},~~. •

•

•

•

•

WIlRNERflKA 8AMLINQ~NA

•

,

•

Borikkus -Trascus .

• - . -

• •

• Parentation och Liturgi

örver

Det urgamla Hocus Pocus,

eller •

De magiske Spelarn':.

( i .

S T o C K. H O L M, tryckt i M A 1'1. Sl 11 A II. 1> , II' A »oJllrydleriec, l'~4~

• •

,

•

•

• •

•

•

• ,

,

•

•

•

•

,

•

, •

-,

• ,

•

•

, • •

•

,

,

• --

•

,

,

,

•

--- ___ F .. -• •

• , •

\

•

I

F Ö r s ta S å rt g e n • • Tail ultllm ."I/mlll,,,. dilrlll (J f.IIIGrilC~'" Mllllfrf. MARa •

• •

D et kom för många lr se'n hit till hufvud.ta'n, En läng och Ivartlag4 munk, Herr Trask t en l'ran.

siskan, Men mörk illuminat; fast icke iklädd drägten: lag nyligen har gjort den vi&tiga upptäckten Han väckte döda upp; •. dock ej pil ljusa da'n ' Ty det lär ej gå ann. ' Vår visdoms charlatan, Den stund han icke åt och so f, lom han var van .. Sig ande*yner plumt med Bileamsb secten .).

, •

_) Observera, att Bilt.mit,r"t i minga d.lar' ärve ... enutamde med Sw,tl,"bor,sAtJ ÅfltltsPiirmfrid, mell akillde lig derifrån genom eR srof pöbelaktig­het oeh JautilU 9f1ä~tri, h varför. don såkJlI.d, Nya min i Ilg Ijelf 5am1tJ teeten. uppCunRen af Sko· lDakaron BQl!m, i Oörlihi och '021> i Enat aod,

•

• • •

• • •

•

•

•

,

•

u.t 17 r • - -1t

,

fil i dl (Läs P-K - S trydta tiram It), som onek fOlhdds

,

, gu.na •

.. I Der 5t'r ni ritualn, hvar broder i sitt bål -Ar detta lor f'j nog for sektens hjeIted:lter, 51 las den qv icb faree. som vdckte allaq skratt, När den vid munk bron gars, mot svärmeri 't; hvad

spratt! På Stenborgs Jifliga och comiska theater.

• Nog sagd t , rå denna tid • det till hi~torien hör ~ Guldmakeri't det fick sin egen controllöl', *if) Sin andesHdare med bryllor. pi röd näsa. Sin Bibliotekar som knappast kunde Jäsa lI")

•

bvilka utmii,kt sig och ~jort sig föraktlige genom omedelbara ingi~~elser och uppenbarelser, ett invär· tes lJUS samt IÖJhgl och fahka underverk hvilka alla miss'.yckllles, sä.om da H:r C-n vide gå på vattnet v,~ N~cka men söd, for det som haa ..de, ,och :,.ka~arne icke ' trodde. Swedenborgianis. ~.O ar ~1",erh8~n afyen sV~'rmi!k, m~n i I\rundell Icke mag':k och Icke 11lumlnatisk, ulan en fin, raf~ finerad deISme. oc.h naturalism e , In par gratIe, örver den erassa aoel.numen och rå materialismen.

*) Man • .kunde utan fa,a utsätta forfattaren. namn ty det Itar" om mlo rätt minI, på sjelfn tiltclbl:det tryckt pa 80:h.let här i Stockholm; men af vördnad ~iJr detta verkhgen alora Geni, fruktar mao. <lermed llllafventyu, att. såra dess dellcate... Nog af pie~ ce~ ~~ haffande l sitt slag, och ett mästerstycke ar qVlc et. Ett starkt bevis derpå vore det om det "r nnt, lom ryktet sagt, Itt den ur viss.' 0,­-rlen .. J.. ~ l blifvlt förbuden att upp'"

