande rummet. space.

6) Den oscillerande rörelsen 6) The oscillating movements inhos partikeln i radiell rikt- the radius direction of thening skapar störningar i det particle create disturbancesomgivande elektriska fältet. I in the surrounding electricalkombination med en minneseffekt field. In combination with ai detta fält uppstår ett kvant- memory effect in this field, amekaniskt tillstånd, ett fas- quantum state arises, a phase

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.33--------------------------------------------------------------------- tillstånd mellan den oscille- condition between the oscilla-rande rörelsen i radiell rikt- ting movement in the radiusning samt mellan den oscille- direction and the oscillatingrande rörelsen partikeln har i movement of the particle in itssitt eget elektromagnetiska own electromagnetic field. Thatfält. Detta är den mekanism som is the mechanism by which theskapar de punktformade partik- the different mass point for-larnas olika massor. med particles is created.

Med utgångspunkt från dessa From these hypotheses, we shallhypoteser skall vi utveckla vår develop our theory. We begin byteori. Vi börjar med att defi- defining some symbols used inniera några symboler : the calculations:

Ro partikelradien i ej oscillerande tillstånd the particle radius in non oscillating state

R partikelradien när den sammanpressas en sträcka ds the particle radius when compressed by a distance ds

po det inre trycket i partikeln då R=Ro the internal pressure in the particle when R=Ro

p det interna trycket på ytan av en partikel då R<Ro the internal pressure on the surface of the particle when R<Ro

Vo partikelns volym då R=Ro

V partikelns volym då R<Ro

Ao begränsningsarean hos partikeln då R=Ro the limiting area when R=Ro

A begränsningsarean hos partikeln då R<Ro the limiting area of the particle when R<Ro

s en liten svängningsamplitud i partikelns radiella riktning a small oscillating amplitude in the particle's radius direction

Po det totala inre trycket mot partikelytan då R=Ro the total internal pressure on the particle surface when R=Ro

P det totala inre trycket mot partikelytan dp R=Ro the total internal pressure on the particle surface when R=Ro

Peff den totala effektiva kraften på partikelytan utgörande skillnaden mellan P och Po the total effective force on the particle surface constituting the difference between P and Po


M den totala massan hos partikeln the total mass content of the particle

mo viloradien hos elektronen the rest radius of the elecron

c gränshastigheten hos materia 2.99793E8 m/s the limit velocity of matter 2.99793E8 m/s

vi den inre spinhastigheten i en partikel the internal spin velocity in a particle

q massadensiteten i rymden lika med 1/Eo the mass density of vacuum equal to 1/Eo

Tc rotationstiden för en partikel runt sin egenaxel (spin) the revolution time of the particle around its own axis (spin)

Tr den totala svängningstiden hos partikeln i radiell riktning the total oscillating time of the particle in radius direction

n partikelns kvanttal, uttryckt i heltalsvärden the particle's quantum number expressed in integer values

Ytterligare en del symboler Some further symbols are used,användes men kommer att förkla- but they are explained in rela-ras i anslutning till texten. tion to the text.

*******************

Vi börjar med att formulera en We begin trying to formulate adifferentialekvation som kommer differential equation determi-att bestämma oscillationsrörel- ning the oscillating movementssen i partikelns radiella rikt- in the radius direction of thening. Vi börjar med att använda particle. We start with usingoss av Boyle's gaslag, vilken Boyle's law for gases, sayingutsäger, att produkten av tryck that the product of pressureoch volym inom en sluten gasvo- and volume in a closed volumelym är en konstant storhet, of gas is an invariant entity,förutsatt att temperaturen är provided that the temperaturekonstant. is constant.

============================================================= 8.35A

po.Vo= p.V ; p= po.(Vo/V)

==========================================


För enkelhets skull antar vi For the simplicity, we supposeatt partikeln har sfärisk form, that the particle has a spheri-vilket ger följande relationer cal form giving the following: relations :

============================================================= 8.36A

__ 3 __ 3 V= 4.// .R /3 ; Vo= 4.// . Ro/3

========================================

Vi sätter in resultat från 8.36A We insert results from 8.36A ini 8.35A vilket ger : 8.35A giving

============================================================= 8.36B

__ 3 __ 3 3 p= po.(4.//.Ro/3).(3/(4.//.R )= po.(Ro/R)

================================================

Den totalt verkande kraften på The total acting force on thepartikelns yta i ett neutralt particle surface in the neutralläge och i sammantryckt tills- state and in a compressed statetånd respektive : are respectively :

============================================================== 8.36C

Po= Ao.po ; P= A.p

================================================

Begränsningsarean hos partikeln Limiting areas of the particlei respektive tillstånd är : in respective states are :


============================================================== 8.37A

__ 2 __ 2 Ao= 4.//.Ro ; A= 4.//.R

======================================

Den effektivt verkande kraften The effective acting force ini varje ögonblick av den oscil- each moment of time of the os-lerande rörelsen kan beräknas cillating movement then is com-av : puted by :

============================================================== 8.37B

Peff= P-Po = A.p - Ao.po= __ 2 3 __ 2 4.//.R.po.(Ro/R)- 4.//.Ro.po= __ 2 (4.//.Ro.(Ro/R-1).po= Ao.po.(Ro/R-1)

================================================

Vi gör följande definition av We make the following defini-svängningsamplituden, s : tion of the oscillation amplitude , s :

============================================================== 8.37C

s= R+-Ro ; R= Ro+-s = Ro.(1+-x) where x=s/Ro

==================================================

Genom att använda dessa defi- Using these definitions on thenitioner på ekvation 8.37B ger: equation 8.37B give us :

============================================================= 8.37D

Peff= Ao.po. (1/(1+x)-1) =Ao.po.(-x/(1+x))

================================================

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.37--------------------------------------------------------------------- Denna kraft växelverkar med This force interacts with iner-inre krafter i enlighet med tial forces in accord with New-Newtons fundamentella lagar : ton' fundamental laws :

============================================================= 8.38A

2 2 Pinert= M. d s/dt

=========================

I varje tidsmoment är dessa In each moment of time thesekrafter 8.37D och 8.38A i balans two forces 8.37D and 8.38A aremed varandra, vilket ger likhe- balancing each other, givingten : the equality :

============================================================== 8.38B

2 2 M.d s/dt- Ao.po.(-x/(1+x))= 0

2 2 d s/dt - (Po/M).x/(1+x)=0

====================================

För att kunna lösa denna ekva- Making it possible to solvetion måste vi känna till vär- this equation we must know thedet på Po och hur partikelns value of Po and in what way themassa är relaterad till parti- particle mass is related to thekelns radie. particle's radius.

Vi börjar med att beräkna Po. I We begin with by computing Po.varje oscillationsperiod utväx- In each oscillating period alas en massa , dm , mellan mass of , dm , is exchangedpartikel och det omgivande between the outer field (havingfältet (med täthet 1/Eo), vil- the density 1/Eo) and the par-ket ger : ticle, giving :

============================================================== 8.38C

dm = q.dV = q.(A.s)

==========================

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.38--------------------------------------------------------------------- Genom att använda oss av den By using the well known formulavälkända formeln E=m.c(2) of E=m.C(2) (2.27A) this mass(2.27A) kan denna massa omvand- can be transformed into energy,las till energi, vilket ger : givning :

============================================================= 8.39A

2 2 dE= dm.c = q.(A.s).c

=============================

Men enligt Newton är energi But according to Newton, energylika med produkten av kraft och is the product of force timesdistans, vilket ger : distance, which gives :

============================================================= 8.39B

2 2 P.s= q.(A.s).c or Po = Ao.c /Eo

===========================================

En annan hypotes- baserad på en Another hypothesis- based on alogisk slutledning- är att mas- logical conclusion- - is thatsainnehållet i en singulär par- the mass content of a particletikel står i direkt proportion is in direct proportion to thetill dess volym (2.17A), vilket volume (2.17A), which gives :ger :

============================================================== 8.39C 3 M= mo. (Ro/ro)

=====================

För enkelhets skull använder vi For simplicity, we use the re-oss av relationen för Eo enligt lation for Eo in accord with3.20A och därvid kan relatio- the formuale 3.20A and the re-nen Po/M beräknas till : lation Po/M then can be calcu-

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.39--------------------------------------------------------------------- ============================================================== 8.40A

2 Po/M= Ao.c /(Eo.M) =

2 2 2 3 3 Ka.Ro.c.mo/(Ka.Kt.ro.mo.(Ro/ro) ) =

2 2 c /(Kt.Ro )

==================================================

Genom att kombinera 8.38B och Combining 8.38B and 8.40A gives8.40A ges följande differentia- the following differentiallekvation : equation :

============================================================= 8.40B

2 2 2 2 2 d s/dt-(c /(Kt.Ro).(x/(1+x) = 0

======================================

Om x<<1, vilket vi kan förmoda, If x<<1 , which we can suppose,kan denna ekvation förenklas this equation can be simplifiedtill formen av en "harmonisk to the form of "the harmonicaldifferentialekvation", vilket differential equation " givingger standardlösningen : the standard solution :

============================================================== 8.40C

__ 2 2 2 Tr= 2.//.SQRT(Kt.Ro/c ) =

__ 1/3 2.//.Kt.ro/c.(M/mo)

1/3 __ fr= c/Kt.(mo/M).(1/(2.// ))

====================================

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.40--------------------------------------------------------------------- Dessa vibrationer hos parti- These vibrations of the partic-kelns massa genererar störnin- le in the radius direction ge-gar i det omgivande elektromag- nerates disturbances in thenetiska fältet varvid en reso- surrounding electromagneticnanseffekt uppstår mellan dessa field, giving rise to a reso-vibrationer i radiell riktning nance effect between these vib-med de vibrationer partikeln rations which the particle it-själv utför i det omgivande self do in its own electromag-elektromagnetiska fältet. netic field.

Partikelns egensvängning i sitt The particle's oscillation ineget elektromagnetiska fältet its own electromagnetic fieldkan beräknas ur den vanliga can be calculated from the com-pendeformeln (lösningen för den mon pendulum equation (the so-harmoniska differentialekva- lution of a harmonic differen-tionen) : tialekvation) :

============================================================= 8.41A

__ 2 Tc= 2.//.SQRT(M.R/Fe) ; Fe = me.c/re

__ 2/3 Tc =2.//.re/c .(M/me)

===============================================

Genom att kombinera 8.40C med By combining 8.40C with 8.41A8.41A erhåller vi : we get :

============================================================= 8.41C

Tc =Tr.n where n= 1, 1.5 , 2 . 2.5, 3 . 3.5 .........

__ 2/3 __ 1/3 Tc= 2.//.ro/c. (M/mo) = 2.//.Kt.ro/c .(M/mo).n

=======================================================

där n är det antal svängningar where n is the number of oscil-som partikeln utför i radiell lating periods which the par-riktning under den tid det tar ticle do in the radius direc-för partikeln att utföra en tion during this time it takessvängning i sitt eget elektro- for the particle to do onemagnetiska fält. Lösning av oscillating period in its own8.40B ger : electromagnetic field. Solving 8.40B gives :

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.41--------------------------------------------------------------------- ////////////////////////////////////////////////////////////////Obs : This page has been some reworked and edited 24/5- 1998 compared with the original paper////////////////////////////////////////////////////////////////============================================================= 8.42A 3 M= me.(k.pi.n) where k= 1 normal n= integer 1,2,3... pi= 3.141592... me= 0.51099 Mev======================================================

Det exakta värdet på konstanten The exact value of the constantKt skall ligga någonstans i Kt shall be somewhere in theområdet för 2*Pi men kan varie- area of 2*Pi but may vary fromra något mellan olika partik- particle to particle. Kt=2.Pilar. Kt=2.Pi (3.20C) är ett (3.20C), a norm value for half-normvärde för halv-tals integer integer values of n.The formulavärden på n. Formeln har blivit has been transformed to fullytransformerad till heltalsinte- integers of n.gers.

Quantum nr Mass from Corr value of experiments Unit of k Comment--------------------------------------------------------------------1 16 - Mev - *****2 105.65839 u Mev 0.9411273 493.646 K Mev 1.0517274 938.27231 p Mev 0.9744505 1784.1 Tau Mev 0.9657836 2.976 nc Gev 0.9548717 5.26 B Gev 0.987142 *8 8.3 zeta Gev 1.007657 *,x9 11.5 predicted Gev - **10 15.8 " - **11 21.1 " - **,xx12 27.4 " - **13 34.8 " - xx14 43.4 " 0.997973 ***,xx15 53.4 " -16 64.8 " -17 81.0 W 1.013342 ****18 92.4 Z 0.999883 ****

1 Gev = 1000 000 000 electron volts1 electron volt is the energy used when transporting a unit chargethrough an electric field with a voltage drop of 1 volt.1 electron mass = 51099 electron volts

(*) For B see New Scientist 14th of april 1983(*) For zeta see New Scientist 16th of august 1984(**) See New Scientist 11th of september 1980(***) See New Scientist 25th of may 1984

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.42---------------------------------------------------------------------(***) For Z and W see Particle Data booklet april 1988, CERN(*****) See New Sceintist 11 Febr 1995/p14,15 )

(x)From the internet web :DESY-PETRA. Measurement of event shapes and determination of alpha_susing data taken with the JADE experiment from 1981 to 1986.The centre-of-mass energies covered are22, 35 and 44 GeV. The jet identification uses the Durham alogrithm.

(xx)From the Internet web :ZETA NOT A HIGGS: TOO BAD!

It should have been a Higgs particle but it wasn't---atleast not quite. So they called it a zeta.About eight times the mass of a proton, the zeta particlewas created when electrons and positrons collided at about 10 Gev (gigavolts of energy), where it appeared among the decayproducts of the upsilon particle. Physicists needed aHiggs particle to bolster the latest theory of particles.Unfortunately, the zeta's properties don't quite match thosepredicted for the Higgs particle. There are similarities,but at the moment the zeta is definitely anomalous.It turns out that there is a similar anomalous particleproduced by the decay of psi particles, so the zeta is not alone.

(Thomsen, Dietrick E.; "Zeta Particle: Physicists'New Mystery; Science News, 126:84, 1984.)

It is easy to become jaded by all the confusingparticles flying around physics labs these days. But we mustappreciate that physicists absolutely must find thatHiggs particle. Theory says that if the Higgs doesn't exist,all other particles will have either zero or infinite masses,neither of which makes much sense. Such is the power oftheoretical expectations.

Science Frontiers #36, NOV-DEC 1984</a>. © 1997 WilliamR. Corliss


KOMPLEXA PARTIKELFORMER COMPLEX PARTICLE FORMS

Såsom vi diskuterat ovan är i As earlier discussed here indenna teori komplexa elementära our theory, complex elementarypartiklar definierade som de particles are defined as thesepartiklar vilka är sammansatta particles composed by thoseav de singulära punkpartiklarna singular point_particles defi-i ett skiftande mönster. För ned in a shifting pattern. Toatt ge ett exempel består give an example, the Pio-mesonPio-mesonen av en muon(u) samt is composed by a muon(u) and anen elektron i bana, neutro- electron in orbit, the neut-nen(n) är sammansatt av en pro- ron(n) is composed by a protonton plus en elektron i orbit. plus an electron in orbit. AllAlla partiklarna i ett sådant particles involved in such asystem är påverkade av "den system is influenced by thestarka kraften", vilket ger en "strong force", giving a verymycket hög hastighet hos den high velocity of the orbitingorbiterande partikeln, och som particle, and as a consequenceen konsekvens av detta erhålles its mass is extremely increa-en extrem massökning. Formeln sed. The formula for computingför beräkning av denna massök- this mass increase is 2.36E :ning finner vi i 2.36E :

============================================================= 8.43A 2 2 MO = Mo/L where L= SQRT( 1- v /c )

============================================

Mo = mass of the orbital particle when in rest MO = mass of the orbital particle when moving in the system v = velocity of the orbital particle in the system c = the limit velocity of matter 2.99793E8 m/s

Vi löser ut v från denna ekva- We solve out , v , from thistion, vilket ger : equation, giving :

============================================================== 8.43B 2 v= SQRT(1-A ) where : A=Mo/MO

================================================

Om vi för enkelhets skull defi- If we for the simplicity definenierar orbitalrörelsen som the orbit as circular, we fromcirkulär, erhålles från Newtons Newton's mass inertial laws oflagar för roterande rörelse : rotating movements ger :

---------------------------------------------------------------------MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.44---------------------------------------------------------------------

============================================================== 8.44A 2 Fc = MO.v/D1

======================

där, D1, är rotationsradien för where, D1, is the revolutionden roterande partikeln (alla radius of the rotating particlepartiklar i systemet deltar mer (all particles take part in theeller mindre i rörelsen beroen- movements, more or less, depen-de på massan) dent of mass content).