'" 10 •••• . ) Hr Str- b g fOllllt Gesäll uppd .1'e) H ' ragen af E. R:

..: r C-o, förut Knlppm~hr •• G •• äll.

l

•

, •

Theosolin stieg upp, predikade. med nit; Mysteri06t likväl, i mjugg, men dock med flit. Tro ej det rädligt är den 5aken persifJlera; Utvisslas da s~ lätt en rätt Bileamit i' lian i h vad tid som hellst skall till och med florera, Blott först han lägger ann sin Görlitzska habit. Han blir idealist; snart skall han nu förtrolla Var mathematisk lärd, hvar zifferkarI till nolla: Sceptiken allt förmår. I glas och i metall . V:lr Trask var underbar; han länge prisas skall. lIim svett~des dock mest, ty värr, för magnetismen, Ty hur man honom gned och kittlade, han hannt , Dock aldrig till den grad, att l'ätt bli c1ail"Voyant, Ty h:m var alltför trög och böjd för qvietismen­Fastän, som magus, snäll; men dock man honom fann Att drornma alltför platt uti somnambulismen, Ty om man drommer lögn bör den dock låta sann. 'Masien var hans sak och nya martin ismen -Ett namn som blifvit skänkt åt Swodenborgs system, Sa jättelikt och stort för nya platonismen Som skulle det fått lir af sjelfva polyfem. Känn först dess colori!. dock efter Kellgrens chall3, Och fyrkanterna der, de hvila och de svarta­Xänn det, så löser ni SlIaft hvaTje mörkt problem; Han var dock ett geni, den gubben med peruken, Han sag allt 'llVad han u'ott, och trodde hvad han dg, Och sorn Carlusian bland idel virflar låg; -'-Var man. all andar ~e, kröp till och med p~ buken. Då han i morli.ret kom från klubben nägot sent, Nog knäckt. ty dagens ljus han sällan fann nog rent; lhn många syner sag, med rännsrenssmu!s bestruken, Och mangen brandvakls ro, blanc! SI',,\(en som han

ment,

• •

•

•

•

, •

,

I - • •

Han delade i lugn och ,illande på huken; Stodd ofta mot ell hö n, en vägg, elt trådgärdsphnl Och idel vålna'r såg, som nattetid slå dank. ' Stor ,;Jc i hos sIare män om smUel blir ej fråga _ Nog af han spöken sSg tring alla gator J!lg~; Han kunde hafva rätt, jag tror at! sjelfva fan Gjort nprioler nog, ibland leing hela sla'n, i •

Men komme~ ~ar den. stllnd/ som inseglet fåt t trycka, Ja Salomos sigill. pa all dan hemlig4et y~r Magus nå~si~ ägt. Det spel ej mlngen vet Da redan var l gang, och •• mannen gjorde lycka. Hör pli; en matador af rosenkröjsparti S~m efter jonlgod, gräft ej Ungt från hogen Riga,') DJ,upt under svarta hvalf, med rökverk och magi, Vid malta eldsken der, demoner att behiga Som hållo skalten qvar, ja bodde deruti , _ • N~turligt, Plutos magt den ej 53 lält ger sviga, Forr'n matadorn t,ädt in i kretsen med sin sta f Klädd i en grön talar JDed hocus'pokus~lel:ken, ' Dödskallar med hvad meJ', och cabbala i vecken Dl!. P~ dea,s skuldra. höjd en korp sin yishet gaf.' Ara~~s~t" glosbo~slard, man räknar ögonblecJcen • •• lIesvarJnmgen gick rasl" • pch efter väderstreck . Här 'ags .. !lr magus in med sin teosofi. en. ~."n fyndet? - d~t sJog fel!, af bris~ pS teori?_ Sag snarare pralcl1k man hade "Iömt ' N d" b l" k ' "att Ylga - og la o IS t 10 med full ceremoni En af adllpterne som iildrig lärt aU tiga" •

i 7

I ,

"

-,

j p

i

I I

•

- , ,

5e'n alg mm matado~, hnd charlatanerI! 7

Vid det vlr magu. stod och .pelle starkt 1'1 gig.; Ja, det är verkligt sant, och icke sblkeri, Likt sjelfva Bi/eam, dgs för hin hi le niga Att drifva honom ut ur n{dig herren's piga, Seln hon, lekamligt nog, först ~(jkr kuretad bli, )ien fåfängt. - Hon försvann 7 men pi hvad dtt~

, allt nog,

Tro ej hvad Magu. sagt, att randen henne tOi. Nej Trask i hemlighet, och tör att dölja ne.an, Af en misslyckad bragd, si plumpt pi andars fält;

. Med allt .itt pick och paclt ocb jungfrun örver Bälr. Han hufvudstupa tvangs att företaga reslo. Den gick med anclefart, om ni begriper deni' ,Med goliatska spdng, Vir magus kom igen. Dess liga inom lands straxt saknade .ufflörer J'örspelet af eo dram, som tragisk bier till .bu. Den slölS lr nittitu; se, derpå geck det ut; Det spelet ägt en mlogd af skickliga aktörer ~ Och pjesen gafs på nytt så prägtigt .om förut.

• )Jet första fynd var gjordt re'n af den Vi,a Stenen, Den tiden drog ock starkt en hemlig finsk magoet. Man byggde sina tjäll i all endrägtighet ~

•

Och satte, sades det, sjelf Salomo på benen, Nu Gustaf borta var. Han föll, som hvar man vet; Med honom flydde ock allt hat emot det platta; Ty han lät folket fritt lt dumheten fl skratta. En gravitetisk, dj~p oc~ .träf o~h dyste~ t.on, En dryg och mySllsk mlOe, tog In vlr region; V~r svarta man nu fritt for af och ann i gUe. Dret ofta djeflar ut, men spelte sjelf hio hU ... -En dag var TJa.k i mjugg för sin mär1värdighet~

, •

•

•

•

•

• 2 & • 2

Som migernu patron bier helsad, som man vet I • Ur brnmartjenarns skrubb, bland blölnksmörjskarlfiner. Med fällda ögonlock och andaktsspända miner, Drogs fram inför pans nåd i djupsta ödmjukhet. Det hör till tallans pragt och denna secls försköning, Att den oc~ skuggor far. TrOlsk, sade knesen, ack r "Jag har ej glömt min vän, a1t ni förtjent belöning, "Se här min börs; Ni hn ju alla ~ pel och schack! "Plumpt vann ni i Paris vid korsikanerns kröning, "Bli f advokat för fän, och hierark för pack, "Blif päfTe om ni vill! blott öka l1Open! dröning, "Den höga dumhetens, låfs dröna sjelf; , en fröning "Det blir för oss min vän till Magtens paradis, "Så Polskt som vi den ha, och på Sarmatis~t vis. "Far fort, det är ert kall, kryp om ni vill på magen, "Träng in med dolk och knif, pistoler, gift och (llit, "Hvar helst ni blir befald oc;h var en ertz Jesvi t " Besinna blott att ej er plan kan tala dagen ' "Ni måste spela rol'n af from ~sr.e lit, _ ' "Turk, jude, caraib för -i)frigt; hör ej hi t , ::V~t, h~p"en vill bed ras? del) ska.,ll ock bli lJcdragen ;

Kop, sal) hvart enda bf som star emot ert nit. "Vet att illuminat, ~tt jacobin ej Vore "Mer till, om ej som masll för dessa j!)rdens store "Som Cromwellslikt i skygd af skrymtarns religioq "Lärt röfva spirors magt i fallet af en thron, "Ni magus är, af grupd, ni kan pe fästell mura "Der man vid färgad t sken i gycklets cirklar" g3'r "Fran grad till grad och se'n pa samma l"uta står' " En löjligt utprydd narr bland viinnern"e Bom lu:" "Att ännu störta den som qvar vid styret satt "A l' , tt smuss a p1cter bort oph göra lunsen m.ak,