Partiklarna i systemet pressas Particles in the system aresamman genom en extremt stark pressed together by an extreme-yttre kraften skuggkraft- ly strong external force- askapat av det exernt kosmiska shadow force- created by thefältet med densiteten 1/Eo, som cosmical field by density 1/Eo,har en hastighet av sina bes- having a velocity in its cons-tåndsdelar lika med C=Kt.c. Den tituents of C=Kt.c. The maximummaximala kraften som utvecklas force developed from this fieldmot en partikel i ett slutet on a closed particle surfacesådant system är : will be :

============================================================= 8.44B

2 FMAX = q.C.A = 2 2 2 2 2 Kt.c.me.Ka.R 2 2 2 (Kt.c)/Eo.Ka.R = -------------- = (me.c/re).R/re 2 3 Ka.Kt.re

==============================================================

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.45--------------------------------------------------------------------- detta genom att använda resul- that by using results fromtat från 3.15C, 3.20A 3.15C, 3.20A

Två partiklar på distans D från Two particles on relative dis-varandra kommer att påverka tance of D will be influencedvarandra med en skuggkraft (se by a shadow force ( see chapterkapitel 8) : 8) computed by :

============================================================= 8.45B

__ 2 __ 2 2 FEXT = FMAX. 4.//.R /(4.//.D )= Fmax.(R/D)

===================================================

och genom att sammanställa and by joining results fromresultat med 8.44B erhålles : 8.44B is got :

============================================================= 8.45C

2 2 2/3 2/3 4/3 FEXT= me.c.re.(1/D ).MC .MO /me

===========================================

where me = the electron rest mass c = the limit velocity of matter 2.99793E8 m/s re = the classical electron radius 2.83E-15 metres D = the distance between the particles (OBSERVE: not the orbiting radius ) MC = the mass of the central particle (the heaviest particle in the system MO = the mass of the orbiting particle

Vi börjar med att definiera We begin by defining the rela-förhållandet mellan, D1, och,D: tion between, D1, and, D :

============================================================== 8.45D

D1 = z.D where

z = 1/(1 + MO/(MC+(N-1).MO))

====================================


som en konsekvens av att alla as a consequence of that inpartiklar i systemet i någon reality all particles in thegrad är orbiterande partiklar system in some degree take part(deltar i rörelsen). in the movements).

I enlighet med 8.40C har varje According to 8.40A each partic-enskild partikel i systemet le in the system has two diffe-oscillationsfrekvenserna , fr , rent oscillating frequencies,och , fc , respektive. Således, fr, and, fc , respectively.i ett system innehållande 2 Hence, in a system of twopartiklar finns det fyra möj- particles there are four diffe-liga resonanstillstånd, vilka rent oscillating states ,wevi benämner med fcr, fcc, for name them fcr, fcc, for and fococh, foc, och som motsvaras av and corresponding times of os-periodtiderna, Tcr, Tcc, Tor cillations Tcr, Tcc, Tor andsamt Toc. Toc.

============================================================= 8.46A

__ 2/3 Toc= 2.//.re/c . K1 ; K1 = (MO/me) __ 1/3 Tor= 2.//.re/c . K2 ; K2 = (MO/me).Kt __ 2/3 Tcc= 2.//.re/c . K3 ; K3 = (MC/me) __ 1/3 Tcr= 2.//.re/c . K4 ; K4 = (MC/me).Kt

===============================================

Dessa vibrationer skapar stör- These vibrations create distur-ningar i det omgivande elekt- bances in the surroundingromagnetiska fältet och orsakar electrical field, causing a re-en resonanseffekt i relation sonance effect in relation totill orbitaltiden. Detta fas the orbiting time. That phaseeller kvantvillkor kan uttryc- or resonance condition can bekas : expressed :

============================================================== 8.46B __ 2.//.D1/v = TK.N

========================


där, N = det antal orbiterande where N= the number of orbitalpartiklar som finns i systemet particles in the system and,T1,och TK är den resonans som sys- is this resonance which is ac-temet för tillfället befinner tual in the system.sig i.

============================================================= 8.47A __ D1= TK.N.v/(2.// )

=========================

Sammanställning ger : Placing together results :

============================================================== 8.47B

2 __ FC= MO.v /(TK.N.v).2.// __But Tk = 2.//.re/c. K giving

2 __ FC= MO.v./(2.//.re.K.N).c =

MO.v.c/(re.K.N) =

2 2 (MO/me).(c .me/re).(1/(K.N)) . SQRT(1-A )

2 A1 = SQRT(1-A )

A2 = z/(A1.K.N)

2 A3 = c.me/re

MO = (Mo/me)

MC = (Mc/me)

======================


Genom att använda definitionen Using these definition on 8.47Bi 8.47B erhålles : is got :

============================================================== 8.48B

2 FC = MO.A1.A2.A3/z

=========================

I formel 8.45C har vi beräknat In the formula 8.45C we haveden attraherande kraften mellan computed the attracting forceden orbiterande partikeln och between the orbiting particlecentralpartikeln, men även and the central particle, butmellan orbitalpartiklarna finns even between orbiting particlesdet en viss inbördes påverkan. there are a mutual influence.Genom att använda oss av 8.45C By using the formula 8.45C wekan vi beräkna den totala kraf- can compute the total force onten på en orbitalpartikel till: an orbiting particle to :

============================================================== 8.48C

2 2 2/3 2/3 4/3 FO= me.c .re.(1/D ).MO .MO /me

=======================================

Vi omtransformerar till : We retransforme to :

============================================================= 8.48D

2 2/3 2/3 FC = A2.A3.MO.MC

2 4/3 FO = A2.A3.MO

==========================


Även den elektriska kraften Even electrical forces betweenmellan partiklarna i systemet particles in the system partic-verkar. Vi använder ekvationen les act. We uses equation 3.21B,3.21B, sålunda : hence :

============================================================== 8.49A

2 2 Fe= me.c .re.(1/D ) =

2 2 2 me.c .re.z /D1 =

2 2 __ 2 2 me.c .re.z .(2.//) /(TK.N.v) __ __ me.c .re.z .(2.// ) /(2.//.re.K.N.v) .c =

2 2 2 2 (me.c /re).z .c /(K.N.A1.c) =

2 A2.A3

=====================================================

Balans mellan alla i systemet Hence, balance between allingående krafter ger sålunda : existing forces in the system gives :

============================================================== 8.49B

FC -Fe -FX -FO = 0

=========================

Systemets totala massainnehåll The total mass content of theberäknas ur : system is calculated by :

============================================================== 8.49C

MOUT = me.(MC + N.MO)============================


WE SUMMARIZE:

================================================================== 8.50AA= Mo/MO Mo mass of orbital particle in rest M0 mass of orbital particle when moving

z= 1/(1+MC/(MC+(N-1).MO) if N=1z= 1 if N<1 z is an un-balance factor 2 1/2 MC mass of the heaviest particle inA1 =(1-A ) system

A2= z/(A1.K.N)

X = Corr/3 ; Y = Corr/3 (standard theoretical value = 1/3)

EO= 1/3 ; EC= 1/3

MO = (MO/me) ; MC = (MC/me) ;

2 __ 2 __K1 = MO ; K2 = 2.//.MO ; K3 = MC ; K4 = 2.//.MO Y X EO ECYO = MO ; YC = MC ; XO = MO ; XC = MC

2 4FO = A2.YO

2Fe = A2

2 2 2FX = A2.YO.YC

2FC = A2.MO.A1/z

FC-FX -Fe -FO = 0 ; MOUT = me.(MC + N.MO)

Om det är en stor skillnad If there are great differencesmellan de orbiterande massorna, between the orbital masses,måste varje lösning beräknas på each orbital solution is regar-de enskilda partiklarna. ded as its own particle.

---------------------------------------------------------------------MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.51--------------------------------------------------------------------- Dessa ekvationer kan inte lösas This system of equations arepå analytisk väg och det finns not possible to solve analyti-ej heller något motiv för att cally and it is not any motivegöra dettta då det idag finns for it either , it exists com-kraftfulla datorer. Jag har puters. I have used a programanvänt mig av ett program skri- written in PASCAL for this pur-vet i PASCAL för detta ändamål. pose, which is as enclosed.

Lösningarna blir ej exakta med The solutions are not exactmätvärden men skiljer sig något with experimental findings butfrån fall till fall. En korrek- differ in some degree from casetionsfaktor "Corr" med normvär- to case. A correction factordet 1 har införts på partikelns "Corr" has been introduced onväxelverkande area, se tabell. the interacting area, se table.

Några exempel : Some examples :

====================================================================COMB RESONANCE PARTICLE MASS ASS.PARTICLE CORR K1 - K4 (times me)====================================================================

u+e 1 264 x mo Pio 1.15 2 " " 1.20 3 " " 1.29 4 " " 1.29 1-2 " " 1.20 3-4 " " 1.29 1-4 " " 1.25--------------------------------------------------------------------

u+E 1 264 x mo Pio 1.05 2 " " 1.15 3 " " 1.20 4 " " 1.21 1-2 " " 1.09 3-4 " " 1.20 1-4 " " 1.15--------------------------------------------------------------------k+e 1 1073.965 no 1.04 2 " " 1.08 1-2 " " 1.06--------------------------------------------------------------------k+e 3 973.907 Ko <= 1.0 4 " " <= 1.0 3-4 " " <= 1.0--------------------------------------------------------------------K+E 1 1072 x mo no 1.03 2 " " 1.06 3 " " 1.22 4 " " 1.15 1-2 " " 1.04 3-4 " " 1.18

1-4 " " 1.07---------------------------------------------------------------------MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.52--------------------------------------------------------------------- --------------------------------------------------------------------p+e 1 2183 x mo /!o 1.14 2 " " 1.12 1-2 " " 1.12--------------------------------------------------------------------p+e 3 1838.683 neutron 1.0 4 " " 0.91--------------------------------------------------------------------p+E 1 2183 x mo /!o 1.05 2 " " 1.05 3 " " 1.18 4 " " 1.10 1-2 " " 1.04 3-4 " " 1.13 1-4 " " 1.07--------------------------------------------------------------------u+2E 1-4 273 x me Pi+- 0.6--------------------------------------------------------------------u+2e 1-4 273 x me Pi+' 1.19--------------------------------------------------------------------p+2u 1-4 237-2343 x mo Sigma 1.0--------------------------------------------------------------------p+3u 1-4 2573-2585 Xsi 0.96--------------------------------------------------------------------K+2u 1-4 1506-1532 rho 1.03--------------------------------------------------------------------T+e 1-4 3649 Do 1.04--------------------------------------------------------------------T+2e 1-4 3658 D+- 1.05--------------------------------------------------------------------p+K+e 1-4 3272.875 see comment-------------------------------------------------------------------- För Ohmega-partikeln där de For the Ohmega_particle, whereorbiterande partiklarna har så the orbiting particle massesolika massa, måste man räkna på are so different, one must doen orbitalpartikel i taget och the calculation on each singledärefter beräkna ett medelvärde particle, then taking the meanpå massan för hela partikelsys- value of it.temet.

p + (p+k)-p + (p+2k)/2 ( -p)+( -p)/2 = ----------------------- + -------------------------- 2 2

Det finns tusentals möjliga There exist thousands of pos-kombinationer, endast de mest sible combinations, only theenkla, och därmed också de mest most simple, and hence only thefrekvent förekommande formerna most frequently registeredhar här redovisats för. forms have been accounted for here.


YTTERLIGARE NÅGRA ARGUMENT SOME FURTHER ARGUMENTS WHICHSTYRKER VÅR TEORI STRENGTHENS OUR THEORY

1) Våra baspartiklar e,E,u,K,p, 1)Our base particles e,E,u,K,p,Tau, förekommer endast i elekt- Tau, have never been observedriskt laddat tillstånd. as electrical neutral particles

2) Vår teori kan motivera två 2) Our theory can motivate twoolika tillstånd hos K+- vilka different low resonances of K+-är kända som KL samt KS , which are known as KL and KS

3) Neutronen är en elektriskt 3) The neutron is an electricoladdad partikel, sedd av en uncharged particle for an outeryttre observatör. Undersöknin- observer. Investigations havegar har visat att neutronen är been made showing that thisnegativ nära ytan men positiv i particle is negative near itssinna inre delar. surface but positive in its inner parts.

4) Elektronen sönderfaller i en 4) The neutron decays into oneelektron, en proton samt strål- electron, one proton plus ra-ning, där elektronen avgår med diation, where the electronnära ljusets hastighet, dvs den radiate with near the velocityhastighet den har i sin orbit. of light, hence this velocityVarför skulle en neutron, besit have in its orbit. Whytående av kvarkar, sönderfalla should a neutron, consisting ofpå detta sätt quarks decay in this way

5) En neutrino är en partikel 5) A neutrino is a particlesom förekommer vid sönderfall which occur when different par-av olika partiklar. I vår mo- ticle systems decay. In ourdell kan en sådan partikel model such a particle can bebestraktas som en mycket högf- regarded as a very high fre-rekvent elektromagnetisk strål- quent electromagnetic radiationning med en frekvens upp emot with frequencies up to 1E22 Hz.1E22 Hz.

Från New Scientist 26 From New Scientist 26 november 1987 kan vi läsa november 1987 we can följande read the following

An experiment at the Rutherford Appleton Laboratory in Oxfordshirehas closed some of the remaining loopholes in the mass of evidenceagainst the existence of free quarks.

Since quarks were first mooted as fundamental constituents of

matter, physicists have searched in vain for evidence of single

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.54---------------------------------------------------------------------quarks. The quarks seemed to be bound together in groups of three,or in quark-anti-quark pairs, in subatomic particles such asprotons, neutrons or pions.

Quarks possess electric charges that are fractions of the charge ofthe electron. This should male single quarks particularly easy todetect, yet most experiments have had no success at all in findingsuch fractional charges. One famous exception is colleagues atStanford University in California, reported between 1976 and 1981.These researchers claim to have measured fractional charges of 1/3 eon several tiny spheres of super-conducting niobium. They measuredthe charges on the balls as they were leviteded magnetically.Measurements by other groups, however, have failed to observesimilar effects in other materials and even in niobium.

One reason for this is that perhaps the team's niobium spherespicked up fractional charges from the tungsten plate on which theylay during preparation. Peter Smith and colleagues at the RutherfordAppleton Laboratory and Imperial College, London, have put thispossibility to rest.

They have used their magnetic levitation apparatus in 350 tests on avariety of samples, including niobium balls like those used byFairbank. None of them showed any sign of fractional charge. Theirmost recent report describes measurements on tungsten carbide balls and tungsten-coated niobium balls to test the hypothesis thatFairbank's fractional charges were somehow due to the tungsten.However, Smith's team still finds no signs of charges of 1/3e(Physics Letter B, Vol 197, p447).

Other experiments at the collider have found no evidence for singlequarks, but this could be because free quarks interact very readilywith matter and therefore never reach the usual detector beyond thebeam pipe. Smith's team hoped to test this idea by catching singlequarks in the steel balls within the beam pipe. If single quarkswhere produced, measurements with the levitation apparatus shouldreveal single fractional charges on the balls.

Again, however, the researchers report that they found no evidencefor fractional charge (Zeitshrift fur Physik C, vol 36, p 363). Intest on 60 balls exposed to proton-antiproton collisions, they havefound no signs of the fractional charge that would indicate singlequarks...