,

" ,

I

I

t

,

•

w c 9 -"51 dela tnagtens rof och från arabens öken, "Bli rik som Salomo, dll han dess drottning rört, "Få slafvar, apor, gule.!, och pack som gär i löcken, "Då i lOtt styckad t land, hvars frihet man förstört, "Man trampar utan gräns den hop som man förfört. "Mitt tal ej annat lan än falla er i tycket, "Farväl, mins dessa ord, min vän, de säga mycket." Han slöt " men hvem var stolt om ej vår magU4,

säg? •

Med en slags furstlig blick han log och gick sin väg; Men han tillägga bordt det höga ljusets broder, Hvad härar man förstört, af hjeJteblod hvad floder Man gjutit allt fran dig, du ädle Bonde-Jarl;-Den store Engelbrecht, till hjeltekungen Carl. . Sist dens. hvars stod blef r.est, bland konungars 1

Norden, Kung Gustafs; för att se hur ban besegrad var, .Grymt af den Hydras agg, som sjelf han kro~sat har: Som kränkt aUt hvad hans bröst käAdt hellgast pa

jorden ,-Allt ltvad han kärast lagdt uti sitt folks försvar; Men ädelt på sin graf är ban begråten vorden; Hur skönt man hjeltens dygd i minnets tempel bar. Väl dem som folkets svett och blod betalat har, Att stödja thronens magt, och lagarnas bereda; Och att upplysa det, men ej att det förleda H vad äras skörd för dem hos trogna bröst står qvar! M ed frihetens triumf igenom seklers dagar, Med sanningens en dag, som. alla brott uppda!!.ar, • Och som med hjeltars dom ttll efterverlden gar. Pä ford na fästens "ruS :in S",,>as lejon står , /Deå str uled dy. t:r blick på barjnlngen af tiden ,.

I

"

\

•

•

• "

• •

~.

Ser Tapperhetens harm, - ser Äreminnets tl, _. Der med cypress i band de kransa pyramiden; Men ryter det en gang J mager flykten Itrax. Ty all er kraft och konst <Iå smälter bort lom vax. Går lejonet på jagt, då ve er, rädda hjortar, . Men anillet öppna skall det sanna ljusets portar. Jesuiten, lik en orm, som krör i magers spår, Ja hvar ilJurninat, som forr förmörkat verlden. Skall rysa när han ser den sista helCvit'sfärdEln, Då stora Häfvens lik sin balsamering far ... Var magus verksam var; och så de fallit korlen, Au ruterkneckt var parhp, då alla sade pass! Sen kom en elak dvärg, . pedanliskt klok och hns., Men Trask var likafullt spion på heja orten .• Han fjäskade och sprang, han kände väl sin färg, Förr~dde vän oett bror och lög som Sqvallerberg, Den satans bytingen från stora Ufvens rike, Hvars prat att skända folk än ald'ri S ägt sin like, Och lom i otid v is, den sats bland vargar lärt, Att blind t verkställa allt allt krossa, allring sluka, Galimathias sjelf; halJs nid fann ofta värdt, Att denna grymma fjäsk, som lydigt verktYll brulca, Hvar ulf har den princip, blott allt blir väl för.

tärdt, Så bryr man sig ej mer om det som var beskärd t Att sparas, såsom godt och ralt for mensltligheten. Hvep! ett sa dristigt hopp, bar trots tyrann"er närt. Att men'skans försIa plig!, den år räurådigheten?­Vh magus spridde ut bland bade folk ock pack, Hvadjunker Sqvallerberg ej hant med allt siu snack, Han fridens lem pel såg, dEl sanna ljusel' hydda, Och svor att krossa den, som Himlen tyckles skydd"

•

,

-

• •

•

. 11 •

Hvad i en magi'k sjal, en dygdens ap?stat . .,. h tas mer än hon? Det sannaS blInda hat· AaD II ff .• ruset

•

D t svär att kross,," dem som o rat sig at J . • D:t slocknar, tror maD då, .och dör m~d dem! gruset.