----------------------- end of quotation ---------------------------

Det har under många år varit en There is a steady stream ofständig ström av rapporter och reports in this researchingartiklar författade inom detta area of physics. But readingforskningsområde. Men om man between lines it is easy toläser mellan raderna kan man see, that the scientists are

lätt se att forskarna är mycket unsure and that existing theo-

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.55---------------------------------------------------------------------ossäkra och att existerande ries very badly confirm doneteorier mycket dåligt bekräftar experiments. There are steadyexperiment. Det förekommer reports of failure of findingständiga rapporter om misslyc- free quarks, fractional char-kanden av att finna fria kvar- ges, monopoles, discovering newkar, fraktionella laddningar, particles which not fit intomonopoler, man upptäcker nya the pattern of quarks etc. Sopartiklar som ej passar in inom the hope for the future seemskvarkmodellerna osv. Så möjlig- dark and the possibilities ofheten att finna en lösning med finding a solution within thedagens teorier ser inte spe- frame of current theories dociellt hoppfulla ut. not seems hopful.

---------------------------------

==== Program "P" used for calculating mass of singular ======= 8.55A==== particle forms ==========================================

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.56--------------------------------------------------------------------- (* ==== COMPILED and RUN by TurboPascal ======================== *)Program p(input,output);uses CRT;var n:integer; k,PI,m,x:real; q:char;

procedure part_mass;begin

if ((n>1.8) and (n<2.2)) thenwriteln('Reference mass u-on 105.65839 Mev = 206.77 emu ');

if ((n>2.8) and (n<3.2)) thenwriteln('K-on 493.646 Mev= 966.06 emu ');

if ((n>3.8) and (n<4.2)) thenwriteln('proton 938.27231 Mev = 1836.12 emu ');

if ((n>4.8) and (n<5.2)) thenwriteln('Tau-on 1784.1 Mev = 3491.5 emu ');

if ((n>5.8) and (n<6.2)) thenwriteln(' nc 2979.6 Mev = 5831 emu ');

if ((n>6.2) and (n<7.2)) thenwriteln(' B 5277.6 = 10328.2 emu ');

if ((n>7.2) and (n<8.2)) thenwriteln(' zeta 9400 Mev= 16243 emu ');

end;

Procedure present;beginfor n:=1 to 25 do beginwriteln;end;writeln('Written by O.Tedenstig/Märsta Sweden 1991 ');writeln('This program calculates the mass of pointformed and always ');writeln('charged particles like the u-on, the K-on, the proton, the ');writeln('Tau-on, the nc, the B and so on unlimitely ');writeln('Each such particle has a unique quantum number n=1,2.... which ');writeln('is inserted at program start');writeln('The theoretical formula is not exact, therefore the K-value');writeln('of the formula m=mo.(K.n)**3 has to be slightly adjused ');writeln;writeln('The electron mass is used as reference mass= 1 mass unit ');writeln('The electron has a mass/energy of 0.51099 Mev, Mega electron volts');

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.57 *)(* -------------------------------------------------------------------- *) writeln('The electron reference mass = 1 emu ');writeln('THE PROGRAM IS STOPPED BY PRINTING 0 AS INPUT')end;

procedure define;beginpi:=4*arctan(1);write('Present standard masses y/n ');readln(q);

end;

procedure write_out;beginwriteln('Calculated mass= ',m,' emu' );part_mass;writeln;

end;

procedure compute;beginM:=exp(3*ln(K*n));end;

beginpresent;define;k:=1;if q='y' then begin part_mass;end;

while K<>0 do beginwrite('Insert quantumnumber 1,2,3,4,5,6,7.... ');readln(n);write('Insert value near = pi (theoretical value) ');readln(K);writeln;compute;write_out;end;readln;end.

(* ==== Program "PKOMPLEX" used for estimating mass of complex == 8.57A *)(* ==== particle forms in accord with our sketched particle ===== *)(* ==== model. COMPILED and RUN by Turbo Pascal ================= *)program pkomplex;VAR corr,r0d,z1,m0,mc,mo,xo,xc,yo,yc,x,B1,B2,B3:real;

mcc,masstabel,y,eo,ec,vc,r,z,k,a,d,fx,fe,fo,fc,korr:real;nc,no,n,n1,n12,s,start,nn:integer;b,c,o:packed array(.1..3.) of char;

test:boolean;

(* ------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.58 *)(* ------------------------------------------------------------------- *) CONST pi=3.1415926;

e=0.511003414E-3;ev=0.511003414;me=9.1066E-31;

procedure lines;beginfor nn:=1 to 25 do beginwriteln;end;end;

Procedure explain_terms;beginwriteln('The program computes the mass of a complex particle');writeln('according to a new model for elementary particles ');writeln('consisting of a center mass and one or several orbital masses');writeln('Input 0 for electron, 0.51099906 Gev or 1 electron masses');writeln('Input 2 for myon 0.10565839 Gev or 206.77 electron masses');writeln('Input 3 for K-on 0.493646 Gev or 966 electron masses');writeln('Input 4 for proton, 0.93827232 Gev or 1836.12 electron masses');writeln('Input 5 for Tauon, 1.7841 Gev or 3491.4 electron masses');writeln('Input 6 for nc, 2.980 Gev or 5832 electron masses ');writeln('Input 7 for B, 5.2776 Gev or 10327 electron masses ');writeln('Input 8 for z, 8.3 Gev or 16243 electron masses');writeln;writeln('These base particles approximately follows the ');writeln('mathematical relation M=electron_mass*(Pi*n)**3 ');writeln;end;

PROCEDURE calc(s,n:integer;var r,z1,mo,vc,r0d:real);beginif a=0 then mo:=m0;if r=0 then r:=0.00000001;mo:=mo*(1+z1);a:=m0/mo;

vc:=exp(0.5*ln(1-a*a));z:=1;if n=1 then z:=1/(1+mo/mc);

xo:=exp(eo*ln(mo)); xc:=exp(ec*ln(mc)); yo:=exp(y*ln(mo)); yc:=exp(x*ln(mc));

case s of 1:k:=exp(2*ln(xo)); 2:k:=2*pi*(xo); 3:k:=exp(2*ln(xc));

4:k:=2*pi*xc;

(* ------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.59 *)(* ------------------------------------------------------------------- *)

end;

r0d:=z/(vc*k*n);fo:=exp(2*ln(r0d))*exp(4*ln(yo))*(n-1);fe:=exp(2*ln(r0d));fx:=exp(2*ln(r0d))*exp(2*ln(yo))*exp(2*ln(yc));fc:=r0d*mo*exp(2*ln(vc))/z;r:=fc-fx-fe-fo;end;(*calc*)

procedure information;beginif (n=0) then begin write('Write center particle type 1,2,3,4,5... '); readln(nc);end; write('Write orbit particle type 0,1,2,3,4.... ');readln(no); write('Number of orbits 1,2,3... ');readln(n);writeln;

corr:=1;if (no=0) then m0:=1;(*electron mass*)if (no=1) then m0:=exp(3*ln(pi*1));if (no=2) then m0:=206.77;(*muon mass*)if (no=3) then m0:=966.6;(*kaon-mass*)if (no=4) then m0:=1836.12;(*proton-mass*)if (no=5) then m0:=1784.2/ev;(*tau-mass*)if (no=6) then m0:=2978/ev;(*eta-mass*)if (no>6) then m0:=exp(3*ln(pi*nc));

if (nc=1) then mc:=exp(3*ln(pi*n));if (nc=2) then mc:=206.77;(*muon-mass*)if (nc=3) then mc:=966.6;(*kaon-mass*)if (nc=4) then mc:=1836.12;(*proton-mass*)if (nc=5) then mc:=1784.2/ev;(*tau-mass*)if (nc=6) then mc:=2978/ev;(*eta-mass*)if (nc>6) then mc:=exp(3*ln(pi*nc));writeln('The computed particle (particles) consist of :');write('The center mass being ');if nc=2 then write('a myon ');if nc=3 then write('a K-on ');if nc=4 then write('a proton ');if nc=5 then write('a Tau-on');if nc=6 then write('a nc-particle');if nc=7 then write('a B-meson ');if nc=8 then write('a zeta-particle ');write(' with ',n,' orbitals of ');if no=0 then writeln('electrons');if no=1 then writeln('unknown base particle ');if no=2 then writeln('my-ons');if no=3 then writeln('K-ons');if no=4 then writeln('protons');Write('The particle(s) is(are) ');if ((n=1) or (n=3) or (n=5)) then writeln('neutral uncharged ');

(* ------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.60 *)(* ------------------------------------------------------------------- *) if ((n=2) or (n=4) or (n=6)) thenwriteln('positive or negative charged particle');writeln;writeln('Computing started, please wait a moment');end;

procedure result;begintest:=false;if (test=false) then write(' ',s);if (test=false) then write(' ',mcc,' ');if (test=false) then writeln(mcc*ev*1E-3:1:2,' Gev');if (s<=2) then B1:=b1+mcc;if (s>2) then B2:=b2+mcc;b3:=b3+mcc;mo:=m0;r:=-1;z1:=0.1;end;

procedure parameters;beginwrite('corr= (theoretical value=1) ');readln(corr);n:=0;n12:=2;B1:=0;B2:=0;B3:=0;eo:=1/3;(*standard value*)ec:=1/3;(*standard value*)x:=corr/3;y:=corr/3;z1:=0.1;end;

procedure print_medium;beginwrite('mass_medium 1_2 ',B1/n12,' ');writeln(' ',1E-3*ev*b1/n12,' Gev');b1:=0;if (test=false) then write('mass_medium 3_4 ',1E-3*b2/2,' ');if (test=false) then writeln(' ',1E-3*ev*b2/2,' Gev');b2:=0;if (test=false) then write('mass_medium_total ',1E-3*b3/4,' ');if (test=false) then writeln(' ',1E-3*ev*b3/4,' Gev');b3:=0;end;

(************************ START PROGRAM *******************************)beginlines;explain_terms;parameters;information;beginbeginfor s:=1 to 4 dobegina:=0;r:=-1;z1:=0.1;

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P 8.61 *)(* -------------------------------------------------------------------- *) while (z1>0.0000001) do beginwhile r<0 do begincalc(s,n,r,z1,mo,vc,r0d);end;(*while r-loop*)mo:=mo*(1-z1);z1:=z1/1.1;r:=-1;end;(*while z1-loop*)mcc:=n*mo+mc;result;end;end;print_medium;end;writeln('ready');readln;end.

(**** end Pkomplex ****)

********************************************************************* Estimation of the magnetic mometum of some common ** elementary particles. *********************************************************************

Här kommer vi att utföra en It will here be performed anuppskattning av det magnetiska estimation of the magneticmomentet för några av våra ele- momentum of some common elemen-mentarpartiklar. Dessa är : tary particles. They are:

1) The proton 2) The muon 3) The electron 4) The neutron

Uppmätta värden på de magnetis- Measured values of magneticka momenten är : momentum of these particles are:

============================================================== 8.61A 2 Proton 1.44062E-26 J/T (=Am )

Neutron -0.99237074E-26 ================================================


muon 4.49047E-26

electron -928.49E-26

(Source: Physcis handbook, elementary constants and units, Chartwell-Bratt Ltd, Old Orchard, Bickley Road, Bromley, Kent BR1 2NE, England, ISBN 91-44-16571-4)=================================================================

Det som är mest anmärknings- The remarkable thing here tovärt att notera är här ett re- be noted is the relatively highlativt stort värde på elektro- magnentical momentum of thenens magnetiska moment, jäm- electron, compared with thefört med de andra partiklarna other particles in the list.i listan.

Den allmänna formeln för beräk- The common formula for calcula-ning av magnetiskt moment är : ting magnetic momentum is :

============================================================== 8.62A1) u = i.A

where, i , is the electric current in the loop enclosed by the area, A.============================================================

Alla de partiklar som är lista- All particles listed above havede ovan har elektrisk laddning, an electric unit charge of,utgörande enhetsladdningen e= e= 1.602 As, disregarding the1.602 As, med undantag av neu- nutron which is an electricaltronen som är en elektriskt neutral particle.neutral partikel.

We betraktar dessa partiklar Regarding a particle as being asom uppbyggda som cirkulerande circular current loop of torusströmlopar men en torus radie form with radii, Rmax, of thelika med, Rmax,för huvudaxeln, main axis and, Rmin , of theoch, Rmin, för den inre lopen. internal loop, the active areaDå kommer den aktiva ytan att will be :blir :

============================================================== 8.62B 22) A= Pi*(Rmax+Rmin) ;===========================

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.63--------------------------------------------------------------------- Det totala magnetiska momentet The total magnetic momentumblir då : then will be :

============================================================== 8.63A e 23) u = ------------ .pi.(Rmax+Rmin) 2.Pi.Rmax/v======================================

Mu-onen och protonen tillhör i The muon and the proton belongsdenna teori samma grupp av par- to the same cathegory of par-tiklar, utgörande en ringformig ticles, being a torus where thestruktur, där spinhastigheten radius and the spin velocitieskan beräknas ur följande rela- are calulated by the followingtion : relations :

============================================================== 8.63B 2 1/33) v= c. ( re/Rmax) ; Rmax= re.(m/me)==============================================================

Insättning av detta i relation Inserting these relations in 3)3) ger : gives :

==== (4) ====== for the proton and the muon ================== 8.63C 2 e * (Rmax+Rmin) * v u= ---------------------- 2 * Rmax

1/3 Rmax= re*(m/me)

2 v= c* (re/Rmax)===============================

Inserting known values : re= 2.8179409238E-15 mInsättning av värden : c= 2.99792458E8 m/s e= 1.6021773349E-19 As Mp= 1836.12 * me Mmuon= 207.6 * me

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.64--------------------------------------------------------------------- (Source: Particle Properties data booklet, april 1988,CERN Scientific Information Service, CH-1211 Geneva 23,Switzerland)

============================================================== 8.64A proton 2.21070E-26 (measured 1.41062E-26) muon 4.49047E-26 (measured 4.4779E-26)=======================================================

Elektronen har också en toroid The electron also has a torusform, men dess interna spinhas- form, but its internal spintighet är densamma som hastig- velocity is the same as enti-heten i vakuum, nämligen C= ties of the vacuum field, name-Kt*c. Och av denna anledning är ly, C=Kt*c. And of that reasonradien hos dess huvudaxel stor also the radius of the maini relation till dess energi axis increases, which is calcu-eller massa. lated by:

= (5) ======================================================== 8.64B 2 2 me.c me.C ------- = -------- ; Rmin Rmax=============================

Because C = Kt* c : Emedan C = Kt * c :

= (6) ======================================================== 8.64C 2 Rmax = Rmin * Kt========================

Sålunda, för elektronen : Hence, for the electron :

= (7) ======================================================== 8.64D 2 e * (Rmax+Rmin) * v u= ---------------------- 2 * Rmax

2 Rmax= Rmin* Kt Rmin = re

v= c*Kt

Kt= 5.355700109 * from the electromagnetic theory==============================================================


Insättning av värden på e, re, Inserting known values of e,re,c och Kr ger : c and Kt gives :

============================================================= 8.65A u-electron : 1039.6E-26 (measured 928.49E-26)======================================================

NEUTRONENS MAGNETISKA THE MAGNETIC MOMENTUM OFMOMENT A NEUTRON

Neutronen är en sammansatt par- The neutron is a compound par-tikel, bestående av en proton ticle, consisting of a protonsom kärna, och en elektron som as core and an electron as or-orbital. Orbitalelektronen rör bit. The orbital electron movesig med en så hög hastighet with a very high velocity,near,nära, c , att den ökar sitt c, so that its mass increasesmassainnehåll upp till ca 2.5 up to 2.5 times its rest mass.gånger sin vilomassa. Den hålls It is hold on place mainly bypå plats i huvudsak av den the "strong force", which is a"starka kraften" som skapas ge- shadow force created by thenom vakuum-fältets tryck. I vacuum field pressure. In aimsyfte att erhålla ett matema- to maintain a calculation oftiskt uttryck på det magnetis- the magnetic momentum createdka momentet som skapas av den by the orbiting electron, weorbiterande elektronen, skall must estimate the distance onvi försöka göra en uppskattning which the electron move fromav dess avstånd till kärnan. the proton core center.