JI r Magus vet lik väl, Dl .pelar hogt partI, er, 'k II bl" O,h s,hacka hur ni vill till slut Dl matt s a l.

-, FP,, ' 7

•

•

,

•

•

•

•

•

• •

• , •

,

•

•

•

•

•

-•

,

Andra Sången.

SMOllt silltre , - Jfllim/Eqlll, - UmbralJrlt. MARo.

Vid Liturgiens nåmn. J furier eldsjön lömmen ! _ I eder glädjes svalg, sen nya pafvedömmen! Tyranners jernthron sen! - Vid magers liHardss5ng Sen tusen valnars skock Jesuiter, nattens vänner " Beväpnade från er med dolk mot ljusets svänner Vid Bonde.Drottens graf de svärja pi en gång, • Att störta i hans fall hvar fHhetsvän i Norden, Som tror att mandom bör försvara Svenska jorden ", Som åtrår äran än af Rikets fotdna stat, Der jorden, fri och huld, af tappra hjeltar plöjdes Och b~r Ett Enda st~nd, som '(led sin lott förndjdes, Och rackte segrens sv'ird åt h varje god soldat _._ Att-,man bör taga Lag af segrarna allena, Om hjelten fela kan, l,ans uppsåt voro rena 4

Att folkets fria rätt i Lagens helgd best' DO ' ar, ,a ~f Monarkens magt sitt majestät den får,

Sa tankte Manhems folk i fordomtimm .... d D' .. . ' dO agar. a det med svard l hand gaC andra folkslag Jagar

Stort handlade det då; • hur har det handl t .?.' . F.n rk . a sen

, • l a red,hgt folk än stödje r hjeJlars throne., F o. blanda ej dess ~tam, jag bel, med hvar och en

,

•

,

,

,

• ,

•

JU mngetnas parti och klubbarnes palroner~ Betala dem contan' - i galga och i gren, ~ Häng upp fårrädare, för fan! och dränk pultroner;4) Germanerne sa gjort, och fädrens äldsta stam Från lnda Thy rsis land och Y mej!ittens skogar. Som hunnit till vår Nord från lmaberget fram.~ Jo'dn Sch ytiens Taurid, med fridens segerflam , Att röja Svea~ fält, och gör:t svärl! till plogar. Än allt från hedentid hon oinkräktad var-Och sin sjelfständighet, likt polens stjerna bu,' Hvar redlig Svensk är född just af det ägta blodet, Om han för stora väre än ej forlorat modet.-

"Bär han, med stålsatt bröst, för äran samma hjelm? Och är det tecknet än på Lejon.kronans vänner; Hvad hatar cask, karpus , calotten på en skälm .. Som salt sitt fosterland. och dräpt dess tappra svan-

ner? Herr Ma<1us, mig förUt, ni fick en S3tans släng.­Men und~r liwrgin. ni vet, sa var man sträng. -Knappt Vasa lag'ls i graf, sa blåste troll i hornet; Partiets hufvudmän; - och Eric satts i tornet; Gud, hvilket svekfullt våld P l1vad blef det af

hans stamP-Den ädle Gustaf dör liin~t i Siheriens'öcken, . I landsflykt. l1tan skygd, betäckt af ö~ets töcken; -Magin satt ganska qväst af Carlars lejonram , 9 ch snusade, i mjllgg, och spelte .endast Oam-::­Men tog sig upp igen - gaC Fredrlch~h~lI<k:l.stotten. Då bier en herrlig dag för ulevarna bl:lI1d noten. '

, • lP) Tadttu intygar detta.

,

•

•

•

..