Neutronens moment är enligt The neutron is according tomätningar -1.9135 * uN, där uN measurements -1.9135 * uN,är en kärnmagneton som är lika where uN är en kärnmagnetonmed 5.05082E-27. lika med 5-05082E-27.

Den starka kraften som genere- The strong force actuated onras på elektronen erhålles då the electron is got by:av :

= (8) ======================================================== 8.65B 2 2 4.Pi.re 2 F = q.C .--------2--. 4.Pi.re ; Rp= proton radius 4.Pi.Rp

========================================================


Vi förenklar genom att insätt- We simplyfy by inserting thening av fäljande uttryck : following expressions :

me q= ---2------3-- Kt .Ka.re

C= Kt*c

Se vår magnetiska teori See the electromagnetic theory

= (9) ======================================================== 8.66A 2 me.c .re F = ----2----- Rp===========================

Elektronen roterar med en has- The electron rotates with atighet nära, c , vilket ger en velocity near, c, giving thecentrifugalkraft lika med : centrifugal force equal to :

= (10) ======================================================= 8.66B 2 me.c Fc = ------- ; Rorb= electron orbital radius Rorb=====================================================

Likhet mellan 9) och 10) ger : Equality between 9) and 10) :

= (11) ======================================================= 8.66C 2 2/3 Rorb= re.(Rp/Re) = re.(Mp/me)========================================

Det magnetiska momentet för Then the orbital magnetic

neutronen blir då : momentum of the neutron will be:

---------------------------------------------------------------------MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.67--------------------------------------------------------------------- = (12) ======================================================= 8.67A e 2 e.c.re 2/3 u= -----------. Pi.Rorb = ---------.(Mp/me) 2.Pi.Rorb/c 2=======================================================

Insättning av kända värden : Inserting of known values :

re= 2.8179409238E-15 m c= 2.99792458E8 m/s e= 1.6021773349E-19 As Mp/me= 1836.12

= (13) ===== the neutron orbital magnetical momentum ========= 8.67B uorb = 1037.7E-26=========================

Elektronens eget mangetiska The electron's own magneticmoment var tidigare beräknat momentum was calculated totill 1039.6E-26, dvs visar sig 1039.6E-26, hence being in thevara i samma storleksordning same order as the orbitalsom orbitalmomentet. Vi kan momentum. We can guess thatdärför antaga, att dessa mag- these momenta cancel each other,netiska moment tar ut varand- or near cancel each other.To bera. Därtill skall sålunda adde- added is the proton's momentumras protonens magnetiska moment of 1.4E-26,but this value is sovilket var 1.4E-26, men detta small compared with the orbitalvärde är litet i relation till momentum that we can ignore it.elektronens moment, så vi kani stort sett ignorera detta.

Vår slutsatrs är sålunda denna, Our conclusion therefore is,att det magnetiska momentet hos that the magnetic momentum ofen neutron i huvudsak består av the neutron mainly consists ofsumman av 3 separate momenta, a sum between 3 separate momen-nämligen elektronens moment, ta,namely the electron's momen-elektronens orbitalmoment samt tum, the orbiting electron mo-protinens moment, där vissa av mentum and the proton momentum,dessa vid addition till största where the two first componentsdelen fasar ut varandra, varvid cancel or near cancel eachett relativt lågt värde fås. other.

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.68--------------------------------------------------------------------- Datorprogram som användes : Computer program used :--------------------------- ----------------------

(* == COMPILED and RUN by TurboPascal =========================== 8.68A *)

program magneton; var me,c,re,e,pi:real; my,un,up,um,ue,x,u,M,Mp,Mu,R,Ka,Kt,v,T,A:real; Rmax,Rmin,Min:real; Rorb,uel,umuon,uproton:real; ree,uorbit,uneutron,p:real;

(* The electron ,the muon, the proton are swirls of fundamental *) (* matter. *) (* The neutron is a compont particle, consisting of a proton *) (* and an electron in orbit *)

procedure define; begin me:=9.109389754E-31; (* electron rest mass *) mp:=me*1836.15270137; (* proton rest mass *) my:=me*206.77; (* muon rest mass *) c:=2.99792458E8; (* limit velocity of matter *) re:=2.8179409238E-15; (* classic electron radius *) e:=1.6021773349E-19; (* electron unit charge *) pi:=3.141592653589793238; (* value of pi; *) Kt:=5.355700109; (* see my electromagnetic theory *) Ka:=4*pi; (* see my electromagnetic theory *) writeln('Magnetic momontum measured : '); writeln('Proton = 1.41062E-26'); writeln('Muon = 4.49047E-26'); writeln('Electron = -928.49E-26'); writeln('Neutron = -0.9664784E-26');

end;

procedure proton; begin Min:=Mp; (* proton mass as input *) R:=re*exp(1/3*ln(Min/me)); (* proton radius calculated *)

(* ------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.69 *)(* ------------------------------------------------------------------- *) Rmax:=R;Rmin:=R; v:=c*(re/Rmax)*(re/Rmax); (* proton spin velocity *) T:=2*pi*Rmax/v; (* proton spin orbital time *) A:=Pi*(Rmax+rmin)*(Rmax+rmin); (* proton active magnetic area *) uproton:=e/T*A; (* proton magnetic momentum *) writeln('Proton = ',uproton,' measured 1.41062E-26 '); end;

procedure muon; begin Min:=My; (* muon mass as input *) R:=re*exp(1/3*ln(Min/me)); (* muon radius calculated *) Rmax:=R;Rmin:=R; v:=c*(re/Rmax)*(re/Rmax); (* muon spin velocity *) T:=2*pi*Rmax/v; (* muon spin orbital time *) A:=Pi*(Rmax+Rmin)*(Rmax+Rmin); (* muon active magnetic area *) umuon:=e/T*A; (* muon magnetic momentum *) writeln('Moun = ',umuon,' measured 4.49047E-26 '); end;

procedure electron; (* the magnetic radius of the electron is re*kr*kt *) (* the magnetic spin velocity of the electron is c*kt *) var Rmax,Rmin:real; begin Rmin:=re; v:=kt*c; (* electron spin velocity *) Rmax:=Rmin*(v/c)*(v/c); T:=2*pi*Rmax/v; (* electron spin orbital time *) A:=Pi*(Rmax)*(Rmax); (* electron active magnetic area *) uel:=-e/T*A; (* electron magnetic momentum *) writeln('Electron = ',uel,' measured -928.49E-26'); end;

procedure neutron; (* the magnetic momentum of the neutron is composed by 3 *) (* components, the proton momentum, the electron momentum *) (* and the electron orbital momentum around the proton *) (* The orbital momentum will be in the same order as the *) (* electron momentum, so they cancel each other. *) begin Rorb:=re*exp(2.008438/3*ln(Mp/me)); (* theoretical value of exponent = 2/3 , here adjusted *) (* for exactness *) t:=2*pi*Rorb/c; A:=pi*Rorb*Rorb; uorbit:=e/t*A; uneutron:= uel+uproton+uorbit; writeln('Neutron = ',uneutron,' measured ', -5.05082E-27*1.9135); end;

(* ------------------------------------------------------------------------ *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden Page 8.70 *)(* ------------------------------------------------------------------------ *)

begin define; writeln;writeln('Magnetic momentum calulated : '); proton; muon; electron; neutron; writeln('Neutron composed by uprot+uelectron+uorbit'); writeln('where Rorbit = re*(Mp/me)**2/3'); writeln('and electron velocity in neutron = c'); readln; end.

(****** end program momentum *******)

BERÄKNING AV PROTONRADIEN CALCULATION OF THE PROTON RADIUS

Tidigare har vi fått indikatio- Before in this theory, we havener på protonens geometriska got indications on values ofradie från vår kvantumteori : the proton radius. From our quantum theory :

= proton radius calculated from quantum theory =============== 8.70A Rp = re* sqrt(1/a-1) = 32.98 fermi=====================================================

och från vår elektromagnetiska and from our electromagneticaloch allmänna teori : and common theory :

= proton radius calculated from electromagnetic theory ======= 8.70B 1/3 Rp = re * (Mp/me) = 34.51 fermi=====================================================

Från vår gravitationsteori, From our theory of gravity,formel 6.14A kan vi ävenledes formula 6.14A we even can getfinna ett värde på protonens a value of the proton radius :radie :

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.71--------------------------------------------------------------------- 2 1/2 v = T.(2.S.Ap/(R.mp))

__ G = R.Ap.v/(4.//.mp)

2 3 G . mp 1/6 Rp = ( ------4--------- ) H. T. 8.Pi.S

= The proton radius calculated from gravity theory =========== 8.71Avilket ger Rp = 28.9 fermi. which gives Rp = 28.9 fermi.=================================================================

Vi skall även söka finna proto- In addition, we shall even trynens radie på ett annat sätt, finding another way to get agenom sönderfallet av s.k. spe- value of this radius, by study-gelkärnor. ing decay of mirror nucleii.

Försök att bestämma "proton- Attempts to determine theradien" eller radien hos atom- "proton radius" or the radiuskärnor betraktas understundom the atom nucleus commonly aresom oantastliga experiment, dvs classified as unassailable "ex-experiment som ej får ifråga- periments", hence cannot be putsättas riktigheten av. Denna into question. That attitudeinställning är inte särskilt prevent us to find simple andlyckad om man är intresserad natural solutions of classicalav hur saker och ting verkli- physical problems in atomic andgen förhåller sig och ett hin- particle physics.der för att finna naturligaförklaringar på saker och ting.

Vi skall här granska ett sådant We shall here examinate one such "experiment" and see what"experiment" och se vad det le- such "experiment" and see whatder till om vi istället tolkar the result will be if we assumedetta med utgångspunkt från vad some other things as true forvi tror är riktigt vad gäller the neutron and the proton pro-egenskaper hos protoner och perties.neutroner.

Då man gör en noggrann stude av In a close examination of "ex-ett sådant "experiment" finner periments" done of this kindman att det inte enbart är frå- we can see that they are notga om rena mätningar, utan en pure measurements, but combina-kombination av experimentella tions of experimental findingsmätningar samt en mängd rent and theoretical assumption what

teoretiska antaganden som man we think are true.A sound atti- --------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.72--------------------------------------------------------------------- antar vara sanna för experimen- tude must be to be suspicioustet ifråga. En sunt attityd about results got from suchmåste därför vara att då även "experiments", alternative in-tillåta alternativa tolkningar terpretions may be possible.som en möjlighet.

EXPERIMENTET THE EXPERIMENT

Det experiment som här refere- The experiment here referred toras till är hämtat direkt från is fetched directly from stu-en lärobok för studenter i dent litterature of atomic phy-atomfysik (ref 1). Låt oss sics (ref 1). Let's examine itförst här referera experimen- in detail:tet i detalj :

En del atomkärnor har sådana Some types of neclus cores haveegenskaper att de kan trans- such properties that they canformeras till en annan typ av be transformed to anothed type,kärna, där en neutron och en where the neutron and the pro-proton byter identitet. Såda- ton change identity.Such nucleina kärnor benämnes spegelkärnor. are named mirror-neclei. OneEtt exempel på en sådan trans- example of such a transforma-formation är : tion is:

= (1) ======================================================== 8.72A 7 15 8 15 + O ----> N + B + v 8 7=============================================================

sålunda, en syreatom transfor- hence,one oxygen atom is trans-meras till en kväveatom plus formed to one nitrogen atomett positivt beta-sönderfall plus a beta decay (a postiron(en positron i detta fall) plus in this case) plus neutrinos.neutrinos.

Genom experiment finner man att By experiment,the maximum posi-den maximala energin hos positron energy can be measured andtronen kan uppmätas och med by the knowledge of thekunskap om systemets totala system's total energy content,energiinnehåll kan kärnradien the nuclues radius is calcula-beräknas. OBS ! beräknas, inte ted. OBS! calculated,not measu-mätas ! red !

Utfallet av experimentet kommer The result of the experimentsålunda av denna anledning att therefore naturally will be

bli mycket beroende av de övri- vary depenedent of the theore-

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.73--------------------------------------------------------------------- ga teorier som användes för tical assumptions which aredess uttolkning. made in the calculation.

Den totala relativistiska ener- The total relativistic energygin konserverad i Beta-sönder- is conserved in the Beta-decayfallet, och när vi kan försumma and when we can neglect theden kinetiska energin hos 15 15 15 15 kinetic energy of O and NO och N kan vi antaga det föl- the following equality isjande som riktigt : valid:

= (2) ======================================================== 8.73A + 15 2 15 2 2 E( B ) = mo(O )c -mo(N )c -mo(e).c==========================================

I de fall när positronen har In these cases when the posi-sin maximala energi, får neutron get maximum energy, thetrinon ingen energi. D å kan vi neutrinon get no energy.Then weantaga att neutrinens vilomassa have assumed that the neutri-är försumbar. Vidare kan vi no's rest mass in neglectable.skriva : Furthermore we can write :

= (3) ======================================================== 8.73B 15 15 2 mo(O ) = 7.mo(n) + 8.mo(p) +E (O )/c B

15 15 2 mo(N ) = 8.mo(n) + 7.mo(p) + E (N )/c B===============================================

E , är kärnans bindenergi E is the nuclues binding energy B B+ Coulombenergin = W1 + W2, + coulombenergy = W1 + W2, hence;sålunda :

= (4) ======================================================== 8.73C + 2E(B ) = /mo(p) -mo(n) -mo(e) /.c + dW1 + dW2=============================================

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.74--------------------------------------------------------------------- Insättning av numeriska värden : Inserting of numerical values :

= (5) ======================================================== 8.74A +E(B ) = -1.80 + dW1 + dW2 (MeV)===================================

Med, dW1 , avses skillnaden i dW1 means the difference in thede 15 nukleonernas bindenergi. 15 nucleon's core binding energy :

============================================================== 8.74B 15 15in O and N respectively.==============================

Med, dW2, avses här differensen dW2, means here the difference 15 15 15 15i coulombenergin i O samt N . in coulomb energy in O and N .Om vi antager att laddnings- If we assume that the chargedensiteten i atomkärnan är kon- density in the atomic core isstant, representerar den ladda- constant, the charged core re-de atomkärnan en potentiell presents a potential energy,energi, given av : given by :

= (6) ======================================================== 8.74C 2 2 2 -6 3.e. Z 3.e.Z .10 W2 = ----------(Ws) = -------------1/3 -15 (MeV) 20.Pi.Eo.R 20.pi.Eo.Ro.A .10=======================================================

Emedan forhållandet mellan, A , Because the relation between,A,och Z , i den atomiska kärnan and Z into the atomic core is,är lika med A= 2*Z -1,så gäller A =2.Z -1,for an arbitrary pairför ett godtyckligt par av spe- of mirror-cores is valid :gelkärnor :

= (7) ======================================================== 8.74D 2/3 1 2 2 (2.Z -1) AdW2 = C. ----- ./ Z - (Z-1) / = C. --------- = C. ----- 1/3 1/3 Ro Ro.A Ro.A

==============================================================


och till slut : and at the end:

= (8) ======================================================== 8.75A 2/3 + AE(B ) = C. ----- - 1.80 + dW1 (MeV) Ro========================================

+ +Vid denna reaktion, E(B) = 1.66 For this reaction E(B ) = 1.66Mev, ger Ro = 1.5 fermi, där vi MeV, giving Ro = 1.5 fermianvänder droppmodell formeln using the drop model formula, 1/3 1/3Ra = Ro.(A) , där Ro här är de t Ra = Ro.(A) , where Ro here isuppskattade värdet av protonens the estimated value of theradie . proton radius.

VÅR EGEN ANALYS AV EXPERI- OUR OWN ANALYSIS OF THEMENTET EXPERIMENT

Experimentet analyseras här The experiment is here analy-med utgångspunkt att neutronen sed with start from that theär en sammansatt partikel av neutron not is built up byen proton och en elektron, så- quarks, but being a system of alunda ej uppbyggd av kvarkar. proton and an electron. ThatDetta ger en något annorlunda makes a great difference of theutvärdxering av experimentet. outcome of the experiment.