•

, 5 ' •

SI gIr det, d5 hvarl fä blir tamd t all oket dra, Så sm idel' slafven sjelf den boja han skall ha. Lars, Olle, Sven och Mats forHiIfra sina händer Och s.kriJca marknadslikI och sillja Ihron och länder Stoll magernes parti sin he.b .rr3mg~ng iVann, • Och Trask gir samma stråt, man husar för h\'arann, Blou ~an kan slila band, som dygd och trohet danat. Som rrl het helgat har, som arans lagar anat. Men frukten blott den färd, sist sorgligt vantar er. Di slora Rarveni lik en lukt ifrån sig ger, .. 1 mager, bäfven då när spelet är till ända ~arnaljer, hvilka brott? mot afgrunden :en ner, .

en st?re Ma.gus der, på er schackmatt skall sända, • Och VIa tornda, s:l distilera' tända Essentiel~gan upp, då trolle~ blifva brända S~m blod och lårar förr ur nödens kalkar siekt, Likt nektar, då dess /)röst vid sakta eld de stekr.­E~ ga~g, H~rr Magus, blir er 'l'erminus fatalis , MIn Liturgi det spår; jag er i harnesk bragt Men det . h' l '

ej Je pas kan, det sker som jag er sagt !

Ert dö~kött gnidas skall med lapis infernalis. ' . Ack llun,s ni ruterJmecktl' Hur fdln den stora pöln Ett valr!,gt marsvin kom och bet sig fast i köln, Och folJde lyckans vind i stora segelfarten;_ Det seglades rätt starkr, men hafsdjur af den arten De hugoa d' • E , " ~e, SIO tand Snart här och der el( h31'

tt dy lIkt ntdlngsverk ett skepp i storm ej t51. '

~et hanget, Eh på sned, och väderdrifs som salan,

-) R " . M .. ' og agu! den tiden, .om Ivek lin Konung Iplunerade d ... v·· h f ' • , J 'ldde J' .... anner DC 6rradele eU ädelt for r Ig tr,.et k ·· dt C" b _vurit åt K an or und, hYl" cc! han .je!f

onungltbronlD, fiendo ••

, .

- , ,

•

•

l

• ,

IS

Fr!n Sve3bor~ till Räll , fran Rogervik till Ratan. Oc~ sina bröder lik, han sjelf som Magm halp Att i en salig stund den stora skutan stalp; Det fägnar e~ Hell Trask, som lärt Jesvilenpelen Att ruinera allt, men ej art -ca1l3 felen; Nej pass' - nog gick <let så, men säg hur skall det bliP Ni än, likt Bonapart, ej f3tt den bästa delen, Som ni me.t Irälat för, ett andligt tYl'anni­Despoters stora mU, den gamla idealen, All styra genom svek och magt hos fenda len. Den stora Räfven då i' sil magtig och sil hög, Så ahndryg, tjock och stark, som lismade och lög­Han ju af ödet lärd har länge se'n besannat Att m3nga af hans knep re'n spökat räll förbannadt; Se hQllom skrymtande pli knä v id Ijnsets thron!­Han dygdens adel svär sin trohet, skurken gräter!:­Förtjensten mördar han försåtligt, då ban 13rer Hvar niding traJnpa den, och gunstlinge.ns penoa llelöningarna ta för sina verktyg liter. Borikkus Trascus, nu till slut och till farväl, Jag ger ett tänkesprRk, än åt el arma själ, Vet då; trots ränkOl's flärd, att äran evigt varar; Mot hela er fabrik sig snillets kraft förklarar. Men ljuset segra skall, som Gud det evigt är, Det dygden lyser ljurt, men ve den det förtär! ' Men om ock ert parti än litet längre spelas, Och sanningens effekt mot er magi f6rfelas, Ni tror pli lyckans gunst; nä väl, var smickreli vän, Men vet, om ni med svek, och Redlighet förulan • Har vunnit, ve~ att folket segrar genom den, -Och ·schackar det en glng , så blir ni mal( p& r_ta n:

-_..... . •

•

•

•

•