= (1) ======================================================== 8.75B 7 15 8 15 + O --> N + B + v 8 7============================= + +

där, B , är en positron och, where, B, is a positron and, v,

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.76--------------------------------------------------------------------- v , är en neutrino (med massan is neutrinon (with mass = 0 if= 0 om B = max ). B = max ).

Vi antar för enkelhets skull For simplicity we assume thatatt de båda kärnorna innehåller both atomic cores contain appr.approximativt samma energi, fö- the same energy, before andre och efter reaktionen. Över- after the reaction. The over-skottsenergin hos positronen är flow energy of the positron isdå i huvudsak coulombenergi got from pure coulomb energy offrån kärnans laddningar. the core charges.

Genom att integrera erhållen By integrating achieved energyenergi med hjälp av ett dator- by aid of the below computerprogram nedan, ger en kärnradie program, a core radius of 85av ca 85 fermi den önskade fermi, give appr. the desiredpsotironenergin av 1.66 Mev. energy of the positron, 1.66 Mev.

= (9) ======================================================== 8.76A 3 3 1/3 Rcharge = A. Rp ; Rp = Rcharge/A===========================================

= Proton radius calculated from atomic core annihilation ===== 8.76B

Rp = 25 fermi ( approximatively )

=======================================

References: 1) Kärnfysik, (Nuclear physics), Ingmar Bergström Lennart Eriksson, Stockholm 1964, pages 87-89.

------------------------------------------

HÄRLEDNING AV ETT MATE- DERIVING A MATHEMATICALMATISKT UTTRYCK FÖR EXPRESSION OF THE PROTONPROTONRADIEN RADIUS

_

r = X1.i + Y1.j_B = 0.i + Y.j --------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.77--------------------------------------------------------------------- -A = X1.i + (Y1-Y).j

2 2A = SQRT( X1 + (Y1-Y) )

X1 = r.cos(alfa)Y1 = r.sin(alfa)

sin(beta) = (Y1-Y)/A

Qtot = Z.e 3Vtot = 4.Pi.r /3

q = Qtot/Vtot

r= 0 --> Rmax y= 0 --> oo alfa= 0 --> 2.Pi / / / I I I Q.(2.Pi.abs(X1).r.da.dr).e E = I I I ----------------2-----------.dy.sin(beta) I I I 4.Pi.E0./A/ / / /

Denna intergral kan lösas av This integral is solved by aenekjelt datorprogram med hjälp simple computer program,av en vanlig PC. accessible on an ordinary PC- computer.

(* = program for calcualting atomic core radius =========== 8.77A *)(* = and energy got of an positron repelled out of this core ==== *)(* = because of inherent charges into the core ================== *)(* = COMPILED and RUN by TurboPascal ============================ *)program Pradius;

var fermi:real; (* One fermi is 1E-15 meters *) Rcore:real; (* Charge radius of nucleus core *) Vtot:real; (* Total volume of nucleus core *) Qtot:real; (* Total charge content of nuclues core *) Qtat:real; (* Charge density of nucleus core *) Ftat:real; (* force density of charge in nucleus core *) Force:real; (* actual force on charge element *) Eo:real; (* Permittivity constant of vacuum space *) e:real; (* Elementary charge of electron *)

rmax:real; (* max integral part in Y-direction *)

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.78 *)(* -------------------------------------------------------------------- *) Z:integer; (* Number of proton and neutrons in core *) r:real; (* Intermittent intergral radius value *) dE:real; (* Incremental energy value *) EE:real; (* Total energy value *) na:integer; (* Help variable, step size in alfa *) ny:integer; (* Help veribale, number of steps in y *) nr:integer; (* Help variable, number of steps in r *) dr:real; (* Help variable, step size in r *) dy:real; (* Help variable, step size in y *) part:integer; (* Help variable *) protons:integer; (* number of protons in core *) alfa:real; (* Angel between vector and x-axis *) AA:real; (* Help variable *) y:real; (* Y location of particle *) X1,Y1:real; (* x,y coordinate of vector *) cosb:real; (* Trigonometric function *) Pi:real; (* The number of Pi = 3.141592... *) da:real; (* Part of alfa angle *) Ro:real; (* Radius of individual nuclues particle *) MasseV:real; (* convertion factor mass tol eV *) Mev:real; (* convertion factor eV to Mev *) scaleQ:real; (* scale factor for charge *) scaleEo:real; (* scale factor for Eo *) scaleD:real; (* scale factor for distance *) scaleMasseV:real;(* scale factor for mass eV *) scaleMev:real; (* scale factor for eV, MEV *) Scale:real; (* scale coefficient *)beginpi:=3.141592;scaleQ:=1E-19;scaleEo:=1E-12;scaleD:=1E-15;scaleMasseV:=1E-19;scaleMev:=1E-6;scale:=scaleQ/ScaleEo/ScaleD*scaleQ/scaleMassev*scaleMev;

writeln(' Nuclear reaction : ');writeln;writeln(' 7 15 8 15 + ');writeln(' O N ---> B + v ');writeln(' 8 7 ');writeln;

write('Input assumed nuclear radius in fermi ');readln(Rcore);write('Input number of protons in core (15) = ');readln(protons);e:=1.6021773349; (* x 1E-19 unity elementary charge *)Eo:=8.854187817; (* x 1E-12 permeablity vacuum constant *)Mev:=1; (* convertion factor of eV 1E-6 *)MasseV:=1.6; (* convertion factor mass to eV 1E-19 *)z:=2*protons; (* number of protons+ neutrons in core *)

Qtot:=protons*e; (* total core charge *)Rmax:=5*Rcore; (* x1E-15 integral distance in y-direction *)Vtot:=(4*pi*Rcore*Rcore*Rcore/3); (* total core volume *)

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.79 *)(* -------------------------------------------------------------------- *)Qtat:=Qtot/Vtot; (* charge density in core *)part:=10;da:=2*pi/part; (* integrale part for angle a *)dy:=Rmax/part; (* integrale part of y *)dr:=Rcore/part; (* integrale part of core radius *)dE:=0;EE:=0;Ftat:=-Qtat*e/4/pi/Eo; (* force density in core *)

for ny:=0 to part do begin (* integrating from 0 --> Rmax *)writeln('% done = ',trunc(100*ny/part));writeln('electron energy = ',EE*scale:3,' Mev compare with 1.66 Mev' );

for nr:=0 to part do beginfor na:=0 to part do beginalfa:=da*na; (* actual angle a *)r:=dr*nr+dr/2; (* actual radius r *)y:=ny*dy; (* actual distance y *)x1:=r*cos(alfa); (* vector element of charge element in core *)y1:=r*sin(alfa); (* vector element of charge element in core *)AA:=x1*x1+(y1-y)*(y1-y);cosb:=(y1-y)/sqrt(AA);

Force:=Ftat*2*pi*abs(x1)*dr*r*da/AA*cosb; (* effective force on charge in Y-direction *)dE:=Force*dy; (* element of energy for step dy *)EE:=EE+dE;end; (* end loop a *)end; (* end loop r *)end; (* end loop y *)

writeln;writeln('Coulomb energy Mev= ',EE*scale:3,' Mev');writeln('To be compared with input value 1.66 Mev ');Ro:=Rcore*exp(1/3*ln(1/z));writeln('Nucleon radius= ',(1/100)*trunc(100*Ro):1,' fermi');readln;end.

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P 8.80 *)(* -------------------------------------------------------------------- *)ELEKTRONEN THE ELECTRON

Elektronen ser ut att vara en An electron seems to be a torustorus med volymen: with the volume :

3 Ve = 4.Pi.re

Detta motsvarar inte direkt nå- This volume correspond directlygon känd geometrisk form, utan with any known geometrical formbakgrunden till detta värde är but this value has another back-att finna på annat sätt. ground.

Vi utgår därför ifrån att elek- We assume the electron is a to-tronen har en torus form med 2 rus, having 2 different radii,olika radier, R , kring sin R , around its main axis, and ,huvudaxel, och r ,kring midjan. r , around its minimum axis.Dessutom måste elektronen ses Beside that, the electrons aresom ihålig och där skalet har to be seen as not homogenioustjockleken, delta . but having a hole in it.

Sålunda kan vi beräkna elektro- Hence, we calculate the elect-nens volym till : ron volume to :

2 Ve = 2.Pi.R.2.Pi.r.delta = 4.Pi .R.r.delta

och dess massa, sålunda : and its mass to :

2 me = 4.Pi .R.r.delta . qe

detta ger likheten : giving the equality :

2 3 4.Pi .R.r.delta . qe = 4.Pi.re .qe

r , motsvarar den "klassiska r, correspond with the "class-elektronradien". Sålunda : ical electron radius", hence :

r = re

Vid beräkning av elektronens At calculation the electron'smagnetiska moment finner man magnetical momentum we get :att :

2 R = re. Kt

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.81--------------------------------------------------------------------- Ur detta finner vi att : From all that we find:

=============================================================== 8.80A 2 delta = re/Kt

r = re 2 R = re.Kt

===============================================================

Rotationshastigheten hos mate- The revolving velocity ofrien runt , r , är c , och matter round , r , is equal to,runt axeln, R , C = c.Kt c , och round the axis, R , C = c.Kt.

-----------------------------

ALFAPARTIKELN THE ALFA PARTICLES

En alfa-partikel är en samman- An alpha particle is composedslutning av 2 protoner och två by 2 protons and 2 neutronsneutroner och förekommer som and is building blocks of anbyggblock i atomkärnan. Det är atomic core. It's primary theprimärt den starka kraften som strong force which hold thishåller denna partikel samman particle together and privent-och förhindrar att den faller ing it to dissappear. But thesönder. Dock är den starka the strong force is so strongkraften så stor att det måste that there must be some otherfinnas en motkraft som hindrar counter force, preventing theatt partiklarna störtar samman alpha particle constituents toi varandra. Den elektriska not destroy each other. TheCoulombkraften är tyvärr allt- electrical Coulomb force isför svar för att förhindra too weak for it , hence theredetta, det måste sålunda fin- must be another counter mecha-nas en kraft som är motverkan- nism making it possible.de.

Detta kraft är tröghetskraften. We assume the Newtonian inter-2 protoner roterar omkring va- tial force is the counter for-randra med en hastighet som är ce. 2 protons rotate aroundbestämt av deras massor samt each other with a velocity de-ett resonans-villkor skapat av termined by their masses andstörningar i det egengenerera- a quantum resonanse conditionde elektromangetiska fältet creating disturbances in thesamt vibrationen i partikel- electromagnetic field sorroun-plasmat. ding the particles.

Vi är här intresserade av att We are here interested to knowveta hur nära två protoner ro- how close 2 such protons rota-terar omkring varandra och om tes around each other, and


det sålunda är rimligt att an- hence, estimate if there is thetaga att det är den starka strong force which act on suchkraften som verkar, emedan den- a close distance thast theyna enbart verkar på mycket kor- nearly tuch each other, and ifta avstånd, kanske så nära att the inertial counter force ispartiklarna ifråga berör va- enough to held the apart fromrandra. each other.

Den starka kraften, från 4.64F The strong force, from 4.64F

============================================================== 8.81A 2 me.c .re 4/3 F= --------------- . (Mp/me) 2 (2.R)==================================================

Centrifugalkraften genom rota- The inertial counter force bytion : rotation :

============================================================== 8.81B 2 Mp . v F = --------- R=====================================

Likhet mellan dessa krafter : Equality between these forces :

============================================================== 8.82A 2 2 me.c .re 4/3 Mp . v ---------. (Mp/me) = ---------- 2 R 4.R================================================


Detta ger efter förenkling: After some simplifying :

============================================================== 8.82B

2 2 re 1/3 v = c . ------ . (Mp/me) 4.R

======================================

Tiden för ett omlopp är : Time for one envelope :

============================================================== 8.82C 2. Pi.R T = --------- v=======================================

och resonanstiden enligt 8.46A : and the resonace condition from 8.46A :

============================================================== 8.83A 2.Pi.re K2/3 T = --------- .K1. (Mp/me) c

där k1 = 1; k2= 2 K1 = 2.Pi; k2= 1===================================================

Likhet mellan rotationstid och Equality between orbital timeresonans ger : and resonance time :

============================================================== 8.83B 2.Pi.R 2.Pi.re K2/3 ------ = ---------.k1.(Mp/me) v c=====================================================

varav : and from that :

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.84---------------------------------------------------------------------============================================================== 8.83C 2 2 2 R 2K2/3 2 v = c . ------- . (me/Mp) . 1/k1 2 re

=================================================

2 2Likhet mellan v i uttrycken Equality between v in theovan ger: expressions above give :

============================================================== 8.83D 2 2 c .re 1/3 2 R 2K2/3 2 --------.(Mp/me) = c . ----2- .(me/Mp) . 1/K1 4.R re

2 3 3 k1 (1+2k2)/3 R = re . ----- . (Mp/me) 4 2 1/3 ! k1 ! (1+2k2)/9 R = re . ! ------ ! . (Mp/me) ! 4 !

===========================================================

Vi använder oss av formel 2.17A We make use of the formula 2.17A

============================================================== 8.84A 1/3 3/9 -3/9 re = Rp.(me/Mp) = re. (me/Mp) = re. (Mp/me)

-3/9 (1+2k2)/9 2 1/3 R = Rp.(Mp/me) . (Mp/me) . (k1 /4)

2 1/3 (2.k2-2)/9 R = Rp . (k1 /4) . (Mp/me)

================================================


För de 2 fallen erhålles: For the two cases :

============================================================== 8.84B 1/3 2/9k1 = 1 ; k2 = 2 R = Rp.(1/4) . (Mp/me) = Rp.

! 2 ! 1/3 0k1 =2.Pi; k2 = 1 R = Rp.! (2.Pi) /4 ! . (Mp/me) = Rp. ! !

R = 3.35 Rp and R = 2.14 Rp, somewere between.

===================================================

BERÄKNING AV LADDNINGS- CALCULATION OF THE CHARGENINGEN I EN NEUTRON DISTRIBUTION IN A NEUTRON

Nuvarande uppfattning om pro- The current ideas of protonstonen och neutronen är att de and neutrons are that theyär uppbyggda av kvarkar. I mot- are built up by quarks. In con-sats härtill, kommer här att trast to it, it will here bepresenteras en något annorlun- presented a somewhat differentda modell, där neutronen är model where the neutron is com-sammansatt av en proton och en posed by a proton and a singleelektron som rör sig kring orbiting electron.prtonen som kärna.

Experiment har utförts och som Experiments have been performedvisar att det finns en elek- showing the electrical fieldtrisk laddningsfördelning rund strength distribution around aneutronen, som på långt avstånd neutron, from long distance asi övrigt ar en neutral partikel. well as on very close distances.

En grafisk kurva för denna för- A graph of this distribution isdelning presenteras i David presented in David Park's popu-Parks populärvetenskapliga bok lar scientific book from 1965

från 1965 med titel "Den moder- with title "The modern physics"na fysiken" och och har formen: and looks like as follows :


! ! p ! ! p ! ! p ! ! ! p ! ! p p p --------!-------------n------0--0--0---0---0--------- ! n ! n ! n ! ! !

Denna graf visar att neutronen This graph demonstrates theär elektriskt oladdad betraktad neutron as beeing an electrical på stort asvstand. Dock, när neutral particle on large dis-man kommer närmre är det första tances. Next what happen whensom händer att den blir svagt coming closer the neutron corepositiv. Sedan följer en kraf- is appearing of a small positi-tigare negativ potiential, som ve dip ! Then the graph get aövergår till en positiv poten- negative dip and after that atial allteftersom man kommer positive level when coming werenärmre kärnan hos neutronen, close the neutron core, thesom utgöres av protonen. proton.

SYfter är här att försöka re- The aim shall here be to recon-konstruera denna graf genom struct this graph by doing aatt utföra en teoretisk beräk- theoretical calculation basedning baserad på den föreslagna upon the suggested model. Formodellen. För detta ändamål this purpose firstly some for-skall vi härleda några formler mulae shall be derived, thenoch sedan sätta in dessa i ett putting them into a computerberäkningsprogram som ritar upp program for creating a curveden önskade kurvan. plot over the desired function.

Först betraktar vi den orbite- Fist regard the orbiting elec-rande elektronen. tron case.


e _ / . _ r / . A / . / _ . / a D b . --------o-------------------------------------------------o ! ! !-------------------- D ------------------------->!

Använda parametrar: Parameters used:------------------ ----------------

D avståndet från mätpunkten D the distans from the measu- till neutronens centrum reing point to neutron cen- punkt. ter point.

r elektronens banraide r the electron orbiting radius

_ _r den skalara vektron i r the scalar vector in the di- riktningen av, r. rection of, r.

_ _D den skalara vektorn i D the scalar vector in the di- riktning av, D. rection of, D.

_ _A den skalara vektorn som A the scalar vector connecting förbinder änpunkten av , the end point of, D, and, r. D, och , r .

_ _a vinkeln mellan vektor, r a the angle between vector, r, _ _ och vektro, D. and vektor, D.

_ _b vinkeln mellan vektorn, A b the angle between vector, A, _ _ och vektron, D. and vektor, D.

Genom att använda dessa vektor- Using some vector notation wenotationer, erhålles: get the following relations:


============================================================== 8.87A _1) r = r.cos(a).i + r.sin(a).j

_2) D = D.i

_3) A = (D- r.cos(a).i - r.sin(a).j

_ _4) /A/./D/.cos(b) = A.B ( from common vector theory )

_ _ A . D5) cos(b) = ------- /A/./D/

2 26) /A/ = sqrt ( (D-r.cos(a)) - (r.sin(a)) ) (from 3)

_ _7) A.D = ((D-r.cos(a)i - r.sin(a)j)).D.i = (D-r.sin(a)).D (using common vector theory)

(D-r.sin(a)).D D-r.cos(a)8) cos(b) = --------------- = ----------- /A/.D /A/

====================================================================

Om en elektron användes som den If an electron is used as probeprob-partikel som skjutes mot particle shot towards the neu-neutronen,kommer den att repel- tron, it will be repelled byleras av den orbiterande elek- the orbital electron from thetronen från utsidan. När prob- orbit outside. When the probepartikeln befinner sig någon- particle is on the other side,stans mellan elektronen och hence somewhere between theproton-kärnan, kommer Coulomb- electron and the proton core,kraften att ändra riktning. the Coulomb force will change direction.

Coulomb-kraten beräknas med den The Coulomb force is calculated

vanliga formeln till: by the common formula :

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.89---------------------------------------------------------------------============================================================== 8.88A 2 konstant e9) Fq = ----2----- where konstant = ---------- 2 D 4.Pi. Eo.re

===================================================

där vi för bekrämlighet skull where we for convinient express,uttrycker, D , och ,r , i enhe- D, and , r, in units of theter av elektronradier, re (be- classical electron radius, re,rakningsprogrammet behöver då (the computed do not need toanvanda sig av extremt sma be- calculate with extremely smallrakningsvarden, vilket ar ett numbers in this way).problem).

Härav erhålles : From tab els we get :

e = 1.602 177 3(49)E-19 E0 = 8.854 187 817E-12 Pi = 3.141 592 653 589 re = 2.817 940 92(38)E-15

(MKSA enheter, hämtade från (MKSA units, feteched fromParticle Properties Data Book- Particle Properties Data Book-let, CERN 1960). let, CERN 1980). Det numeriska värdet av 9) be- The numerical value of 9) israäknas inte här utan utföres not calculated here but direct-direkt i beräkningsprogrammet. ly in the computer program.

Den effektiva kraften som ut- The effective force actuatingvecklas på probpartikeln kommer the probe particle then willdå att bli : be:

============================================================== 8.89A

konstant . (D- r.cos(a))10) dF = -------------3------------- /A/=========================================

Den totala kraften som utveck- The total force actuating thelas på prob-partikeln är nu den probe particles is the integralintegrerade summan oven ett part over the closed orbit. The

slutet omlopp hos elektronen. quantity, dF,is calculated in aBeloppet, dF, beräknas i ett number of points of the orbitsstort antal punkter av banan (a number of steps) and theoch den totala kraften blir : total sum therefore will be :

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.90---------------------------------------------------------------------============================================================== 8.89B konstant * ( D - r.cos(a))11) F = - sum ------------3-------------- * (1/step) /A/=======================================================

Integreringen utföres från a= Integrating is performed from0 --> Pi. a= 0 --> Pi.Det antal steg som användes vid The number of steps is only de-integreringen är endast bestämt pendent of desired solution andav den önskade noggrannheten the rapidity of your computer.och den tid man vill att beräk- The munus sign for repellingning i datorn får ta på sig. probe particles.Minustecknet betyder repelle-ring av probpartikeln.

Studerar man denna funktion Studying this function willfinner man en repellerande show a repelling force stronglykraft som starkt ökar då man increasing until reaching thenärmar sig elektronbanan från electron radius level from theutsidan. När prob-partikeln outside.When the probe particlesedan kommer på insidan repel- come inside the orbital, thelerar partiklarna fortfarande electrons still will repel eachvarndra men kraften vänder other,but the force will changeriktning (filp). direction (flip).

BERÄKNING PÅ PROTONEN CALCULATION ON THE PROTON

För protonen blir tillgår be- For the proton approximatelyräkningen på ungefär likartat the same computer ideas aresätt. Skillnaden är här att used. The difference here isprotonens laddning är fördelad that the proton charge is dist-öven en yta och inte som en ributed over the surface arearörlig punkt som i elektronens and not appering like a pointfall. as for the orbiting electron.

Ett litet ytelement som del av A small surface element as parthela den yta som omsluter pro- of the surface area can betonens laddnings-sfär : written :

============================================================== 8.90A dB. 2.Pi.ry12) surface element = ---------2---- 4.Pi.Rp

where dB = Rp.da ry = Rp.sin(a) da = Pi/step step = the number of arbitrary chosen integral summing steps a = da.n n= 0 --> step--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.91--------------------------------------------------------------------- konstant13) F = + sum ------3-----.(1/2).sin(a). da /A/============================================+ tecknet anger att det gäller The + sign for attracting par-en attraherande kraft (den ne- ticles (the negative electrongativa elektronen attraherar attracts the proton, begingprotonen, som är positivt lad- positive charged).dad).

-----------------------------------------------

Nedan angivna datorprogram kan The following computer programanvändas för att illustrera can be used for illustratingneutronens laddningsfördelning the neutron charge distributioni enlighet med den ovan skisse- according to the abeove therade modellen. Programmet måste described model. The programförst kompileras med hjälp av must firstly be compiled by aen TurboPascal kompilator, och TurboPascal compilator, thenprogrammet "PLOTTER" kan däref- the "PLOTTER" main program ister köras under "RUN" och där run, using the "Charge" module"UNIT" modulen "CHARGE" använ- as a unit module.des som undermodul i programmet.

(* ==== Mail program "NEUTRON", neutron charge distribution =========== *)

program NEUTRON;uses Crt,graph,charge;

label 1;const offmin=85;offmax=85;const xaxel_min=85;xaxel_max=550;yaxel_min=0;yaxel_max=465;pi=3.141592;var graphdriver,graphmode,grapresult:integer; q,errorcode,frek:integer; digitsx,digitsy,dividex,dividey,n,nn:integer; x,p,y,dxpos,dypos,dxneg,dyneg,dxori,dyori:real; sigx1,sigx2,sigy1,sigy2:real; fmin,fmax:integer; xmaxin,x2,y2,result,dx,dy:real; akx,aky,bkx,bky,a,b,c,d,k:integer; step,nyy,xdelta,ydelta:integer; def:char; str,str1,rubrik,unitx,unity:string; xmax,ymax,xmin,ymin,xori,yori:real; x1corner,y1corner,x2corner,y2corner:integer; xorigo_ax,yorigo_ax:integer; rubrikx,rubriky:integer; xmin_ax,xmax_ax,ymin_ax,ymax_ax:integer;

case1x,case2x,case3x,case1y,case2y,case3y:boolean; xplot,yplot:integer; nxorigo,nyorigo:integer; testa:boolean; str11,str22,xstr1,ystr1:string;--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.92---------------------------------------------------------------------

(***************** Here put in desired function ************)procedure functionxy;var f:real;

beginx:=step;

y:=p_algo(step);end;(***************** end *************************************)

procedure set_nxorigo;beginif case3y=true then beginyorigo_ax:=yaxel_max-trunc((nyorigo-fmin)/(fmax-fmin)*(yaxel_max-yaxel_min));end;

if case3x=true then beginxorigo_ax:=offmin+trunc((nxorigo-fmin)/(fmax-fmin)*(xaxel_max-xaxel_min));end;

if case1x=true then xorigo_ax:=xaxel_min;if case2x=true then xorigo_ax:=xaxel_max;if case1y=true then yorigo_ax:=yaxel_max;if case2y=true then yorigo_ax:=yaxel_min;end;

procedure write_inparameters;beginif case1x=true then writeln('casex= 1');if case2x=true then writeln('casex= 2');if case3x=true then writeln('casex= 3');if case1y=true then writeln('casey= 1');if case2y=true then writeln('casey= 2');if case3y=true then writeln('casey= 3');writeln('nxorigo= ',nxorigo);writeln('nyorigo= ',nyorigo);writeln('fmin= ',fmin);writeln('fmax= ',fmax);writeln('xmin= ',xmin);writeln('xmax= ',xmax);writeln('ymin= ',ymin);writeln('ymax= ',ymax);writeln('xori= ',xori);writeln('yori= ',yori);

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.93---------------------------------------------------------------------writeln('xori= ',xori);writeln('xorigo_ax= ',xorigo_ax);writeln('yorigo_ax= ',yorigo_ax);writeln('xaxel_min= ',xaxel_min);writeln('xaxel_max= ',xaxel_max);writeln('yaxel_min= ',yaxel_min);writeln('yaxel_max= ',yaxel_max);writeln('xdelta= ',xdelta);writeln('ydelta= ',ydelta);writeln('dividex= ',dividex);writeln('dividey= ',dividey);end;

procedure wr_maxmin;begin

writeln('x= ',x);writeln('x2= ',x2);writeln('xmin= ',xmin);writeln('xmax= ',xmax);writeln('y= ',y);writeln('y2= ',y2);writeln('ymin= ',ymin);writeln('ymax= ',ymax);end;

procedure calc_minmax;var pp:integer; xpmin,xpmax,ypmin,ypmax:boolean; xnmin,xnmax,ynmin,ynmax:boolean; xposmin,xposmax,yposmin,yposmax:real; xnegmin,xnegmax,ynegmin,ynegmax:real;

beginwriteln('Calculates limits, please wait ');

xposmin:=0;xposmax:=0;xnegmin:=0;xnegmax:=0;yposmin:=0;yposmax:=0;ynegmin:=0;ynegmax:=0;

q:=0;frek:=0;for step:=fmin to fmax do beginq:=q+1;frek:=frek+1;if q=100 then begin write(trunc(frek/(2*fmax)*100));writeln(' %');q:=0;end;functionxy;

if ((x>0) and (x>=xposmax)) then xposmax:=x;if ((y>0) and (y>=yposmax)) then yposmax:=y;

if ((x<0) and (x>=xnegmax)) then xnegmax:=x;if ((y<0) and (y>=ynegmax)) then ynegmax:=y;xposmin:=xposmax;

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.94 *)(* -------------------------------------------------------------------- *)yposmin:=yposmax;xnegmin:=xnegmax;ynegmin:=ynegmax;end;

q:=0;for step:=fmin to fmax do beginq:=q+1; if q=100 then begin write(trunc(frek/(2*fmax)*100));writeln(' %');q:=0;end;p:=fmax-n+fmin;functionxy;frek:=frek+1;

if ((x>0) and (x<=xposmin)) then xposmin:=x;if ((y>0) and (y<=yposmin)) then yposmin:=y;if ((x<0) and (x<=xnegmin)) then xnegmin:=x;if ((y<0) and (y<=ynegmin)) then ynegmin:=y;

end;

(* only positive axis *)if ((xposmax<>0)) then xmax:=xposmax;if ((xnegmin=0) and (xnegmax=0)) then xmin:=xposmin;if ((yposmax<>0)) then ymax:=yposmax;if ((ynegmin=0) and (ynegmax=0)) then ymin:=yposmin;

(* only negative axis *)if ((xnegmax<>0)) then xmax:=xnegmax;if ((xposmin=0) and (xnegmax=0)) then xmin:=xnegmin;if ((ynegmax<>0)) then ymax:=ynegmax;if ((yposmin=0) and (ynegmax=0)) then ymin:=ynegmin;

(* both postitive and negative axis *)if ((xposmax<>0)) then xmax:=xposmax;if ((xnegmin<>0)) then xmin:=xnegmin;if ((yposmax<>0)) then ymax:=yposmax;if ((ynegmin<>0)) then ymin:=ynegmin;

writeln('xmin= ',xmin);writeln('xmax= ',xmax);writeln('ymin= ',ymin);writeln('ymax= ',ymax);writeln('Press return');end;

procedure calc_casexy;begin

case1x:=false;case2x:=false;case3x:=false;case1y:=false;case2y:=false;case3y:=false;if ((xmin>=0) and (xmax>0)) then case1x:=true;if ((xmin<0) and (xmax<=0)) then case2x:=true;

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.95 *)(* -------------------------------------------------------------------- *)if ((ymin>=0) and (ymax>0)) then case1y:=true;if ((ymin<0) and (ymax<=0)) then case2y:=true;if ((xmin<0) and (xmax>0)) then case3x:=true;if ((ymin<0) and (ymax>0)) then case3y:=true;end;

procedure origo_xcase3;var dx:real;begindx:=(xmax-xmin)/(fmax-fmin);x:=xmin;

for n:=fmin to fmax do beginx:=x+dx;if ((x<=0) and ((x+dx)>=0)) then begin nxorigo:=n;xori:=0;end;if ((x>=0) and ((x+dx)<=0)) then begin nxorigo:=n;xori:=0;end;end;

end;

procedure origo_ycase3;var dy:real;begindy:=(ymax-ymin)/(fmax-fmin);y:=ymin;for n:=fmin to fmax do beginy:=y+dy;if ((y<=0) and ((y+dy)>=0)) then begin nyorigo:=n;yori:=0;end;if ((y>=0) and ((y+dy)<=0)) then begin nyorigo:=n;yori:=0;end;end;

end;

procedure calc_origo;var dx:real;

beginif case1x=true then xori:=xmin;if case2x=true then xori:=xmin;if case1y=true then yori:=ymin;if case2y=true then yori:=ymin;if case3x=true then begin origo_xcase3;end;if case3y=true then begin origo_ycase3;end;

end;

(* 3 *****************************************************)(************ procedure init graph ***********************)

procedure init_graph;begingraphdriver:=detect;

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.96 *)(* -------------------------------------------------------------------- *)initgraph(graphdriver,graphmode,'c:\tp\BGI');errorcode:=graphresult;if errorcode <>grok thenbeginwriteln('Graphics error: ',grapherrorMsg(errorCode));writeln('program aborted..');halt(1);end;

end;

procedure plot_curve;var xplot,yplot:integer; testx,testy:boolean;

beginsetcolor(red);for step:=fmin to fmax do beginp:=n;testx:=false;testy:=false;if abs(xmax-xmin)>1E-25 then testx:=true;if abs(ymax-ymin)>1E-25 then testy:=true;functionxy;if testx=true then xplot:=offmin+trunc((x-xmin)/(xmax-xmin)*(xaxel_max-xaxel_min));if testy=true then yplot:=yaxel_max-trunc((y-ymin)/(ymax-ymin)*(yaxel_max-yaxel_min));putpixel(xplot,yplot,blue);end;end;

procedure writeut;beginwriteln('x= ',x);writeln('x2= ',x2);writeln('xmin= ',xmin);writeln('ymin= ',ymin);writeln('xmax= ',xmax);writeln('ymax= ',ymax);end;

procedure write_valuex;var test:boolean;beginstr1:='';setcolor(blue);if abs(result)<=1E-25 then result:=1E-25;test:=false;

if ((str1<>xstr1) and (str1<>'0') and (str1<>'-0')) then

(* ------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.97 *)(* ------------------------------------------------------------------- *) begin test:=true;end;if test=true then outtextxy((a+akx),(b+bkx),str1);

setcolor(red);xstr1:=str1;end;

procedure write_valuey;var test:boolean;beginstr1:='';setcolor(blue);if abs(result)<=1E-25 then result:=1E-25;test:=false;if ((str1<>ystr1) and (str1<>'0') and (str1<>'-0')) then begin test:=true;end;if test=true then outtextxy((a+aky),(b+bky),str1);setcolor(red);ystr1:=str1;end;

procedure calc_delta;begin

writeln('calc_delta');dxpos:=(xmax-xmin)/dividex;dxneg:=(xmin-xmin)/dividex;dypos:=(ymax-ymin)/dividey;dyneg:=(ymax-ymin)/dividey;end;

procedure set_axis;begin

setcolor(RED);line((xaxel_min)-offmax,yorigo_ax,(xaxel_max+offmin),yorigo_ax);line(xorigo_ax,yaxel_min,xorigo_ax,yaxel_max);

end;

procedure set_posx;var nxx,nn:integer; testa1:boolean; pp:real;beginnn:=0;

a:=xorigo_ax+xdelta;b:=yorigo_ax;

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.98 *)(* -------------------------------------------------------------------- *) testa1:=false;pp:=xaxel_max-xorigo_ax;if pp<>0 then testa1:=true;for nxx:=xorigo_ax to xaxel_max do beginnn:=nn+1;if pp<>0 then testa1:=true;if ((nn>=xdelta) and (testa1=true)) then begin nn:=0; result:=(xmax-xori)*(nxx-xorigo_ax)/(xaxel_max-xorigo_ax);akx:=7;bkx:=5; write_valuex; a:=a+xdelta;end;end;end;

procedure set_posxneg;var nxx,nn:integer; testa1:boolean; pp:real;beginnn:=0;a:=xorigo_ax-xdelta;b:=yorigo_ax;testa1:=false;if (xorigo_ax-xaxel_min)<>0 then testa1:=true;

for nxx:=xaxel_min to xorigo_ax do begin

if ((nn>=xdelta) and (testa1=true)) then begin nn:=0; result:=xmin*(1-(nxx-xorigo_ax)/(xaxel_min-xorigo_ax)); akx:=7;bkx:=5; write_valuex; a:=a-xdelta;end; nn:=nn+1;end;end;

procedure set_posy;var nyy,nn:integer;beginnn:=0;b:=yorigo_ax-ydelta-10;a:=xorigo_ax;

testa:=false;if (yorigo_ax-yaxel_min)<>0 then testa:=true;for nyy:=yaxel_min to yorigo_ax do beginnn:=nn+1;

if nn>=ydelta then begin nn:=0; result:=ymax*(1-(yorigo_ax-nyy)/(yorigo_ax-yaxel_min)); aky:=8;bky:=0;

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.99 *)(* -------------------------------------------------------------------- *) write_valuey; b:=b-ydelta; nn:=0;end;end;end;

procedure set_posyneg;beginnn:=0;b:=yorigo_ax+ydelta-10;a:=xorigo_ax;

testa:=false;if (yaxel_max-yorigo_ax)<>0 then testa:=true;for nyy:=yorigo_ax to yaxel_max do beginnn:=nn+1;if nn>=ydelta then begin nn:=0; result:=(ymin)*(1-(yaxel_max-nyy)/(yaxel_max-yorigo_ax)); aky:=8;bky:=0; write_valuey; b:=b+ydelta;end;end;end;

procedure set_marks;begin

(********************************* set marks at the positive x-axis *)for n:=0 to (dividex+1) do begin a:=xorigo_ax+n*xdelta; b:=yorigo_ax+4; c:=a; d:=yorigo_ax-4;line(a,b,c,d);setcolor(yellow);if (n<>0) then line(a,yaxel_max,a,yaxel_min);setcolor(blue);

testa:=false;if (xaxel_max-xaxel_min)>=0 then testa:=true;if ((case1x=true) and (n<>0) and (testa=true)) then begin result:=xmin+(xmax-xmin)*(n*xdelta)/(xaxel_max-xaxel_min); akx:=5;bkx:=0; write_valuex;end;

if ((case2x=true) and (n<>0) and (testa=true)) then begin result:=xmin+(xmax-xmin)*(n*xdelta)/(xaxel_max-xaxel_min); akx:=0;bkx:=0;

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.100 *)(* -------------------------------------------------------------------- *) write_valuex;end;end;

if case3x=true then begin set_posx;end;

(***************************** set marks at the negative x-axis *)for n:=0 to (dividex+1) do begin a:=xorigo_ax-n*xdelta; b:=yorigo_ax+4; c:=a; d:=yorigo_ax-4;line(a,b,c,d);setcolor(yellow);if (n<>0) then line(a,yaxel_max,a,yaxel_min);setcolor(blue);testa:=false;if (xmax-xmin)<=0 then testa:=true;testa:=false;if (xaxel_max-xaxel_min)<>0 then testa:=true;

if ((case1x=true) and (n<>0) and (testa=true)) then begin result:=xmin+(xmax-xmin)*(n*xdelta)/(xaxel_max-xaxel_min); akx:=0;bkx:=0; write_valuex; end;

if ((case2x=true) and (n<>0) and (testa=true)) then begin result:=xmin+(xmax-xmin)*(1-(n*xdelta)/(xaxel_max-xaxel_min)); akx:=0;bkx:=0; write_valuex; end;end;

if case3x=true then begin set_posxneg;end;

if xorigo_ax>=(xaxel_max-50) then akx:=50;(******************************** set marks at the positive y-axis *)for n:=0 to dividey do begin a:=xorigo_ax+4; b:=yorigo_ax-n*ydelta; c:=xorigo_ax-4; d:=b;line(a,b,c,d);setcolor(yellow);if (n<>0) then line((xaxel_min-offmin),b,(xaxel_max+offmax),b);setcolor(blue);

testa:=false;if (ymax-ymin)>=0 then testa:=true;if ((case1y=true) and (n<>0) and (testa=true)) then begin

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.101 *)(* -------------------------------------------------------------------- *) result:=ymax-(ymax-ymin)*(yorigo_ax-n*ydelta)/(yaxel_max-yaxel_min); aky:=2;bky:=-10; write_valuey; end;

if ((case2y=true) and (n<>0) and (testa=true)) then begin result:=ymax-(ymax-ymin)*(n*ydelta-yorigo_ax)/(yaxel_max-yaxel_min); aky:=0;bky:=0; write_valuey;end;

end;

if case3y=true then begin set_posy;end;

(**************************** set marks at the negative y-axis *)for n:=0 to dividey do begin a:=xorigo_ax+4; b:=yorigo_ax+n*ydelta; c:=xorigo_ax-4; d:=b;line(a,b,c,d);setcolor(yellow);if (n<>0) then line((xaxel_min-offmin),b,(xaxel_max+offmax),b);setcolor(blue);testa:=false;if (ymax_ax-yaxel_min)>=0 then testa:=true;

if ((case1y=true) and (n<>0) and (testa=true)) then begin result:=ymax-(ymax-ymin)*(yorigo_ax-n*ydelta)/(yaxel_max-yaxel_min);

aky:=0;bky:=0; write_valuey;end;

if ((case2y=true) and (n<>0) and (testa=true)) then begin result:=0; result:=ymax-(ymax-ymin)*(n*ydelta-yorigo_ax)/(yaxel_max-yaxel_min); aky:=0;bky:=5; write_valuey;end;

end;if case3y=true then begin set_posyneg;end;end;

procedure set_text;beginresult:=xmin;for n:=0 to dividex do begin

end;end;

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.102 *)(* -------------------------------------------------------------------- *)

procedure write_rubrik;beginsettextstyle(defaultfont,Horizdir,2);outtextxy(rubrikx,rubriky,rubrik);settextstyle(defaultfont,Horizdir,1);str:='unit x-axis '+unitx;outtextxy(rubrikx,(rubriky+20),str);str:='unit y-axis '+unity;outtextxy(rubrikx,(rubriky+30),str);end;

procedure set_palette;beginsetpalette(0,white);end;

procedure set_linestyle1;beginsetlinestyle(solidln,0,thickwidth)end;

procedure set_linestyle2;beginsetlinestyle(solidln,0,normwidth)end;procedure skrivin;beginwrite('solution x-axis, parts = ');readln(dividex);write('solution y-axis, parts = ');readln(dividey);write('decimal digits in x = ');readln(digitsx);write('decimal digits in y = ');readln(digitsy);write('plot name = ');readln(rubrik);write('unit on x-axis = ');readln(unitx);write('unit on y-axis = ');readln(unity);end;

begin(* write('fmin, Hz= ');readln(fmin); *);(* write('fmax, Hz= ');readln(fmax); *);fmin:=0;fmax:=700;(* write('Default parameters ? y/n ');readln(def); *)

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.103 *)(* -------------------------------------------------------------------- *) def:='y';dividex:=7;dividey:=7;digitsx:=1;digitsy:=1;rubrik:='Neutron charge distribution';unitx:='Unitx';unity:='Unity';if def<>'y' then begin skrivin;end;

xdelta:=trunc((xaxel_max-xaxel_min)/dividex);ydelta:=trunc((yaxel_max-yaxel_min)/dividey);

xmin:=0;xmax:=0;ymin:=0;ymax:=0;calc_minmax;(* readln; *)calc_casexy;calc_origo;set_nxorigo;write_inparameters;

rubrikx:=150;if xorigo_ax>trunc(xaxel_max/2) then begin rubrikx:=10;end;rubriky:=10;if yorigo_ax<trunc(yaxel_max/2) then begin rubriky:=400;end;

init_graph;set_palette;set_linestyle1;set_axis;write_rubrik;set_linestyle2;calc_delta;settextstyle(defaultfont,Horizdir,0);set_marks;plot_curve;readln;closegraph;end.

(* ==== UNIT "CHARGE", neutron charge distribution ================== *)

unit charge;interfacefunction p_algo(var step:integer):real;implementation

var force:real; (* force help parameter *)

forceut:real; (* force help parameter *) forceut1:real; (* force help parameter *) forceut2:real; (* force help parameter *) forcex1:real; (* force help parameter *)

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.104 *)(* -------------------------------------------------------------------- *) forcex2:real; (* force help parameter *) angle:real; (* integrating angle *) da:real; (* angular increment when integrating *) D:real; (* distance measuring point to neutron center *) R:real; (* electron orbiting radius *) step:integer; (* actual step value of D *) step1:integer; (* help parameter *) steps:integer; (* number of integration steps *) a1,a2,a3,a4:real; (* help parameters *) b1,b2,b3,b4:real; (* help parameters *) a,b:real; (* help parameters *) Rp:real; (* proton radius in units of electron Re *) testa:boolean; (* help parameter *) solution:real; (* plotting area for force parameter *) konstant:real; (* the charge constant e*e/4/pi/Eo *) Pi:real; (* the mathematical constant pi *) e:real; (* the charge unit constant *) E0:real; (* the permittivity of vacuum constant *) re:real; (* the electron radius *)

procedure define;(* defining constants and program parameters *)beginPi:=3.141592653589793238; (* the pi constant *)e:=1.6021773349E-19; (* the elementary charge constant *)E0:=8.854187817E-12; (* permittivity of vacuum constant *)re:=2.8178409238E-15; (* the classical electron radius *)solution:=0.01; (* solution for plotter *)steps:=50; (* number of numerical integration steps *)r:=144; (* electron orbital radius in the neutron *)Rp:=12.5; (* proton radius *)konstant:=e/E0*e/4/pi/re/re; (* calculating the unit charge constant *)end;

Procedure sum_forces;(* summing field force contributions from proton and electron *)beginforceut:=forceut1+forceut2;end;

procedure calc1;(* calculating the field force contribution from the electron *)label 1;beginforceut:=0;

forceut1:=0;if D<Rp then goto 1;for step1:=0 to steps do beginangle:=pi*step1/steps;

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.105 *)(* -------------------------------------------------------------------- *) a1:=D-R*cos(angle);a2:=R*sin(angle);a3:=a1*a1;a4:=a2*a2;if (a3-a4)<>0 then a:=sqrt(abs(a3-a4));testa:=true;if abs(a)<>0 then testa:=false;

if testa=false then force:=-konstant*(1/steps)*a1/a/a/a;forceut:=forceut+force;end;

forceut1:=0;if ((forceut<=solution) and (forceut>=-solution)) then forceut1:=forceut;1: end;

procedure calc2;label 2;(* calculating field force contribution fron the proton *)beginforceut:=0;forceut2:=0;for step1:=0 to steps do beginif D<Rp then goto 2;angle:=pi*step1/steps;da:=pi/steps;b1:=D-Rp*cos(angle);b2:=Rp*sin(angle);b3:=b1*b1;b4:=b2*b2;if (b3-b4)<>0 then b:=sqrt(abs(b3-b4));testa:=true;if abs(b)<>0 then testa:=false;if testa=false then force:=(konstant*b1/b/b/b)*da*sin(angle);forceut:=forceut+force;end;

forceut2:=0;if ((forceut<=solution) and (forceut>=-solution)) then forceut2:=forceut; forceut:=0;2: end;

function p_algo(var step:integer):real;begin

D:=step;define; (* defining constants and program parameters *)calc1; (* calclulate electron force field distribution *)calc2; (* calculate proton force field distribution *)

(* -------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.106 *)(* -------------------------------------------------------------------- *) sum_forces; (* summing field forces from proton and electron *)p_algo:=forceut; (* output plotting function *)end; (* end of function *)

end.

------------------------------------------------------------

Must be compilated in a TurboPascal compilator befor used inthe main program "PLOTTER"

unit realstr;interface

uses crt,opstring;var r,rr:real; s,t,exponent:integer; signum,str,expo:string; digitsx,digitsy:integer; test:boolean;

function p_realstr(r:real;digitsx,digitsy:integer):string;

implementation

function p_realstr(r:real;digitsx,digitsy:integer):string;label 1,2;begintest:=false;if r<>0 then test:=true;signum:='';if ((test=true) and (r<0)) then signum:='-';s:=digitsx;t:=digitsy;exponent:=0;rr:=abs(r);while (rr<=0.1) do beginexponent:=exponent-1;rr:=rr*10;if keypressed then goto 1;end;

1: if abs(r)>=1 then rr:=abs(r);while (rr>=100) do beginexponent:=exponent+1;

rr:=rr/10;if keypressed then goto 2;end;

(* --------------------------------------------------------------------- *)(* MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden P8.107 *)(* --------------------------------------------------------------------- *) 2: str:=real2str(rr,s,t);

if expo='E0' then expo:='';p_realstr:=signum+str+expo;end;end.

------------------

Slutsats : Om denna modell är Conclusions: If this model isriktig innebär detta att den true, it means that the quarks.k. kvarkmodellen för de ele- model of particles is false. Itmentära partiklarna, är felak- also means that the neutron hastig. Det innebär också att ne- a similar structure as for theutronen har en innre struktur hydrogen atom, but on a muchsom i mycket liknar väteatomen higher energy level. These newmen på en avsevärt högre nivå. insigts can be very usefull inDessa nya insikter kan vara the future development of funda-mycket värdefulla för att upp- methal physics.nå en bättre förståelse avgrundläggande fenomen inomfysiken.

-------------------------

LJUS KONTRA ELEKTROMAGNE- LIGHT CONTRA ELECTROMAGNE-TISKA VÅGOR TIC WAVES

Ibland är vi slavar under or- Sometimes we are slaves ofden. Detta är en uppenbar fara words.That is an obvious dangerinom vetenskapen, där vi använ- in science, where we uses worddet synonymer för fenomen som synonymes for phenomena whichinte säkert är förankrade som may be quite different physicalvarande samma fysikaliska feno- phenomena. One such expressionmen. Ett sådant uttryck är is "light, an electromagnetic"ljus, en elektromangetisk våg- wave". The expression emanatesrörelse". Uttrycket härstammar from Maxwell's electromangneticfrån Maxwells elektromagnetis- theory, where he did an attemptkateori, där Maxwell försökte to, on theoretical basis, coor-sammanföra ljus och radiovågor dinate light and electro magne-till ett och samma fysikaliska tism as one and the same physi-fenomen. Sedare visade det sig cal phenomenon. However, laterdock, såsom väl har framförts on was shown, as even has beeni denna teori på annan plats, pointed out on another place in

att ljus verkar vara ett parti- this theory,that light seems tokelfenomen och inte ett vågfe- be particles, not waves in itsnomen i egentlig bemärkelse. true meaning. Light seems to beLjus ser ut att vara en mate- a wave of matter, not primaryrievåg och inte en elektromag- an electro magnetic phenomenon.

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.108---------------------------------------------------------------------netiskt fenomen primärt. Detta That is strengthen of thatstyrks av, att det egentligen there are no experiments doneinte finns några gjorda experi- pointing on the light electro-ment som styrker ljusets elekt- magnetic character, an experi-romagnetiska karaktär, vilket ment which can be confirmedendast kan ske genom att man only by showing that a lightkan påvisa elektromagnetisk in- ray is able to induce an elect-duktion i exempelvis en elekt- ric electromotoric force in arisk spole genom att belysa electric coil. What is known,denna spole med ljus i någon light only react with electronsform. Ljus reagerar enbart vad in atoms in that way that elec-man vet, med materia på atomär trons is absorbing energy fromnivå genom att elektroner inom the photon or exiting energyatomen exiteras och avger ljus in form of photons by changinggenom att ändra energinivåer. orbital energy levels.

Ljus och elektromagnetiska vå- In this theory,light and elect-gor är enligt denna teori två romagnetical waves are two dif-helt olika saker. Ljus är en ferent things.Light is a streampartikelström som fluktuerar i of particles where the densitydensitet i takt med en oscille- of this stream fluctuate inrande källa, som portionerar ut time to the oscialltions of themateria i takt med oscillatio- source,which give out matter innen. small portions. Elektromagnetisk strålning, ra- Electromagnetical radiation,diovågor, uppstår genom växel- radio waves, is created fromverkan av elektriska och magne- changing electrical and magne-tiska fält. Dessa vågor är inte tical fields. These waves arekvantifierade såsom ljus är,dvs not quantified as light is,kan förekomma i helt o-diskreta which means, appear in not di-kvantiteter.Styrkan i en radio- screte quantities. The strenghtvåg kan regleras med intensitet, in a radio wave can be control-medan ljusets intensitet inte led by the intenisty, but whenhar någon påverkan om fotonen light, intensity of the photonväxelverkar i mottagaren eller make no sense what regard theej. I fotonens fall är det interaction in the receiver. Inendast dess frekvens som är av- the case of light, only thegörande om växelverkan sker. photon frequency is important.

Den vanligaste ljuskällan är The usual light source is anen atom, där elektronerna runt atom, where the electron roundatomkärnan hoppar mellan olika the atomic core jump betweenenerginivåer. Skillnadsenergin different energy levels. Themellan de olika nivåerna utgår difference energy between thei form av partikelstrålning different levels leave the atomoch som i de flesta fall utgö- in form of partilce radiation,res av ljus, röntgen eller gam- in most common cases in form of

mastrålning. light,X-ray or gamma radiation.

I etablerad teori skiljer man In common theory building oneinte på ljus och elektromagne- make no special difference be-

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.109---------------------------------------------------------------------tiskt strålning, utan anser det tween light and electromagneti-vara samma sak. cal radiation. It's the same thing.Om det vore så, skulle man kun- If so, it would be possible tona inducera en elektrisk emk i induce an electrical electromo-an elektrisk spole genom att toric force in a coil,by light-belysa den med ljus. Detta har en the coil with light. What'sdock aldrig vad man vet lyckats known, that has never been done.med. En motivation till detta A motivation for it may be thatanses vara att det är svårt att it would be hard to manifacturetillverka en svängningskrets a coill with such small dimen-som är i storleksordning ljus- sions, a circuit in range ofvåglängder. some light wavelengts.

============================================================== 8.109AGrundprincipen för emittering The basic principles for emit-av ljus är sålunda att : ljus- ting light hence is : the lightkällan är en oscillator som source is an oscillator, whichsvänger p.g.a en elektromagn- oscillate caused by an electro-netisk/mekanisk resonans och då magnetic resonans, and when atsamtidigt elektronen hoppar the same time electrons jump be-till en annan energinivå, den tween different energy levels,materia som denna energi repre- the matter enclosed in the ener-senterar, portioneras ut i form gy field, is portioned out inav en fluktuerande partikel- form of a fluctuating particleström. steam.

====================================================================

Sönderfallet av elementära par- Decay of elementary particlestiklar kan också tänkas ske may occur in connection withi samband med att en oscilla- that an oscillation process istion förekommer i sönderfalls- taking place and where at theprocessen och där sålunda mate- same time matter is spread outria portioneras ut i takt med in the environment in time todenna oscillation. Ett sådant these oscillations. Such a casefall är som exempel, annihila- is when two electron are annihi-tion av en elektron och en lated each other, giving purepositron. radiation as result.

ANNIHILERINGS PROCESSEN AV THE ANNIHILATION PROCESS OFTVÅ ELEKTRONER TWO ELECTRONS

Då en elektron och en positron When a electron and a protonkolliderar med varandra, upplö- collide with each other, they

ses dessa partiklar i energi are dissolving each other ingenom att två lika energirika a burst of two energy rich pho-fotoner bildas. Frekvensen hos tons. The frequency of thesedessa fotoner avgörs av den phothons is determined by the

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.110---------------------------------------------------------------------elektromeknaiska resonans som electromechanical resonanceuppstår mellan de båda partik- which is created by these par-larna, enligt samma mekanism ticles in a similar way as forsom vi redogjort för i vår that process accounted for inatomteori. our atomic theory.

Kraftverkan mellan de båda par- The force effect between the 2tiklarna när de kommer nära va- particle's coming near eachrandra, är : other, is :

2 2 F = me.c.re/D ( formula 3.21B)

f = 1/(2.Pi) . sqrt( F/(me.R)) ( formula 8.41A) Insättning av F : Inserting F :

f = 1/(2.Pi) . c/D . sqrt(re/R)

2 R = Kt.re ( see formula 8.64C) 2 D = 2.R = 2.Kt.re ( before collision, appr. ) 2 f = 1/(2.Pi) . c/(2.Kt.re) . sqrt(1/Kt)

f = 1E20 Hz (appr).

---------------

SKAPANDET AV EN ELEKTRON OCH EN CREATION OF AN ELECTRON AND A------------------------------- -------------------------------POSITRON FRÅN EN FOTON POSITRON FROM A PHOTON----------------------- ----------------------

En elektron och en positron kan An electron and a positron canskapas genom materialisering be created by a materializingav fotoner. Processen är inte process of photons. The processhelt revesibel med annihila- is not completely reversibletionsprocessen, emedan i detta to the annihilation process,but

fall skapelsen sker genom en claim not 2 single photons, in-enda foton men med den dubbla stead one single photons withenergin. its double energy.

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.111---------------------------------------------------------------------Om vi sålunda använder oss av Hence, if we make use of a pho-en foton genererad från ett ton generated by a common ato-vanligt atomisk system, erford- mic system, the following ener-ras sålunda energin: gy and photon frequency is needed :

2 E = 2.hf = 2.mo.c

och frekvensen hos fotonen blir and the frequency of the photoni detta fall lika med : then will be :

2 f = me.c /h = 1.3E20 Hz

dvs en frekvens av samma stor- which means, a frequency of theleksordning som vid annihila- same order as we got at thetionen. Att frekvenserna råkar annihilations process. The factvara bära lika varandra betyder that the frequency is in thedock inte att processen är same range, doesn't mean thatreversibel. the process is reversibe.

(See reference 23)

VAD ÄR EN NEUTRINO ? WHAT IS A NEUTRINO ?

n --> p + e + v

En neutron, sammansatt av en A neutron, composed by a protonproton och elektron,kan sönder- and an elektron,is dissolved infalla i sina delar utgörande en pieces by emitting a proton, anproton, en högenergetisk elek- high energetic electron plusron samt neotrinos. Neutronen neutrinos. Neutronen har enhar massan 1838.65 elektronmassa lika med 1838.65 electronmassor, protonen har 1836.12 masses, the proton mass iselektronmassor.Mellanskillnaden 1836.12 electron masses. Theär 2.53 elektronmassor.Om elek- difference is 2.53 electron-tronen vid annihilationen mot- masses. If the electron at thesvarar 1 elektronmassa, åter- annihilation has an energy ofstår 1.53 elektronmassor energi about 1 elektron mass, the restsom försvinner som neotronio. is the neutrinos energy.

==== conclusions 1 =========================================== 8.112A

a) Neutrio is created by extra mass/energy of the electron, in this case 1.53 elektronmasses. This mass must be hidden in the neutrino.

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.112--------------------------------------------------------------------- b) Difficulties of deciding mass of the neutrio point on that mass is de-materialized in like a manner as when 2 electron annihilate each other --> photon. A photon contain matter but is not able to be detected in common way.

c) The neutrion escaped can react with matter and create a nuclear annhilation process.

d) 1.5 elektron masses is enough for creation of a further electron, but the quantity re(2).c, the charge quantiy is not enough for that.

Pi+- ---> u + v

I detta fall sönderfaller en In this case, a charged Pi-laddad Pi-meson till en muon meson decays in a muon plus aplus neutrinos. Även i detta neutrio. Even in this case wefall kan vi använda vår parti- can use our particle theory,kel teori, där Pi-onen är upp- where the Pi-on is built up bybyggd av en mu-on plus 2 andra a muon plus 2 other particles.partiklar. Pi-mesonen har en The Pi-meson has a mass of 272massa av 272 elektronmassor, electron masses, the muon has amu-onen har massan 207 elek- mass of 207 electron masses,tronmassor. Mellanskillnaden är hence a mass difference of 6565 elektronmassor. Pi-mesonen electron masses. Hence, the Pi-sönderfaller sålunda till den meson decay to the already ex-redan existerande u-onen plus isting muon plus extra mass.överskottsmassa. Denna massa This extra mass cannot createkan inte skapa en laddad parti- any single charged particle,be-kel, eftersom laddningen tas cause that belongs to the muon.med i u-mesonen. Den sönderfal- Hence, the decay product mustlande produkten måste sålunda be neutral. Above that, therevara neutral.Dessutom är det en is here a relatively largerelativt stor mängd energi som amount of matter which shall beavgår i neutrinen, som sålunda removed by the neutrino in thishär är en myon-neutrinon. case, named muon neutrino.

==== conclusions 2 =========================================== 8.113A

a) obviously there are different types of neutrinos with differing mass and energy

b) this type which appear in relation to the decay of Pi-ons obviously are named "muon-neutrinos"

c) One are differing between neutrinos and anti-neutrinos, left-

handed and right-handed neutrinos, associated to some form of "spin direction" related to the movement direction.


vu + p ---> u + n

En muon-neutrio plus en proton A muon-neutrino plus a protonhar i detta fall sa mycket in this case has such an amountsamlad energi att det kan ska- of energy that it can create apa en neutron och en muon. neutron plus a muon.

==== conclusion 3 =========================================== 8.113B a) a muon neutrino contain such a high energy that it is capable to materialize a muon and an electron. (the proton in the neutron is the same as the input proton).

b) Neutrinos lack electric charge and has no strong interaction

c) In the same way as 2 high energetic photons (gammas) can create 2 electron (e+ , e-) , 2 electron neutrinos can create the same.

d) neutrinos materialize/dematerialize in the same way as for photons ! Are neutrinos some kind of high massive photons ? A high frequent wave of matter ?

__ u --> e-+ + vu + vu

I denna process är det en myon In this process, there is ansom sönderfallet till en elek- myon decaying to an electrontron samt 2 neutrinos. Elektro- and to 2 neutrinos.The electronnen kan ju inte bära all den can not carry all that energyenergi som myonen innehåller, which the muon contain, so it'sså det är uppenbart att det är obvious that the neutrios areneutrinos som är bäraren av the carrier of this energy andden energi som försvinner. mass which dissappear in the process.

Massa kan inte förstöras, bara Mass cannot be destroyed, justövergå i en annan aggregations- be transformed to another aggre-form. Det förefaller som demat- gation state. It seems obviouserialiseringen av myonen sker that the de-materializing ofpå ett likartat sätt som för the muon is happening in a si-

hur elektronor annihilieras i milary process as when elect-en skur av fotoner. Fotonen är rons annihilate each other, inju också ett energipaket där a burst of pure energy. Thedet är svårt att experimentellt photon also is an energy packet

--------------------------------------------------------------------- MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.113---------------------------------------------------------------------uppmäta dess innehåll av massa, where it is difficult to by ex-dock kan energin lättare be- periment deside its mass, butstämmas. where it's easier to dermine its energy.==== conclusion 4 ============================================ 8.114A a) when a muon decay, the neutrino must be carrier of most of all energy and matter which was contained in the muon.

b) Mass and energy can not be destroyed, only convert to another aggregation form. The neutrio seems to transport this mass and energy in such form that it hardly can be detected by ordinary measurement methods, just indirect- ly by registering the lack of it.

c) Even in a photon mass seems to dissappear in nothing, but its energy is more easy to be measured.

Några egenskaper som vi kan Some properties which we cansammanställa som giltiga för pur together as valid for aneutrinon : neutrino :

==== conclusions 5 =========================================== 8.115A

a) 3 different neutrions exists, electron neutrino, muon- neutrio and tau-neutrios

b) eatch type of neutrio has its anti-particle

c) the neutrio is carrier of both energy and matter, which disappear from the decaying particle system

d) In some senses it looks like a photon, but the photon seems not to have any anti-particle

e) neutrios can travel very long distances and are regarded as stabel over time. It points on that a neutrino is a particle with closed, limited spatial dimensions.

f) neutrinos do not show up any electromagnetic or strong interaction with matter.

g) neutrinos react with matter by creating or materializing its mass and energy into "real particles". The probability factor for reaction with matter is usually very low.

h) neutrion are created when a decaying system not any

longer can produce a "real particle" which belongs to any possible materialized particle mass. The rest mass and energy seems to go over to the neutrino, which then escape from the process.

---------------------------------------------------------------------MATTER UNIFIED, 1998, ISBN 91-973340-0-6, O. Tedenstig/Sweden 8.114--------------------------------------------------------------------- Frågan är om neutrinon är kvan- The question is wether the neu-tifierad på samma sätt som öv- trinos are quantified or not inriga partiklar. Vad gäller fo- a similar way as for other par-tonen ser det ut som om denna ticles. What regard the photon,inte är kvantifierad, utan har it seems that it is not quanti-en inneboende energi som enbart fied, but where its inneherentär bestämt av det atomiska sy- energy is determined by proper-stemets egenskaper som produce- ties of the atomic system, pro-rar dem. ducing them.

Vårt förslag är att neutrinon Our suggestion is that neutri-är en "torus" av ganska löst nos are "torus" of matterbunden materia som hålls ihop rather losely hold together byav relativt svaga växelverkan- weak interacting forces.Two de-de krafter. Två frihetsgrader gres of freedom of this matterpå partikelrörelserna kan sär- is destinguished, approximatelyskiljas här på samma sätt som in the same way as for otherför övriga elementarpartiklar types of elementary particlessom beskrivits i denna teori. as here described.

References : 9),22),23),24),25),26-56, 57),58),59)

· web viewbörjat ett nonsensord som till- nonsense word given ... if physicist go on...

Documents